Hoppa till innehållet

Dashl vill digitalisera skönhetsbranschen

Dashl vill använda data för att revolutionera skönhetsbranschen. På Di Digitals event Female Founders den 23 maj pitchar de och tre andra bolag inför en tung investerarjury. 

Dahls grundare Nina Akbari och Arbilina Nissan. Foto: Lars-Erik Karlsson
Dahls grundare Nina Akbari och Arbilina Nissan. Foto: Lars-Erik Karlsson

”Vi har hittat ett sätt digitalisera en bransch som är värd många miljarder, som alla berörs av, och som har funnits sedan urminnes tider”, säger Arbilina Nissan som är medgrundare av Dashl.

I början av året flyttade hon och Nina Akbari hem till Sverige efter att ha bott i London i många år – för att dra igång Dashl.

Det är en digital tjänst som matchar kunder med frisörer, nagelteknologer, makeupartister och skönhetspersonal. Via Dashl kan kunderna se stylisternas verk och välja prisnivå, och därefter matchas med stylister. 

”Vi försöker skapa en tjänst som ligger nära konsumentens beteende, tar hänsyn till visuella sociala medier och erbjuder bekvämlighet, istället för att bara samla olika aktörer. Det är en utmaning, och må ta sin tid, men vi är glada över att kunna komma över den tröskeln”, säger Arbilina Nissan.

Foto:
Dashls grundare Nina Akbari och Arbilina Nissan. Foto: Lars-Erik Karlsson

Dashl är ett av bolagen som har valts ut att pitcha på Di Digitals event Female Founders den 23 maj på Epicenter i Stockholm. Där hyllas de kvinnliga grundarna, makthavarna och investerarna som just nu hjälper kvinnliga tech-stjärnor att nå sin fulla potential. 

Läs även: Rösta på Sveriges viktigaste kvinnliga grundare 2017 

När Arbilina Nissan och Nina Akbar gjorde research inför Dashl märkte de att en majoritet av kunderna använde sig av Pinterest och Instagram, och att de ville veta hur skicklig och tillgänglig en viss stylist var, och vilket betyg denna hade fått av andra kunder.

Istället för att själva ringa runt till olika salonger och söka upp olika stylister på sociala medier för att fatta sitt beslut vill Dashl erbjuda en helhetslösning där stylernas portfolio och tider finns direkt i deras tjänst.

”Vi har verkligen byggt tjänsten efter kundernas behov”, säger medgrundaren Nina Akbari.

Enligt grundarna innebär Dashl att kunderna får lättare att hitta stylister som har de förmågor som de söker, samtidigt som stylisterna kan öka sin kundbas och får ett nytt forum utanför salongerna att visa upp vad de kan.

Det sänker trösklarna för unga talanger menar Dashl-grundarna.

”För det är inte bara de stora namnen som kommer fram. Vi vill demokratisera hela skönhetsbranschen”, säger Nina Akbari.

I sommar lanseras en helt ny webbplattform och app.

Den innebär bland annat att kunden kommer att kunna göra detaljerade sökningar efter exempelvis frisörer, baserat på längden och tjockleken på håret, det geografiska området och den egna budgeten.

”Vi vill på ett effektivt sätt använda kundens personliga data för att koppla ihop den med rätt person”, säger Arbilina Nissan.

Härnäst väntar en geografisk expansion i Sverige utanför Stockholm. Därefter är siktet inställt på Mellanöstern, där skönhetsmarknaden växer snabbt.

Förutom Dashl kommer publiken på Female Founders även att introduceras till startupbolagen Light Flex System, Globhe och Lysa som alla utmärkt sig bland det 40-tal bolag som ansökt om att pitcha. I juryn sitter Collector-grundaren Lena Apler, EQT Ventures Ashley Lundström, Industrifondens Sara Resvik, storinvestaren Almis Anna Söderholm och Sara Wimmercranz från Backing Minds.

Publiken kommer även att få träffa Mengmeng Du, som har haft flera tunga poster på den svenska startupscenen. Bland annat ansvarade hon för Spotifys utlandslansering och hon har även arbetat som operativ chef på poddplattformen Acast innan hon för ett år sedan bestämde sig för att satsa helhjärtat på en egen startup – GetGeek.

Di Digitals kvällsevent Female Founders är gratis. Skaffa din biljett här. 


Bolagen som kommer att pitcha på Female Founders är: 

Globhe 

Grundare: Helena Samsioe
Antal anställda: 3
Omsättning: 850 000 kronor

Globhe (NTL) grundades 2015 och arbetar med ett nätverk av leverantörer och konsulter vars drönare sätts i bruk för att leverera medicin och sjukvårdsutrustning i svårtillgänglig terräng i bland annat Rwanda. Globhe sitter på kontorshotellet H2 Health Hub i Stockholm och har valts till FN:s drönarprojekt i Malawi.

Läs även: Hennes drönarbolag levererar blod i Rwanda 

Light Flex Sweden

Grundare: Victoria Bäcksin och Mårten Kull
Antal anställda: 4
Omsättning: 1 miljon kronor

Det tidigare Sting-bolaget Light Flex Sweden (NTL) har tagit fram en intelligent ljusteknik som kan sättas på kläder och hjälmar. På det viset kan motionärer och vägarbetare ha en bättre synlighet än vad reflexer ger. Bolaget har tagit in cirka 1,7 miljoner kronor från investerna Richard Båge och Rustan Panday, även tidig investerare i Storytel.

Dashl

Grundare: Nina Akbari och Arbilina Nissan 
Antal anställda: 4
Omsättning: 0

Dashl (NTL) grundades 2016 och är en digital skönhetstjänst som använder kundernas personliga data för att koppla ihop dem med rätt behandling enligt preferenser för stil, pris och geografisk plats. Tjänsten är uppbyggd på ett bildmatchnings- och betygsystem. Bolaget har tagit in drygt 800 000 kronor av okända investerare.

Lysa

Grundare: Emilie Andersson, Patrik Adamson och Henrik Littecke
Antal anställda: 8
Omsättning: 0

Lysa (NTL), som grundades 2015, har tagit fram en robotrådgivare som fungerar som en investeringstjänst för både spararen med lite och mycket tillgängligt kapital. Bolaget är godkänt som värdepappersbolag av Finansinspektionen. Bolaget har hittills tagit in 20 miljoner kronor av bland andra Nicklas Storåkers, Nordstjernans vd Tomas Billing, Citigroups Eirik Winter och Ernström & Co. 

Läs mer: Lysa utmanar branschen med ny robotrådgivare 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera