Hoppa till innehållet

Blogg: ”Exakt hur korkad var Årets julklapp?”

Det enda som spelar någon roll är hur nästa Årets julklapp ska kunna matcha exponeringen av den som kom i år, skriver Di Digitals bloggare Thord D. Hedengren.

Årets julklapp blev VR-glasögon. Foto: TT
Årets julklapp blev VR-glasögon. Foto: TT

VR-glasögon. Det är Årets julklapp hälsar HUI Research, som ägs av branschorganisationen Svensk Handel. Föga förvånande handlar kampanjen om att maximera julhandeln, vilket är tur för annars skulle det knappast säljas något under juletid, inte sant?

Allvarligt talat, det är en ganska smart PR-kampanj ändå, att utse Årets julklapp. Klappen diskuteras i allt från TV-soffor till tidningar och sociala medier. Huruvida det faktiskt leder till försäljningssuccéer är en annan femma, men det är egentligen mindre viktigt. Årets julklapp är en tidstämpel på vad handeln tror är hett just nu.

1988 var det bakmaskinen, den första som utsågs och sedermera ett stående skämt. För vem har inte hittat en bakmaskin i sommarstugan och undrat om det faktiskt var någon som använde den mer än en gång?

Problemet är bara att VR-glasögonen inte är någon vidare upplevelse, inte ännu.

Året därpå utsågs videokameran till Årets julklapp, vilket förstås känns betydligt mer rimligt. Hemvideo var en grej 1989, inte lika utspritt som i dag när var och varannan mobiltelefon spelar in i full HD-upplösning, minst. Min familj hade en videokamera, det är dock oklart om den införskaffades till följd av att den var Årets julklapp 1989. Av någon anledning tvivlar jag på det, men helt fel ute var inte juryn den gången.

Cd-spelaren (1991), tv-spelet (1992), mobiltelefonen (1994), dataspelet (1998), dvd-spelaren (2000), platt-tv:n (2004), ljudboken (2006) och surfplattan (2010) är alla exempel på årliga julklappar som känns rimliga. Vissa återkommer, såsom cd:n, fast då i form av cd-skivan (1995) och tv-spelet, men som ”dataspelet” (1998).

Ibland försöktes det vara tidlöst. Att utse boken till Årets julklapp 1999 känns lite konstigt, för på intet sätt känns det som att boken plötsligt sticker ut i slutet av årtusendet. Böcker har vi alltid köpt och gett bort, så jag undrar om boken inte blev vald för att det varit så himla digitalt dessförinnan. 1996 var det nämligen internetpaketet (!) som var Årets julklapp, något som känns humor i dag. Jag undrar om AOL-skivorna var heta då, eller ens en uppskattat julklapp?

Klart är i alla fall att nätet var det nya svarta 1996. Själv publicerade jag mina första webbsidor då. Förutom att det är en lite konstig julklapp i mina ögon så är det i alla fall tidstypiskt. Inget är dock så tidstypiskt som Tamagotchi, Årets julklapp 1997. Och 1998 var som sagt dataspelet, så boken 1999 handlade nog mer om att blidka teknikfientliga snarare än att faktiskt välja en tidstypisk julklapp.

2003 var mössan Årets julklapp. Måhända var det ett kallt år?

2009 skulle det ges bort spikmattor. Mycket riktigt var de omåttligt populära, men framgångarna skedde innan Årets julklapp-utmärkelsen. Det är klart, mer exponering skadar inte, så på så vis var det ju klokt av Svensk Handel att trycka på en i mångas ögon ganska flummig pryl.

För övrigt fungerar spikmattor utmärkt, min stackars rygg mår bra av dem, men det skulle jag inte upptäcka förrän långt senare. Surfplattan (2010) var desto lättare att ha koll på, liksom det positiva aktivitetsarmbandet (2014), men jag har ännu inte införskaffat någon råsaftcentrifug (2013) och visst var väl 2011 lite väl tidigt för matkassen egentligen? Det är ju först på senare år som folk utanför storstäderna kunnat ta del av livsmedelshandel på nätet, på riktigt så att säga. Nåja, det får ändå ses som ett tidstypiskt val.

Jag har ingen robotdammsugare, förra årets val av klapp. Hunden hade antagligen skällt ut den varje gång och förresten är de stora och dyra. Jag har svårt att se att robotdammsugaren sålde extra väl till följd av utmärkelsen, det är en lite för dyr pryl.

Samma sak kan sägas om årets val, VR-glasögonen. I alla fall om konsumenterna ska få någon form av upplevelse värd namnet. För visst, du kan köpa (eller få) kartongglasögon som du petar in din smartphone i, eller köpa något mer beständiga plastbitar att spänna fast runt huvudet från såväl mobiltillverkarna som Kjell & Co. Problemet är bara att det inte är någon vidare upplevelse, inte ännu.

Ska VR upplevas utan illamående behöver du åtminstone en Playstation 4 med Playstation VR, vilket kostar en diger slant. Helst ska du dock ha en maffig PC med VR-glasögon från Oculus eller HTC:s Vive. Då börjar vi snacka om något värt att lägga tid på, men pengar? Vive kostar strax under 10 000 kronor, mer om du inte har en dator värd namnet. Jag tvivlar på att det finns särskilt många Vive-kits under julgranarna i vårt land.

Årets julklapp är en pr-kampanj, det är inget som någon egentligen hymlar med. Den är så ofantligt välgjord dock, så välregisserad, att Årets julklapp rapporteras med extrasändningar, flashar, och som nyheter. Det är nästan som när Iprenmannen hajpades upp med annonser för när du kunde se reklamen på Femman – fast ofelbart varje år, och värt tusen gånger mer. Så kommer det fortsätta vara om HUI Research fortsätter utse klappar som VR-glasögonen. Det är ett briljant val som bockar av det mesta de kan tänkas vilja uppnå:

  1. Tidstypiskt och aktuellt. VR är hett, trots att få har testat vettiga upplevelser.
  2. Lätt för media att täcka. Att se journalister prova VR i rutan blir ett mysigt inslag och en väldig massa gratis exponering.
  3. Det finns VR-glasögon i flera prisklasser, vilket betyder att det faktiskt skulle kunna säljas en hel del sådana i julhandeln.

Den stora frågan är inte hur många VR-glasögon som faktiskt säljs, det är sekundärt, utan hur nästa års julklapp ska kunna matcha exponeringen av årets. Strunt samma att budgetbrillorna kommer användas en gång och sedan samla damm.

Hur var det med den där bakmaskinen nu igen?

Thord D. Hedengren är författare, skribent, och grundare av ett flertal företag, däribland byrån Odd Alice. Han har skrivit om nöjeskultur, internet, prylar och teknik sedan 90-talet. För Di Digital bloggar han om hur tekniken påverkar våra liv.

Innehåll från Techstep SwedenAnnons

Mac som nyckelverktyg för attraktiva arbetsgivare

Pontus Palmgren, strategisk rådgivare på Techstep, belyser vikten av att företag tillgodoser medarbetarnas tekniska preferenser genom att erbjuda Mac-datorer. Foto: Techstep
Pontus Palmgren, strategisk rådgivare på Techstep, belyser vikten av att företag tillgodoser medarbetarnas tekniska preferenser genom att erbjuda Mac-datorer. Foto: Techstep

Införandet av Mac i en organisation inrymmer mer än bara val av hårdvara; det är ett strategiskt beslut som ger konkurrensfördelar i kampen om talangerna.

– Att tillgodose medarbetarnas tekniska preferenser är ett måste, säger Fredrik Larsson, lösningsarkitekt på Techstep.

I takt med att det moderna arbetslandskapet förändras står företag inför nya utmaningar och möjlighet när det kommer till att locka till sig och behålla de bästa talangerna. En framträdande trend i både USA och Storbritannien är att fler företag erbjuder Mac till sina anställda jämfört med de nordiska länderna, även om företag i Norden börjar förstå fördelarna med att inkludera Mac i sin IT-miljö.

Användarperspektiv och viktiga överväganden

Pontus Palmgren, strategisk rådgivare på Techstep, förklarar att många unga talanger växer upp med Apple-produkter idag och föredrar Macs användargränssnitt. 

– Om de anställda får jobba med teknik de är bekväma med har det en direkt inverkan på prestation, motivation och lojalitet mot företaget. Att tappa personal kostar pengar och man går miste om talang och innovation, säger han.

Fredrik Larsson, lösningsarkitekt på Techstep, förklarar att företag ofta bara ser till den initiala kostnaden för en Mac, men jämfört med en PC är den totala ägandekostnaden ofta lägre.

– Mac-datorer kräver färre IT-resurser för hantering och support, vilket ger en lägre driftkostnad. 

Pontus tillägger att Mac:en, jämfört med andra PC-maskiner, har ett avsevärt högre andrahandsvärde vilket förbättrar kostnadskalkylen ytterligare samtidigt som återbruk av IT-utrustning är ett måste för att nå hållbarhetsmål.

Utmaningar och lösningar för implementering av Mac i företag

Fredrik lyfter även fram de utmaningar som företag kan stöta på när de inför Mac i sin tekniska miljö. Han berättar att många IT-avdelningar i Norden varit tveksamma till att ta in Mac.

– Jag tror att det bottnar i en osäkerhet kring hur klienterna ska hanteras. Det, i kombination med att det saknas resurser och kompetens, gör att företag tvingas tacka nej även om de egentligen vill tacka ja och erbjuda Mac till sina medarbetare.

Mac är en otroligt företagsvänlig plattform. Med verktyg som Jamf för enhetshantering föreligger inga tekniska hinder som möjliggör ett effektivt införande. 

– Saknas kompetens internt kan man anställa eller ta konsulthjälp, men det blir allt vanligare att företag köper en tjänst där klient och managering paketeras tillsammans. Vilken väg man än väljer måste onboardingen av Mac göras ordentligt, annars riskerar man att skapa skugg-IT på företaget då användarna kommer ta saken i egna händer.

Fredrik säger avslutningsvis: 

– Att tillgodose medarbetarnas tekniska preferenser och erbjuda Mac-datorer är inte bara ett sunt affärsbeslut från ett produktivitets-, kostnads- och hållbarhetsperspektiv, utan ett måste för att attrahera talanger, bolagets viktigaste resurs, och det är avgörande för att bibehålla konkurrenskraft. 

 

 

Mer från Techstep Sweden

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Techstep Sweden och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera