Varje gång ytterdörren öppnas med ett automatiskt kodlås utan nyckel eller jag sticker iväg i bilen utan att i förväg planera resvägen kan jag inte låta bli att fundera över hur många sekunder och minuter jag sparar varje dag.
Den digitala vardagen är ännu inte revolutionerande, men den sanna innovationen är en ständig ström av små förbättringar. En smartifiering av vardagssysslor där vi kan eliminera onödiga moment.
Mängder av vardagsrutiner som var självklara för bara ett par år sedan existerar knappt nu
När vi pratar om automatisering tenderar det att handla om tillverkning eller ett företags effektivisering av processer. Med hjälp av ny teknik kan vi även automatisera allt fler moment i hemmet – och därmed låta varje individ vinna dyrbara minuter.
Historien visar att allt som underlättar och sparar tid premieras och beteenden ändras i en förvånansvärt snabb takt.
Vi kan alla rabbla mängder av vardagsrutiner som var självklara för bara ett par år sedan, som nu knappt existerar. Vi trycker inte in nummer i telefonen, laddar inte upp bilder, slår inte upp stavning av ett ord och skriver inte upp födelsedagar.
Och allt fler vardagsuppgifter läggs till historien. Det eviga letandet efter den rätta laddningssladden är onödigt om vi har trådlös automatisk uppladdning. Fumliga knapptryckningar på telefonen behövs inte när vi kan använda röststyrning.
Tvättmaskinen kan själv dosera tvättmedlet, tvålflaskan kan ge oss en klick tvål när vi sträcker ut handen, digitala fönsterfilter kan automatiskt anpassa ljusinsläppet och robotar både klippa gräset och dammsuga.
Automatiserade processer sparar tid och gör livet lite enklare. Lägger vi dessutom på ett lager av smarthet handlar inte automatisering bara om att ta bort onödiga moment, utan att veta när, hur och på vilket sätt saker behöver göras.
Intelligenta system som opererar i bakgrunden så att vi slipper tänka alls. Värmen sänks för att pulsen är hög och ljuset anpassas dagen efter en dålig nattsömn.
Men kan vi med autopilot sväva fritt genom vardagen? Nicholas Carr hävdar i boken ”Glass Cage” att ju mer automatiserad tillvaron blir, desto dummare riskerar mänskligheten att bli.
Andra hävdar motsatsen och ser att när komplexiteten och vardagsstressen hela tiden ökar blir automatiseringen vår räddning. Vi har inte tillräckligt med tålamod och mental bandbredd för att klara av vardagsbestyren. Automatisering av trivialiteter frigör tid till livets viktigare frågor.
Maskinerna glömmer inte att låsa dörren, slå på larmet eller stänga av spisen
Den mest intressanta effekten av automatisering får vi när maskinerna är kapabla till att fatta mer effektiva beslut än människan. En mer exakt användning av el, med automatiska av- och påstängningar, bör minska klimatpåverkan.
Vi får även en säkrare tillvaro. Maskinerna glömmer inte att låsa dörren, slå på larmet eller stänga av spisen. Kanske kan vi till slut summera de många mikrobesparingarna till en mer effektiv livsstil som kan mätas i ökad produktivitet. Eller i World Happiness Index.
Framtidens tjänster kan nå större framgång genom att ta bort ännu fler onödiga moment, snarare än att addera funktionalitet. Det kommer att premieras av vardagsanvändarna. Tid är den moderna individens största bristvara, en valuta vars värde kommer att fortsätta att öka.
Sara Öhrvall är digital strateg och styrelseledamot i bland annat Bonnier News (som äger Dagens industri), Bisnode och Investor. För Di Digital skriver hon om digitaliseringen av näringslivet i smått och stort.
