Hoppa till innehållet

Blogg: Har Facebook låst in oss för gott?

Är vi dömda till en social tillvaro innanför väggarna på de sociala medier vi använder? Just nu pågår kampen om ett fritt internet på flera fronter.

Foto: Pexels.com

För ungefär nio år sedan ägde den stora community-döden rum i Sverige. Det var en tid när aktörer som Playahead, Lunarstorm, Bilddagboken, Skunk, Hamsterpaj, Apberget med flera fick se sin tillvaro sakta tyna bort till förmån för de amerikanska jättarnas intåg i svenskarnas sociala medier-konsumtion (med undantag av långlivare som till exempel Familjeliv och Flashback, som kanske mer är att betrakta som anonyma kunskapsforum än communities).

Sommaren 2007 slog Facebook på allvar igenom i Sverige, och året efter var det dags för Twitter, även om den senare hittills inte nått lika brett genomslag som giganten Facebook, som 70 procent av de internetanvändande svenskarna använder. 2011 började Instagram sitt segertåg på svenskarnas mobilskärmar, och efter det Snapchat, och vem vet, kanske blir Jodel nästa stora grej för fler än bara svenska studenter.

Det som alla ovanstående sociala tjänster har gemensamt är en sak. De kräver på ett sätt att vi "låser in oss" i deras tjänster. Även om det finns delningsmöjligheter och tredjepartstjänster som gör att du från ett ställe kan både uppdatera och använda vissa funktioner på flera tjänster samtidigt så blir vi ändå i stor utsträckning knutna till de sociala medier vi använder. Vår kommunikation är en kommersiell entitet och för att de sociala mediernas erbjudande mot marknaden ska bli så starkt som möjligt krävs vår närvaro. Eller?

"Det fanns en tid då det främst handlade om uppfinningsrikedom och skaparglädje, och det finns säkert kvar där någonstans bakom avgasmolnen. Blir det tuffare tider så kanske skapandet och påhittigheten får större utrymme igen." skriver Miriam Olsson Jeffery i sin krönika här på Di Digital, och beskriver en tech-värld som gått från tidig entusiasm till storspelare i näringslivet.

Kanske är det inte för sent att hitta en väg framåt som inte stänger webben mer än nödvändigt, och som inte gör oss ännu mer beroende av de globala it-jättarna.

Men kanske är det inte för sent att hitta en väg framåt som inte stänger webben mer än nödvändigt, och som inte gör oss ännu mer beroende av de globala it-jättarna.

"I det fördolda har många länge ställt frågan: Om webben är öppen, varför måste det sociala vara stängt? Och nu börjar det röra sig där." skriver Pelle Wessman på sin blogg.

Han berättar om hur IndieWeb blivit en rörelse mot att kunna använda oberoende lösningar och protokoll för den sociala kommunikationen på nätet. Det skulle göra att vi blir mindre låsta vid specifika tjänster. Om till exempel Twitter läggs ned (ett scenario som Jack Werner skriver mer om här) skulle inte all vår kommunikation gå om intet, utan istället kunna knytas till oss själva, snarare än till plattformen.

Pelle Wessman jämför med den finska mikrobloggen Jaiku som var populär ett kort tag bland svenska entreprenörer, journalister och kommunikationsmänniskor. Jaiku köptes upp av Google, gjordes senare till en open source-plattform, och lades till slut ned. Sett i backspegeln var det väl i första hand för att få tillgång till Jaikus personal som köpet gjordes. Grundaren Jyri Engeström gick till exempel vidare och blev Head of Mobile and Social på Google efter Jaikus nedläggning.

Men hos Jaiku fanns den där tidiga entusiasmen, både hos grundarna och användarna. När tjänsten dog, försvann också ett samtal som jag hittills inte hittat någon annanstans. I alla fall inte på samma sätt. Pelle Wessman tror att det i framtiden går att råda bot på.

"När Twitter kanske så småningom försvinner så kanske den inte blir ett nytt Jaiku. För då kanske vi flyttat tillbaka hem. Vi kanske då har vår bas på den egna bloggen igen. Och då kan ingen någonsin stänga ner oss igen. Då är vi våra egna och ingen annans. Oberoende på riktigt. Så som webben är ment att vara." skriver Pelle Wessman.

Kanske är det önsketänkade, men jag vet att i alla fall jag skulle uppskatta en social tillvaro på nätet som inte bara utgick från hur ett ingenjörsteam i Menlo Park ser på världen. Jag har däremot inget emot de kommersiella aspekterna av att skapa mötesplatser för människor. Det har gjorts i årtusenden, och lär inte förändras bara för att våra möten blir digitala.

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här 

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera