Annons
Foto: The University of Texas at Austin

94-årige professorn bakom litiumbatteriet gör nytt genombrott

Deras teknik ska hantera explosionen av data SPONSRAT AV Digiplex

Pim Holfve är vd och Anna Bouveng är exekutiv producent på spelstudion Avalanche Studios.

Egmonts Nordisk Film Games köper in sig i Avalanche Studios

Amazons smarta högtalare Echo som använder röststyrningstjänsten Alexa, samt några av Procter & Gambles varumärken. Foto: Kollage.

Professor: Röststyrning hotar starka varumärken

Martin Linder är förbundsordförande i Unionen.

Debatt: Fackförbundets öppna brev till Amazon

Missa inget! Sveriges bästa tech-och startupnyheter direkt i mejlen:

94-årige professorn bakom litiumbatteriet gör nytt genombrott

Foto: The University of Texas at Austin
Foto: The University of Texas at Austin
En av upphovsmakarna till litiumbatteriet, som är viktigt både för elbilar och mobiltelefoner, är nu på gång med en ny teknik för snabbladdning av batterier.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

John Goodenough har i flera år tippats som en vinnare av Nobelpriset i kemi för sin forskning kring litiumbatterier. Nu har den 94-årige professorn vid Texas universitet i Austin tagit fram den första battericellen i enbart fast material som ger flera fördelar, rapporterar universitetets nyhetstidning.

Den nya tekniken ger säkrare batterier som kan laddas snabbare än tidigare modeller och har även längre hållbarhet. Batterierna hittar användningsområden inom såväl mobiltelefoni och elbilsbranschen som stationär utrustning inom energilagring.

I stället för vätskeformiga elektrolyter som används i det ursprungliga litiumbatteriet så har forskarna nu använt en elektrolyt i glas. Enligt sajten så möjliggör det användning av en alkali-metall-anod utan att det bildas dendriter, alltså kristaller.

Bakom produktutvecklingen står ett team ingenjörer som leds av den nu 94-årige professorn som är medupptäckare till litium ion-batteritekniken. Ett enskilt namns som lyfts fram i forskningsgenombrottet är den seniora forskaren Maria Helena Braga.

Forskningsframsteget har publicerats i den vetenskapliga tidsskriften Energy & Environmental Science.

Finwire / Di Digital

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post