Hoppa till innehållet

De ska lära svenska lärare att programmera

Edtech-bolaget Edqu och den ideella föreningen Kodcentrum har i samarbete med bland annat Spotify och Paradox tagit fram läromedel som ska göra svenska lärare redo när klassrummen digitaliseras.

Lisa Söderlund på Kodcentrum och Viktor Sebes på Edqu.
Lisa Söderlund på Kodcentrum och Viktor Sebes på Edqu.

Regeringen har bestämt att grundskolan ska digitaliseras. Digitalt skapande och programmering ska införas i läroplanen från och med 1 juli 2018.

Läs mer: Regeringen inför programmering från första klass

Det innebär att tusentals barn kommer att introduceras för programmering vid en tidig ålder. Men det påverkar också lärarna – som ju ska undervisa barnen i enlighet med läroplanen.

Därför lanserar nu det svenska edtech-bolaget Edqu och den ideella föreningen Kodcentrum läromedlet Koda i skolan. Syftet är helt enkelt att göra lärarkåren digital.

Innehållet har tagits fram i samarbete med techbolag och pilotskolor i Hallonbergen, Tensta och Hammarby Sjöstad i Stockholm.

”Vi har tagit fram material för främst mellanstadielärare. Det är baserat på den befintliga läroplanen, alltså inte den uppdaterade läroplanen, även om vi har haft ett öga på Skolverkets arbete under projektet", säger Lisa Söderlund som tar fram Kodcentrums pedagogiska material och är redaktör för föreningens sajt.

Hon är i grunden mediepedagog och har jobbat i den rollen på Tekniska museet i Stockholm.

”Koda i skolan består dels av praktiskt lektionsmaterial, till exempel en lektion som går ut på att eleverna får styra sina kompisar som robotar, och dels det teorimaterial som lärare behöver för att kunna presentera hur till exempel en algoritm funkar.”

Lektionsmaterialet har tagits fram i samarbete med musiktjänsten Spotify och spelstudion Paradox Interactive. Det ena temat handlar om framtidens musik. Där ska barnen bygga framtidens musikspelare kopplat till ämnena musik och teknik.

Det andra temat handlar om att göra digitala hjälteberättelser och det är kopplat till ämnena svenska, samhällskunskap och teknik.

Dessutom erbjuds elever och lärare vardagsnära förklaringar på begrepp inom datalogin och programmering.

”I projektet har vi även tagit fram fortbildningsmaterial för lärare som ska göra att ta de vågar ta klivet och förstå programmering och datalogiskt tänkande. Lärarna kan testa sig själva och sedan presentera det för eleverna."

Foto:
Läraren Lars Häggström undervisar på Enbacksskolan i Tensta i Stockholm. Foto: Maria Uhr

Edtech-bolaget Edqus uppgift i det hela har varit att ta fram ett digitalt läromedel.

"Förutom att elever jobbar i det så är det ett verktyg för lärarna för att se om eleverna lär sig om ämnet. Det handlar inte bara om programmering utan om digital kompetens i allmänhet som man behöver för ett uppkopplat liv", säger Viktor Sebes som är medgrundare av bolaget och ansvarig för innehållet och pedagogiken i verktyget.

I grunden är han lärare i matematik och fysik samt civilingenjör i teknisk fysik. 

"Vi konkretiserar vad lärarna kan göra i klassrummen. Det är svårt att undervisa i något man inte är tränad i och det här ska vara en brygga för lärarna.”

Han menar att det initiativet liknar Matematiklyftet som var en satsning från Skolverket för att lyfta lärarnas kompetens i matematik: "Det här kan bli en start inom digitalisering och kod."

Ett exempel på vad lärarna och eleverna ska få lära sig är att datorn läser koden i en strikt ordning.

"Den gör inte logiska hopp som en människa utan går igenom varje rad uppifrån och ned. Beroende på ordningen man ber den utföra så kan den göra konstiga saker. Tänk dig att du först tar på dig skor och sedan strumpor."

För eleverna och lärarna som använder det är materialet gratis. Edqus affärsmodell är att dessutom erbjuda licenslösningar för skolkunder som ger obegränsad användning. Köparna kan vara skolägare eller enskilda lärare eller lärarlag som har en budget.

Läs även: Spotify kodade med barn: Vi har lärt oss massor

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera