Finansmarknaden befolkas i dag i huvudsak av robotar. Om du inte är särskilt insatt i aktiehandel och finansvärlden kanske det låter häpnadsväckande. För dem som jobbar med finansmarknaden framkallar det nu för tiden inte mer än en gäspning.
I en bransch som ständigt jagat marginalförbättringar och öresskillnader är det egentligen helt naturligt att man varit framgångsrika med att rationalisera bort sig själva. Under efterdyningarna av finanskrisen riktades strålkastarljuset mot börsrobotarna. De algoritmstyrda datorer som handlar aktier i enorma volymer, snabbare och bättre än sina mänskliga motparter. På ett årtionde förändrade de finansmarknaden. I dag är det få studenter på Handelshögskolorna som drömmer om att bli börsmäklare. Yrket är tvärtom på god väg att förpassas till historieböckerna.
Förlorarna i det tidiga 2000-talets strid om börsgolvet var människorna.
80-talets brunbrända, hängselprydda yuppies besegrades av datorerna. Nu pekar allt mer på att nästa yrkeskategori att stå på tur för att gå en duell mot datorerna är rådgivarna, din personliga bankman. Hittills har de klarat sig undan en direkt konfrontation tack vare att de haft ett trumfkort på hand: Datorer är dåliga på att bygga relationer. När vi privatpersoner ger oss in i den förvirrande snårskog av IPS, PPM, ISK, KF, ETF, blandfonder, indexfonder och aktieindexobligationer som till synes planterats där bara för att förvirra oss - då behöver vi rådgivning. Av någon som kan. Då kan bankerna presentera en vänlig rådgivare som förklarar att “bunden ränta nog är det bästa för dig”. Hittills har de därför klarat sig relativt väl igenom digitaliseringen av finansmarknaderna. Men förändringen står för dörren.
“Jag skulle tro att ungefär var fjärde svensk kommer att få placeringsråd av en robot inom de närmsta 2-3 åren”, säger Claes Hemberg.
Claes Hemberg, sparekonom på Avanza Bank.
Ja, det är faktiskt ett rimligt antagande. Sparrobotar är här, och om man får tro branschfolket, här för att stanna.
De första renodlade sparrobot-företagen föddes i Silicon Valley för snart tio år sedan. Störst är Betterment och Wealthfront som tillsammans förvaltar över 40 miljarder kronor.
Wealthfronts investeringsteam leds av Princetonekonomen Burton Malikel, känd för att ha skrivit investeringsklassikern “A Random Walk Down Wall Street”.
Bokens, liksom Wealthfronts, tes är att det inte går att identifiera de bästa aktierna och på så sätt skapa långsiktig överavkastning på aktiemarknaden. Den bästa strategin är därför att minimera kostnaderna genom att placera i passivt förvaltade produkter som indexfonder.
Wealthfront använder det antagandet som grund tillsammans med modern portföljteori för att automatiskt skapa sparportföljer.
pDj-8L0qvjE
Det här är ingenting som är unikt för robotföretagen, även vid ett besök hos en traditionell bankman så har denne sannolikt med sig ett par utskrivna förslag som genererats fram av en liknande mjukvara. Skillnaden är att robotbolaget kapat kostnaderna genom att både bankmannen och de som arbetar med aktiv förvaltning av fonder rationaliseras bort. Wealthfront kan på så sätt ta en avgift på 0,25 procent per år. Ingen svensk storbank kommer i närheten av det.
Varje sekund, dygnet runt, håller roboten koll på hur spararens pengar utvecklas och kan därmed hela tiden justera det för bästa möjliga förhållande mellan risk och avkastning.
“It-nördar som är någorlunda duktiga på ekonomi kan slå storbankerna på fingrarna här. Så svårt är inte allokering eller portföljteori”, säger Claes Hemberg.
En robotrådgivare har ytterligare ett par fördelar mot en bankman. Det viktigaste är kanske att roboten kontinuerligt kan vikta om kundens portfölj. Varje sekund, dygnet runt, håller roboten koll på hur spararens pengar utvecklas och kan därmed hela tiden justera det för bästa möjliga förhållande mellan risk och avkastning.
I USA har marknaden för sparrobotar i år tagit fart på allvar. Betterment fick tidigare i år in en halv miljard i nytt riskkapital. I våras lanserade Charles Schwab den egna robotrådgivningstjänsten Intelligent Portfolios och fondjätten Vanguard lanserade Personal Advisory Services, också det en ny robotrådgivare. Den första storaffären i sektorn kom i augusti då finansjätten Blackrock köpte robotrådgivaren FutureAdvisor för runt 1,5 miljarder kronor.
Men trots att robotrådgivarna i USA redan förvaltar över 100 miljarder kronor är de sällsynta i Europa. En av få aktörer är det brittiska bolaget Nutmeg som i fjol tog in 300 miljoner i riskkapital från bland annat riskkapitalbolaget Balderton.
It-nördar som är någorlunda duktiga på ekonomi kan slå storbankerna på fingrarna här.
“Nutmeg är fantastiskt. Om man ska investera mindre än några miljoner går det inte att hitta en bättre förvaltning än det där”, säger Claes-Henrik Julander, styrelseordförande för Erik Penser bank.
Han menar att långsiktigt sparande egentligen är enkelt, och att det inte finns någon större poäng i att låta människor sköta förvaltningen.
“Om du ska förvalta pengar i 30 år är det väldigt få människor i världen som klarar av att skapa överavkastning. Då finns det bara en sak som är viktig efter att du valt tillgångsslag: Avgiften. Om du betalar en halv procent för mycket i avgift per år så är det katastrof men det kommer bankerna aldrig att berätta”, säger Claes-Henrik Julander.
Claes-Henrik Julander, styrelseordförande för Erik Penser Bank.
Som vd för robothandlaren Pan Capital var Claes-Herik Julander en av nyckelpersonerna i omvandlingen av den svenska börshandeln från mäklare till datorer runt tiden för finanskrisen. En omvandling som han och teamet bakom Pan Capital tjänade miljarder på. Men det var en tuff utmaning.
“Vi har ett bankoligopol som inte är intresserat av effektivitet. Vi var motarbetade av bankerna hela tiden. Det kommer att bli samma sak för den som startar en robotrådgivare nu, de kommer att få en tuff match med bankerna”, säger Claes-Henrik Julander.
I Sverige har det bara gjorts ett par tassande försök på sparrobot-området. Avanza har lanserat tjänsten Portföljgeneratorn och SPP har lanserat Portföljväljaren. Kunden fyller där i sin riskprofil och sparhorisont och får ett förslag på vilka fonder som ska ingå i sparportföljen.
Men ingen av tjänsterna kan ombalansera en portfölj och är därför mest ett slags digitalt beslutsstöd.
En aktör som kommit längre är rådgivningsföretaget Söderberg & Partners. Deras tjänst iRåd fungerar än så länge endast till grupprådgivning men om ett år kommer programmet att vara ett fullt fungerande stöd för fysiska rådgivare. Systemet byggs upp successivt för att automatisera både datainhämtning om kunden och generera bättre råd.
"Om 2-3 år så skulle jag tro att samtliga våra rådgivningar om allokering av sparande sker genom vår digitala rådgivningsplattform", säger Walter Nuñez, produktutvecklingschef på Söderberg & Partners.
Vad händer med de fysiska rådgivarna?
"Kunder kommer inte alltid behöva komma till rådgivningsmöten. Däremot kommer rådgivare att behövas. Vi kommer att finnas där du är när du behöver oss, i mobilen, i tv:n eller fysiskt", säger Walter Nuñez.
På startupfronten är det än så länge märkligt stillsamt i Sverige. Ett par initiativ finns, till exempel bolagen Kollektiva och Pensionera som båda riktat in sig på pensionsråd.
Problemet är att bankvärlden sitter med väldigt gamla datasystem. De sitter fast och löser sina interna problem istället för att lösa spararnas problem.
Men någon riktig robotrådgivare finns inte för de svenska spararna ännu. Pensionsrådgivarna har fortfarande flera års startsträcka och storbankerna lutar sig mot halvlösningar som blandfonder och indexfonder.
“Problemet är att bankvärlden sitter med väldigt gamla datasystem. De sitter fast och löser sina interna problem istället för att lösa spararnas problem”, säger Claes Hemberg.
Spelplanen verkar alltså ligga öppen för någon aktör att ta över vad som i USA beskrivs som en av de stora framtidsmarknaderna inom finansiell teknologi.
Frågan är vem som antar utmaningen?
