Digitala applikationer kan redan hjälpa oss till ett mer hälsosamt liv, genom att hålla koll på vad vi stoppar i oss, hur mycket vi rör oss och hur vi sover. Snart kommer artificiell intelligens som får hjärnan att minnas och förstå mer – och våra sinnen att förstärkas. Vi blir smartare då våra samlade erfarenheter analyseras av intelligenta matematiska formler och rekommenderar beslut vi står i färd att fatta. Med maskinerna får vi kapacitet att prestera på en nivå vi aldrig tidigare har nått upp till.
Med maskinerna får vi kapacitet att prestera på en nivå vi aldrig tidigare har nått upp till.
Till detta kommer sensationella genombrott inom livsvetenskapen. Den unga forskaren Emmanuelle Charpentier vid Umeås mikrobiologiska centrum MIMS har identifierat ett genmodifieringsverktyg, CRISPR/Cas9, som likt en laserkniv exakt klipper och klistrar på ett förutbestämt ställe i den genetiska koden. Upptäckten valdes i december i år till ”breakthrough of the year” i den ansedda tidskriften Science då den kan bidra till att bota ärftliga sjukdomar, göra resistenta bakterier ofarliga och ge människan ett nytt maktverktyg över naturen.
”Vi behöver en bred diskussion i samhället om hur vetenskapliga genombrott kan påverka synen på människan.”
Artificiell intelligens och bioteknik kan för alltid förändra mänskligheten. Stephen Hawking, Elon Musk och Bill Gates har alla uttryckt att artificiell intelligens är det största hotet mot vår existens. De oroar sig för buggar, cyberattacker och felaktiga instruktioner till maskinerna som styr så kritiska funktioner som våra skolbussar och hjärtoperationer.
Det blir en paradox. Ju mer vi förbättrar mänskliga egenskaper med hjälp av framkantsteknik, desto mer behöver vi aktivt bygga in grundläggande mänskliga värderingar i tekniken.
Det är lätt att se potentialen i problemlösande teknik som kan få blinda att se, döva att höra och funktionshindrade såväl som äldre att dansa. Likaså möjligheterna med biotekniska metoder som eliminerar ärftliga sjukdomar och skapar lättodlad gröda för de allra fattigaste. Vid Umeå Plant Science Centre har forskare fått fram de första plantorna som genmodifierats med CRISPR/Cas 9. Men när vi går över till tekniskt möjliga övermänskliga prestationer, vem ska då dra gränsen mellan vad som är bra individen men dåligt för helheten?
Vi behöver en bättre förståelse för de långsiktiga konsekvenserna av ny teknik och en bred diskussion i samhället om hur vetenskapliga genombrott kan påverka synen på människan. Hur gör vi balanserade bedömningar av vad som är naturligt och en bra utveckling – eller vad som bara är djupt omänskligt?
Vi behöver en teknikvision för mänskligheten – och en bild av vilka etiska frågor som kan uppstå om vi väljer att använda teknik mot exempelvis genetiska sjukdomar. Det handlar om hur långtgående mänskliga förbättringar vi vill att framtidens nyårslöften ska innehålla.
