Hoppa till innehållet

Därför vill techprofilerna få bilarna att flyga

Elbilar, självkörande bilar och flygande bilar. I Silicon Valley har kapplöpningen börjat om vem som blir först med att skapa framtidens persontransporter.

En illustration av Ubers framtidsplaner för projektet Elevate, där man vill erbjuda resenärer att åka med flygande bilar.
En illustration av Ubers framtidsplaner för projektet Elevate, där man vill erbjuda resenärer att åka med flygande bilar.

(Di Digital/Silicon Valley) ”Vi bad om flygande bilar, istället fick vi 140 tecken”.

Det återkommande citatet kommer från Silicon Valley-profilen och investeraren Peter Thiel, när han 2011 klagade på bristande innovationskraft i techvärlden.

Och hans böner verkar ha blivit hörda. I dag finns det ett antal bolag som intresserar sig för flygande bilar, varav några av dem på Peter Thiels egen hemmaplan.

De så kallade flygande bilarna ser egentligen mer ut som flygplan. Ett VTOL-plan, som tekniken kallas och som står för vertical takeoff and landing, kan lyfta och landa vertikalt precis som en helikopter. Det innebär att de inte behöver någon landningsbana i traditionell bemärkelse och gör dem lämpliga för att transportera passagerare i urbana miljöer.

I veckan visade Silicon Valley-bolaget Uber att man menar allvar med sina planer för en flygande bilflotta, när man anställde flygplansingenjören Mark Moore som tidigare jobbade på Nasa. Han ska hålla i satsningen som Uber kallar Elevate.

Läs också: Uber rekryterar Nasa-ingenjör – ska utveckla flygande bilar

”Så att vi kan någon dag kan erbjuda våra kunder så många sätt som möjligt att ta sig runt”, sa Ubers produktchef Jeff Holden, under en intervju med sajten Recode i september förra året.

Det skulle kunna förändra städer, och hur vi jobbar och lever.

Ubers vision för de flygande bilarna är att de ska vara elektriska och kunna köra sträckor på mellan 80 och 160 kilometer i en laddning. Målet är också att de i framtiden ska vara självkörande.

”Det skulle kunna förändra städer, och hur vi jobbar och lever”, sa Jeff Holden, under intervjun med Recode.

Han tog sträckan mellan San Francisco och Oakland i Kalifornien som exempel, där trafiken ligger tät under stora delar av dagen. Med en flygande bil skulle den kunna ta endast nio minuter.

Jeff Holden förutspådde att flygande bilar kan komma att användas redan inom en tioårsperiod. Det är dock mycket utveckling som krävs för att det ska bli verklighet och i dagsläget verkar inte Uber ha planer på att bygga flygfarkosterna själva, utan förlita sig på olika tillverkare.

Foto:

I ett dokument om Uber Elevate anger man VTOL-planet Joby S2, som tillverkas av Joby Aviation i Santa Cruz, Kalifornien, som ett av de möjliga alternativen till Ubers flygande taxitjänst.

”Den enskilt största X-faktorn inom de kommande fem till tio åren kommer att vara om det sker något fundamentalt stort genombrott inom batteriteknik”, sa den kände riskkapitalisten Marc Andreessen, i en intervju med sajten The Verge i november 2016, om möjligheterna för elektriska flygande bilar.

Han träffar många entreprenörer och är intresserad av utvecklingen, men tror inte nödvändigtvis att det är en Silicon Valley-startup som kommer att lösa batterifrågan. Snarare ett universitet eller industriellt forskningslabb hos stora bolag som Honeywell, General Electrics eller Toshiba, tror Marc Andreesseen.

I Silicon Valley finns det dock några bolag som försöker utveckla flygande bilar. Googles medgrundare Larry Page har i tystnad investerat i två startups – Zee Aero och Kitty Hawk - varav det förstnämnda har sitt säte bredvid Googles campus i Mountain View, Kalifornien.

Foto:

I oktober förra året rapporterade Monterey Herald att en person såg en flygfarkost på Hollister flygplats, som inte lät som ett vanligt flygplan. Kanske var det en prototyp av ett VTOL-plan som Zee Aero jobbar på.

Larry Page har satsat hela 100 miljoner dollar i Zee Aero, motsvarande över 890 miljoner svenska kronor, som grundades redan 2010. Det rapporterar Bloomberg.

2013 hittade en reporter patentansökningar från Zee Aero, som visade att bolaget jobbar på ett litet elektriskt flygplan som kan lyfta och landa vertikalt – det vill säga en flygande bil.

Bolaget har i dag nära 150 anställda och har, förutom kontoret vid Google, en fabrik på Nasas campus i Mountain View och verksamhet på Hollisters flygplats i Kalifornien. I oktober förra året bevittnade en person när en flygande bil testades på flygplatsen i Hollister.

Enligt Bloomberg drivs det andra bolaget som Larry Page har investerat i, Kitty Hawk, av ingenjören Sebastian Thrun. Han är bland annat känd för att ha startat Googles projekt för självkörande bilar och grundat Googles forskningsavdelning Google X.

Foto:

En illustration av ett plan som ingår i Airbus projekt "Vahana". Det är också en av de flygande bilarna som Uber har gett som exempel i bolagets dokument om dess framtida flygande bilflotta.

Även flygplanstillverkaren Airbus har startat ett projekt kring flygande bilar i Silicon Valley. ”Project Vahana” kallar man det och planerar att bygga VTOL-plan som ska vara klara redan om fyra år.

Historien med flygande bilar går dock långt tillbaka i tiden. I Kalifornien är den äldsta entusiasten 79 år. Paul Muller är professor emeritus på University of California i Davis och formulerade sin vision för flygande bilar för 50 år sedan.

Drömmen var ett flygplan man kunde parkera i sitt garage och köra några kvarter bort från huset till en landningsbana för att lyfta. Under många år jobbade Paul Muller på att förverkliga sin vision, men han gav till slut upp 2009 då han gick i personlig konkurs.

Och det fanns flera före honom som ville göra ungefär samma sak. Redan 1940 sa bilmakaren Henry Ford att vi skulle få se en kombination av ett motorfordon och ett flygplan i framtiden. Hans egna försök blev dock inte så lyckade och dödade en person på kuppen.

Läs också: Hyperloop-bolag vill utmana Sveriges snabbtåg

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera