Hoppa till innehållet

Avito-grundarna investerar i matappen Karma

Jonas Nordlander och Filip Engelbert investerar i matappen Karma. Tidigare har det varit känt att Norrsken Foundation, grundat av Niklas Adalberth, investerat i Karma. 

Avito-grundarna Jonas Nordlander (tv) och Filip Engelbert.
Avito-grundarna Jonas Nordlander (tv) och Filip Engelbert.Bild: Joey Abrait

Avito-grundarna Jonas Nordlander och Filip Engelbert investerar i matsvinnstjänsten Karma. Tillsammans med Norrsken Foundation, grundat av Niklas Adalberth, och flera kända svenska affärsänglar har Karma stängt sin finansieringsrunda och fokuserar nu på tillväxt i Sverige och globalt.

Avito-grundarnas investering är en del av den redan kända rundan på 7 miljoner kronor som Di Digital rapporterade om i slutet av november.

”De står för cirka 2,5 miljoner kronor av denna investering. Vi väntade med att kommunicera detta för att se hur aktiva de skulle bli. Nu visar det sig att vi får väldigt mycket stöd och hjälp från dem och vi hoppas att de ska vara aktiva även framöver”, säger Hjalmar Stålberg Nordegren, vd och medgrundare på Karma.

Läs mer: Klarna-miljardär med när Karma tar in 7 Mkr

Jonas Nordlander och Filip Engelbert har tidigare byggt den ryska Blocketkopian Avito, ett av de mest värdefulla bolagen i den svenska internethistorien. Nu jobbar duon med investeringar i flera bolag och den senaste i raden är den framgångsrika matsvinnsappen Karma.


”Det är ett starkt team som har den erfarenhet som krävs från start-ups och idén ligger helt rätt i tiden. Det är en styrka att de kommer från tech-hållet och sedan går in i food-tech, istället för tvärtom”, säger Jonas Nordlander, grundare av Avito.Avito-grundarna Jonas Nordlander och Filip Engelbert poserar med Karmas-grundare.

Karma har sedan lanseringen den åttonde november växt snabbt. Över ett halvt ton mat har räddats genom det 80-tal restauranger och caféer i centrala Stockholm som har anslutit sig. Karma har nyligen också slutit avtal med AMF Fastigheter som äger ett stort antal fastigheter i Stockholmsregionen där restauranger och caféer ofta är hyresgäster.


”Hållbarhet är en viktig del i AMF Fastigheters dagliga arbete och Karma-appen är ett otroligt spännande initiativ för att minska matsvinnet. Vi är glada över att nu kunna inleda ett samarbete med Karma, och tror och hoppas att det kommer att finnas ett stort intresse bland restaurangerna och caféerna i våra fastigheter att ansluta sig. Fördelen är att man både kan sälja sin överskottsmat och lära känna sina kunder bättre genom tjänsten”, säger Annelie Gullström, affärsutvecklingschef på AMF Fastigheter.

Hittills har Karma endast funnits att ladda ned via App Store för Iphone. I dagarna lanserades Karma också i Google Play Store för Android. Samtidigt pågår uppdateringar av tjänsten både mot konsument och den del av systemet som restaurangerna och caféerna jobbar mot.


”Det är kul att vi nu kommit till den punkt där restauranger och caféer kontaktar oss och vill vara med och rädda mat. Det tar endast 15 minuter för en restaurang som kontaktar oss och går med till att ha sitt utbud ute i appen och när det är dags att lägga ut mat till försäljning tar det mindre än 30 sekunder av deras tid, allt för att minimera arbetet för dem. En enkel och snabb tjänst är en av de viktigaste faktorerna för att kunna fortsätta växa snabbt och rädda mer högkvalitativ mat i Sverige och snart internationellt”, säger Hjalmar Ståhlberg Nordegren, vd och medgrundare av Karma.

En av de senaste större kedjorna att sluta avtal med Karma är Gateau med 22 butiker i Stockholm.


”Vi lägger mycket tid och kraft på att minimera vårt dagliga svinn och vårt nya samarbete med Karma är ett ytterligare viktigt komplement till vår långsiktiga strategi att minska vår klimatpåverkan”, säger Sara Hallqvist, försäljningschef på Gateau.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera