Efter en dom från EU-domstolen står det klart att svenska myndigheter inte kan fortsätta att tvinga operatörer att masslagra kunders trafikuppgifter från telefoner och internet.
”Vi är väldigt glada i dag, det här är en seger”, säger Bahnhofs vd Jon Karlung.
Han riktar skarp kritik mot Post- och telestyrelsen (PTS) agerande under tvisten.
Striden mellan PTS och operatörerna har pågått länge. 2014 underkändes EU:s datalagringsdirektiv av EU-domstolen som ansåg att det stred mot de mänskliga rättigheterna.
Läs mer: Anti-piratprojektet Spridningskollen lägger ner
Enligt Jon Karlung kom PTS i en promemoria efter domen fram till slutsatsen att masslagring av kunders trafikuppgifter därmed inte var laglig – men promemorian hemligstämplades och diariefördes inte.
”Jag tvingades anlita en expert på offentlighetsprincipen för att få ut den här promemorian och kunna bevisa att PTS gjorde fel”, säger han.
Jon Karlung uppger att PTS fortsatte att tvinga operatörer att lagra kunders trafikuppgifter efter att dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M) beordrat myndigheten att göra så.
”Efter det har de varit en lydig bandhund till regeringen och de intressen som vill ha den här urskillningslösa masslagringen.”
När Bahnhof inte ville sätta igång med lagringen hotades de med böter på fem miljoner kronor.
”Även om vi hade betalat hade de då kunnat komma med nya böter i all oändlighet om vi inte satte igång med datalagringen”, säger Jon Karlung.
Läs mer: Ny myndighet föreslås för digitalisering
Efter det bytte Bahnhof modell och lämnade bara ut uppgifter om det rörde sig om allvarliga brott.
”Då kom PTS med ett nytt föreläggande på fem miljoner kronor och vi tvingades att ändra oss. Men med facit i hand kan vi konstatera att vi och andra hade rätt hela tiden, nu är den här tvisten avgjord på högsta juridiska nivån”, säger han.
Hallå @PTSse! Ni kan hota oss med böter. Det spelar ingen roll. Nu stoppar vi utlämning av datalagrade uppgifter som ej gäller grova brot!
— Jon Karlung (@JonKarlung) 21 december 2016
Staffan Lindmark, jurist på PTS, anser att myndigheten agerat på ett korrekt sätt.
”Det har hela tiden varit en svår avvägning. Domen som kom från EU-domstolen 2014 var inte helt tydlig med hur den nationella lagstiftningen påverkades. Det fanns skillnader i den svenska regleringen och det dåvarande datalagringsdirektivet från EU”, säger han.
Vad gäller promemorian uppger Staffan Lindmark att den hade varit en del av ett internt idéarbete på PTS.
”Det är alltid så när man arbetar med en fråga internt på en myndighet. Promemorian som han refererar till var en del i det interna arbetet med att bereda vår ståndpunkt”, säger Staffan Lindmark.
Läs mer: Drönarbolagen slipper tillstånd – så ser förslaget ut
Enligt honom togs den fram i ett mycket tidigt skede och innan en utredning på området tillsattes av den förra justitieministern Beatrice Ask.
”Det är normalt förfarande på en myndighet, man prövar olika idéer innan man kommer fram till ett beslut.”
