Johan skrev i ett tidigare blogginlägg om att lupiner snart kan användas för att framställa både protein och mjölkersättningsprodukter. Men lupiner är inte de enda växterna det forskas hårt på idag.
Våra hav är på väg att bli utfiskade, och om någon tror att det främst beror på att vi äter mer fisk än någonsin så har de fel, fel fel! Ur fet fisk, som exempelvis lax makrill, sill och ansjovis, utvinns fiskolja eller Omega-3. Omega-3 är en livsviktig fettsyra för oss människor; en så kallad essentiell fettsyra vilken våra kroppar är inkapabla att tillverka själva. Firrarna simmar runt i haven och äter Omega-3-rika alger som de sedan omvandlar till bland annat EPA och DHA, (olika fettsyror) och som de sen lagrar i sitt eget fiskkött.
Att utvinna oljan ur fiskköttet är alltså en stor anledning till att det hämtas upp miljontals ton fisk per år ur haven. (Jo, visst kan man tillgodogöra sig Omega-3 genom att äta bl a rapsolja, linfröolja och valnötter, men det är långt ifrån lika effektivt.) Vi stoppar i oss oljan av ett antal olika anledningar, bland annat för att våra hjärnor behöver det, och enligt flera studier ska det kunna motverka depressioner. Men en stor del går tillbaka in i haven för att, håll i er nu, att bli mat åt odlad fisk. För en novis som undertecknad verkar det faktiskt lite märkligt.
Svenska Simris Alg har insett det att det finns affär i de här algerna. De odlar algerna som fiskarna annars äter och extraherar Omega-3 direkt från algerna. Riskkapitalisterna tror uppenbarligen också på metoden eftersom Simris Alg snart kliver in på First North. Planen är att ta in 50 miljoner SEK.
Simris Alg i all ära, men det sker andra intressanta försök att helt enkelt odla fiskolja på landbacken. Varför dyka ner i haven när man kan skörda mer bekvämt på land?
Tyska kemijätten BASF har som mål att redan 2020 producera fiskraps. Alltså en genmodifierad raps som är rik på omega 3. Och det råder få tvivel bland världens forskare och andra insatta att det måste till extraordinära metoder för att föda jordens befolkning. FN har förutspått att när vi når år 2050 måste vi ha ökat matproduktionen med cirka 70%.
Klart är också att BASF kommer bli tvungna att föra en hård kamp mot regelverk och byråkrati. Att genmodifiera födoämnen är långt ifrån okontroversiellt, speciellt i Europa. BASF sägs spendera runt 1,2 miljarder kronor per år för att förändra och utveckla växter. Hur mycket som läggs på politiska aktiviteter framgår inte. Det återstår att se vem som kommer stå som vinnare i kampen om fiskrapsen.
Anna Caracolias
Det här är ett inlägg från bloggen Internet of food. Följ den här!
