En uppsjö av nya finansiella teknikbolag utmanar just nu storbankerna bankerna i hela värden. I Sverige värderas bolag som Klarna och Izettle till miljardbelopp. Och internationellt har de riktigt stora teknikbolagen börjat lansera tjänster i den finansiella sektorn.
”Alibabas betalningstjänst Alipay har redan 450 miljoner användare idag. Man är 60 procent större än Paypal och man växer fortare”, säger Anders Borg medan han värmer upp publiken från scenen.
Han är sist ut att tala vid Dagens Industris fintech-konferens på Grand Hotel i Stockholm under torsdagen och bidrar med ett internationellt perspektiv på den internationella finansbranschen. Bilden han målar upp är av en bransch som ”Uber-fieras” i allt högre takt.
”Uber är världens största taxibolag, men man har inga bilar. På samma sätt ser vi nu sparbolag utan förvaltare, lånebolag utan kapital och betalbolag som inte är banker”, säger han.
Sveriges förre finansminister är idag vice ordförande för Kinnevik och Senior Advisor for Citi. Samtidigt är han ordförande i World Economic Forums initiativ med inriktning mot det globala finanssystemet.
Rollerna tycks ha gett honom ett tudelat perspektiv på den fintech-våg som nu sköljer över världen – och som han själv både bidrar till och analyserar ur ett regleringsperspektiv. Dels är han positiv till Kinnevikägda Millicoms tjänster som låter fattiga bönder på den Tanzaniska landsbygden se väderleksrapporter och råvarupriser i mobilen. Dels fruktar han på sårbarheten i en värld som blir allt mer konkurrensutsatt och sammanflätad.
”I grund och botten är det bra att vi får en snabb teknologisk omvandling som utmanar traditionella banker. Fler får tillgång till banktjänster, vi får ner kostnaderna och det kan bidra till att man minskar riskerna i systemet. Detta är något man ska välkomna och något som centralbanker ska underlätta”, säger han till Di Digital när han klivit ner från scen.
Sedan vänder han på kuttingen och talar om ökade risker på längre sikt.
”Men så fort man utmanar bankernas lönsamhet så skapar man ett tryck som kan leda till mer expansiv kreditgivning och sänkta krav på riskhantering. I den typen av miljöer kan det uppstå bubblor och bekymmer. Vi ser inte det ännu, men spolar man fram bandet 5-10 år kan det utgöra alvarliga risker.”
Vilka andra risker ser du med den tekniska utvecklingen?
”Vi ser ju även att allt fler tillgångspriser är korrelerade idag. Jag tror fintech-utvecklingen kan bidra till det. Får man till exempel blockchainbaserade börser med snabbare settlements och ökad genomlysning, ja då gör det att man tar större risker och sprider dessa riskerna längre ut i systemets kapillärer. Man få då en ännu större samverkan mellan olika tillgångsslag. Får man då en smäll riskerar svallvågor av den att bli större.”
Hur kommer nästa finanskris att se ut?
”Det som kan skaka om systemet idag är att vi har väldigt lite likviditet på de globala finansiella marknaderna. Får vi en smäll någonstans kommer den sprida sig väldigt snabbt genom olika marknader och regioner. Med de regelverk vi har finns det en risk att traditionella banker inte klarar av att tillhandahålla den likviditet som krävs. Då blir ännu stökigare”.
2008 var det amerikanska bolån. Vad utlöser nästa finanskris?
”Det vet man aldrig. Men för hög belåning och för låg likviditet är vanliga orsaker.
Läs även: Dreams närmar sig ett avtal med utländsk storbank
Sparappen Dreams ska expandera internationellt. Förhandlingar pågår och inom ett år har man tecknat avtal minst en utländsk storbank, säger vd Henrik Rosvall.
Läs även: Nordea skissar på fintech-plattform – ”ska bli som App Store”
EU-direktivet PSD2 tvingar bankerna att öppna upp sin data för fintech-utmanare. Nu lovar Nordeas Gunnar Berger att banken ska bli ett App Store och öppna upp för samarbeten med hundratals fintech-bolag redan 2020.
