Hoppa till innehållet

Blogg: ”Framtidshopp – på en mediekonferens?”

När ett gäng mediala och digitala tungviktare stod på samma scen var Di Digitals bloggare Fredrik Wass där och tog pulsen.

Fredrik Wass bloggar på Di Digital.
Fredrik Wass bloggar på Di Digital.

Di arrangerade sin konferens Media i förra veckan. För första gången på länge var jag på en mediekonferens som andades framtidstro, trots att ett av passen bestod av Stampens koncernchefs bästa tips för att genomföra en företagsrekonstruktion. 

Läs mer: Google och Spotify uppvaktar mediebranschen

Det var inte dragningarna från Spotify, Google och Youtube som imponerade mest, även om det alltid är relevant att lyssna på vad it-jättarna har för sig. Nej, istället var det mediekoncernernas betydligt mer transparenta redogörelser för sina strategier som både höll innovativ höjd och spänst i diskussionerna.

Susan Duinhoven är vd för den finsk-holländska mediekoncernen Sanoma och hon talade om hur medieföretagen har varit vana vid att pusha ut sitt innehåll och att be konsumenterna välja under vilket varumärke de vill konsumera materialet. Men nu ser det annorlunda ut. Nu är det fyra stora varumärken som dominerar. Google, Facebook, Netflix och Youtube.

”Transformation is not about forcing our customers, it’s about serving them and following them”, sa Susan Duinhoven.

En panel diskuterade framtidens tv. Expressens chefredaktör Thomas Mattsson gick längst genom att slå fast att Youtube och Facebook kommer vara den totala plattformen för tv i framtiden. Framöver kommer de svenska mediebolagen behöva nischa sig ännu mer och skilja sig från varandra, enligt Mattsson. Kvällstidningarna är i en investeringsfas.

Aftonbladet har en fördel genom att komma från en onlinekultur, och gör samma sak i rörlig bild, enligt Lotta Folcker, programchef för Aftonbladet TV.

Rådgivaren och strategen Sara Öhrvall avslutade dagen och spanade kring beteenden på nätet. Hon pekade på att längre artiklar delas i sociala medier och att Facebook premierar den typen av innehåll eftersom annonsörerna tjänar på att synas i anslutning till bra innehåll. 

Jag har skrivit tidigare här på bloggen om chattbotar för bland annat Facebook Messenger, vilket även Sara Öhrvall tog upp. Än så länge har få lyckats göra botar som känns intelligenta men morgondagens mediekonsumtion kan mycket väl gå via en virtuell chatt-bot eller assistent. Google Assistant kan bli en nyckelspelare, enligt henne. Att överhuvudtaget använda kognitiva gränssnitt som frågar användaren vad den är ute efter kommer att växa stort.

När jag lämnade konferensen slog det mig återigen att förändringens vingar fortfarande blåser hårt i mediebranschen och att många av dess aktörer har tvingats innovera med kniven på strupen. Det är dock inte alltid av ondo, och det saknas definitivt inte framtidstro.


Detta är ett blogginlägg av Fredrik Wass. Följ honom här.

 

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera