Hoppa till innehållet

Blogg: Matsystemet rasar! Kan tekniken rädda det?

Varför har vi inte haft ett food-tech ekosystem tidigare? Plötsligt händer det, som man brukar säga, skriver Johan Jörgensen. 

Dagens höjdpunkt – menyn presenteras!
Dagens höjdpunkt – menyn presenteras!

I tisdags samlade vi det svenska ekosystemet kring foodtech på SUP46 för första gången (arrangerat av undertecknat tillsammans med riskkapitalbolaget D-Ax och Axfoundation). Drygt 200 personer lade en hel eftermiddag mitt på bästa sändningstid under den mest stressiga delen av året på att diskutera mat och teknik. Fantastiskt!

Kort sammanfattning:

Sverige och hållbarhet verkar gå extremt väl ihop. Det 20-tal som presenterade olika lösningar var alla mer eller mindre inne på att lösningarna på problemen med dagens matsystem någonstans tar utgångspunkt i hållbarhet. Hållbarhet är en hygienfaktor, men också en affärsmöjlighet där Sverige ligger långt framme. 

David Jackson från engelska Winnow Solutions pekade på de ännu oorganiserade möjligheterna i den globala marknad på 1 biljon dollar (årligen) som handlar om släng av mat.

Regeringens start-up ansvariga, Marie Wall, berättade om den kommande livsmedelsstrategin och bad om input. Hållbarhet, Marie! 

En intressant fråga som diskuterades var vem som äger kunden i framtiden. Idag tror vi att det är butiken, men den som organiserar erbjudanden, hanterar preferenser, eller känner till folks blodvärden kommer antagligen att vända upp och ner på butikernas makt i framtiden. I vart fall om man får tro bolag som Ipiit, Werlabs och Phoodster. 

Simon Schmincke, från riskkapitalbolaget Creandum, pekade på deras stora intresse för bolag som omorganiserar värdekedjorna i matsektorn. Gustaf Brandberg från Gullspång Invest pekade på att Mat.se (där de är investerade) mycket väl kan tänka sig att ta med andras paket när de ändå levererar mat hem till folk.

Att matbolaget tar med sig posten, istället för att Posten tar med sig maten, om ni förstår. 

Last mile - dvs den sista sträckan hem till folk är ett problem som för övrigt många arbetar med. Låsbolaget Glue har ju inlett ett samarbete med ICA där matdistributören kan komma in i bostaden och ställa in varorna i kylen/frysen, vilket är önskvärt för att det ska hålla.

Simon Schmincke från Creandum – som tidigare varit USA-chef på matkasseföretaget Hello Fresh – berättade i livliga ordalag om vad som kan hända med en låda mat som lämnats utomhus i Texas lite för länge...

Christopher Slim från iFoodbag visade sedan upp deras nya papperspåse som kan hålla kyla upp till 24 timmar. Till en kostnad av några kronor. De annonserade nyligen att de fått en beställning på Kenya på flera miljoner. Dollar.  

Det går bra för svenska startups inom food tech... 

Kvällen avslutades med att vi åt mat gjord på kasserade produkter från Hemköp City, tillagade av Sopköket (notera namnet) på kognitiva recept från IBMs superdator Chef Watson.

Man matar alltså in de ingredienser som finns tillgängliga och sedan tar datorn fram recepten. Det blir helt galet, men fantastiska smakupplevelser. Aldrig förr har kasserad mat smakat så gott. Zucchinikakan var magisk!

Tror bestämt att det var första gången i världshistorien någon gjorde en festmåltid baserad på sopor och en (ganska kraftfull) dator. Men knappast sista.

Sedan häromdagen finns det även en meetupgrupp för dem som vill engagera sig vidare: http://www.meetup.com/SthlmFoodTech/ 

Yours Truly äter sig igenom framtiden efter ett lyckat foodtech-event.

Johan Jörgensen

@johanjorgensen


Det här är ett inlägg från bloggen Internet of food. Följ den här!

 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera