Hoppa till innehållet

Bambora i avtal med ”norska Swish”

Det svenska betalbolaget Bambora tecknar avtal med Vipps, Norges svar på Swish. Avtalet gör det möjligt för Vipps drygt två miljoner användare att handla hos Bamboras partners på nätet.

Bamboras vd Johan Tjärnberg.
Bamboras vd Johan Tjärnberg.

Svenska Bambora spås omsätta två miljarder kronor i år. Nu fortsätter man att stärka sin position i Norden med ett avtal med Vipps, Norges svar på Swish, som ägs och drivs av den norska storbanken DNB.

Vipps har redan nu drygt 2,1 miljoner användare och hanterar cirka 250 000 transaktioner dagligen. Fram till nyligen har det tjänsten kretsat kring mindre överföringar från en mobil till en annan. Men på senaste har Vipps även öppnat för organisationer att ta betalt via appen, samt lanserat en tjänst som för fakturabetalningar.

Bambora har på några år vuxit till att bli en global aktör inom betalning

Samarbetet med Bambora (NTL) innebär att Vipps användare kan handla på nätet utan kreditkort. Allt man behöver är sin Vipps-app och sitt telefonnummer.

”Vi är mycket glada över detta strategiska partnerskap med DNB. Tillsammans ska vi göra betalningar ännu enklare för både konsumenter och handlare i Norge. Vi har en långsiktig ambition med detta”, säger Bamboras vd Johan Tjärnberg.

Merparten av Bamboras intäkter kommer från två håll:

  • Butikshandeln, där Bamboras kortterminaler och betallösningar i dag används i 55 000 butiker i norra Europa, Nordamerika och Asien.
  • E-handeln, där Bambora i dag har 40 000 kunder i hela världen.

Det senaste året har man även investerat kring 10 miljoner kronor i en teknologiskt avancerad mobiltjänst för app-baserade betalningar.

Vi blir nu en underleverantör och partner till både Vipps och Mobilepay i Norge

Än så länge är Bambora en liten spelare i Norge. Men man har anslutit cirka 4 000 handlare och uppger att tillväxten är cirka 100 handlare i veckan. Förhoppningen är nu att samarbetet med DNB ska få tillväxten att öka, både online och i butik.

”Bambora har på några år vuxit till att bli en global aktör inom betalning. Deras affärsmodell handlar om att förenkla och de passar därför perfekt med Vipps”, säger Vipps-chefen Rune Garborg.

Integrationen mellan Vipps och Bambora ska genomföras under första halvåret 2017. Det rör sig dock inte om ett exklusivt avtal. Vipps kan även inleda samarbeten med andra aktörer i e-handeln, som exempelvis svenska Klarna, svenska Payex eller norsk-danska Nets.

Även Mobilepay, Danmarks svar på Swish, har gått in i Norge. Bambora har sedan tidigare ett samarbete med Mobilepay i Norden.

”Vi blir nu en underleverantör och partner till både Vipps och Mobilepay i Norge. Att de konkurrerar med varandra påverkar inte oss”, säger Bamboras vd Johan Tjärnberg.

Läs mer: Bambora snor Danske Bank från Nets

Bamboras ambition är att vara nummer ett eller två på de marknader man befinner sig på. Under 2016 spår vd:n att bolagets omsättning stiger med 25–30 procent till cirka 2 miljarder kronor.

Just nu har Bambora 35 medarbetare på kontoret i Oslo. Totalt har bolaget 640 medarbetare, varav 240 i Sverige, 220 i Australien och 80 i Vancouver, Kanada.

Läs mer: Bambora omsätter 2 miljarder i år

Till skillnad från exempelvis Klarna är Bambora inte ett regelrätt startupbolag. I stället började bolaget som en idé som Johan Tjärnberg sålde in hos riskkapitaljätten Nordic Capital (NTL) i början av 2013. Han hade redan byggt upp betalbolaget Point, med Nordic Capital som huvudägare. Det bolaget såldes 2011 för 1,1 miljarder dollar.

Grunden till Bambora lades när Nordic Capital köpte loss en internationell betalplattform från SEB för cirka två miljarder kronor. Sedan dess har man köpt, och slagit samman tio bolag för ytterligare cirka 2 miljarder kronor.

NTL-länkarna i texten går till Nordic Tech List, en databas med investerarna och bolagen på den nordiska startupscenen. 

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera