Hoppa till innehållet

Debatt: "Delningsekonomi är att dela på ägodelar – Uber är arbetsförmedling"

Den nya utredningen om svensk delningsekonomin har en alltför generös definition av begreppet. Det menar Magnus Engervall, Sverigechef på bildelningstjänsten SnappCar.

Magnus Engervall, Sverigechef på SnappCar.
Magnus Engervall, Sverigechef på SnappCar.Foto: Snappcar

Samhället står inför stora utmaningar. Overshoot Day – den dag när vi enligt Världsnaturfonden har konsumerat det som är ekologiskt hållbart – infaller tidigare för varje år. I år inföll Overshoot Day redan den 8 augusti. Genom att fler människor delar på saker minskar vi miljöpåverkan.

Den tredje april presenterades den utredning av svensk delningsekonomin som konsumentminister Per Bolund beställt. Enligt den har bara tio procent av Sveriges befolkning använd en delningstjänst. SnappCars statistik visar att användningen är koncentrerad till vissa åldersgrupper och geografiska områden. 62 procent av våra användare är mellan 26 och 45 år och den stora majoriteten bor i storstäderna.

Läs mer: Holländska Snappcar köper svenska Flexidrive 

Utredningen menar att osäkerhet kring lagar hindrar delningsekonomi från att växa fortare och konstaterar att det krävs åtgärder för att konsumenter ska känna sig tryggare.

Läs mer: (M) sågar förslag om delningsekonomin: ”Tandlös utredning” 

Men för att veta hur delningsekonomi ska öka måsta vi veta vad det är. Trots att delningsekonomi var ett av de nya orden på Språkrådets nyordslista 2015 saknar begreppet en entydig definition. Utredningen väljer att definiera delningsekonomi som del av ekonomin där privatpersoner ger varandra tillgång till underutnyttjade resurser, egendom såväl som tjänster, mot eller utan betalning. Därmed blir civilekonomen som kör bil för Uber på kvällen liksom högstadieeleven som tjänar extra pengar genom att klippa grannens gräsmatta en del av den delningsekonomi som utredningen vill främja

Grunden i delningsekonomi är att dela på ägodelar.

Men det här är en tankevurpa. Grunden i delningsekonomi är att dela på ägodelar. Underutnyttjade resurser är materiella tillgångar som har belastat miljön när de har tillverkats. Det är skillnad på att hyra ut en bil som jag inte använder och att klippa grannens gräsmatta. Det första handlar om att dela på ägodelar, det andra är arbetsförmedling. Om jag hyr min grannes bil istället för att äga en egen bil minskar miljöpåverkan. Tjänsteförmedlingsföretag har inget sådant inslag.  

Men med en vag definition av delningsekonomi riskerar utredningens förslag att bli verkningslöst och urvattnat.

Utredningen föreslår att Konsumentverket ska vägleda privatpersoner i delningsekonomiska transaktioner och samla kunskap om eventuella problem. Det här är bra förslag som behövs för att öka tryggheten när kollaborativ ekonomi växer. Men med en vag definition av delningsekonomi riskerar utredningens förslag att bli verkningslöst och urvattnat. För att kunna vägleda och samla information får inte Konsumentverkets uppgift bli spretig. De frågor som dyker upp när jag delar min bil och när jag hyr grannens tid för att klippa min gräsmatta är fundamentalt olika.

Läs mer: Facket larmar om dåliga villkor hos matapparna

Nyligen kritiserade näringsminister Mikael Damberg arbetsvillkoren hos Foodora efter att företaget sparkat ett cykelbud som kontaktat ett fackförbund. Damberg kommenterar att ”Nu är delningsekonomi något positivt, men om det börjar förknippas med dåliga arbetsvillkor kommer det att förändras”. Cykelbud som levererar restaurangmat är möjligen plattformsekonomi, men det är inte delningsekonomi. Slarvigt använda definitioner straffar de företag som vill bidra till mindre resursanvändning genom kollaborativ ekonomi i ordets sanna bemärkelse.

Magnus Engervall, Sverigechef på SnappCar

Läs mer: Här är de hetaste trenderna och bolagen i Sveriges växande delningsekonomi 

Innehåll från Visma AmiliAnnons

Inkassobolaget utmanar branschen ”Vi är en del av lösningen”

Visma Amili rapporterar en tvåsiffrig tillväxt och en stark marginal för andra året i rad.  Vidareutvecklingen av bolagets produkterbjudande med fokus på smarta fakturor, tillsammans med stora investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur, har visat sig avgörande för bolagets starka resultat.

Trots försämrat konjunkturläge rapporterar Visma Amili, som levererar tekniska lösningar inom faktura-, påminnelse- och inkassohantering, en tillväxt på 14% under 2023. 

Magnus Månsson, vd på Visma Amili, betonar värdet av bolagets investering i teknisk infrastruktur. En satsning som gör det möjligt att erbjuda en helhetslösning som avlastar kundernas egen ekonomiavdelning. Med ett utökat fokus på att optimera fakturaprocessen och erbjuda lösningar som frigör tid och förbättrar likviditeten för kunderna, har Visma Amili förstärkt sin position som en stabil och pålitlig partner för både företag och myndigheter.

– Våra kunder vill inte ägna sig åt kravhantering, men måste få betalt för sina tjänster. Att fler kunder använder oss redan på fakturastadiet möjliggör för en stabil affärsmodell som gynnar både oss och våra kunder, förklarar Månsson.

Kundcentrerad utveckling främjar en sund kreditmarknad

Under det gångna året har Visma Amili lagt stor vikt vid att stödja en sund kreditmarknad. Genom att hantera förfallna fakturor på ett schysst och effektivt sätt sätter Visma Amili människan i fokus. En viktig satsning är den egenutvecklade betalplattformen som ger fakturamottagaren tillgänglighet dygnet runt, möjlighet att välja bland flera betalningsalternativ och realtidsåterkoppling på över 70 olika språk.

– Vi är en del av lösningen, inte en förvärrande faktor i ekonomisk utsatthet. Vårt uppdrag är att främja en sund kreditmarknad och våra satsningar speglar vårt engagemang för att uppnå det målet, säger Månsson.

Expertkompetens från en av Europas ledande koncerner

Trots betydande investeringar i både organisation och teknisk infrastruktur har Visma Amili lyckats behålla en stark marginal på 24%. Ett resultat som vittnar om företagets engagemang för att leverera produkter som ger verkligt värde till kunder.

Visma Amili ingår tillsammans med 180 andra produktbolag i Visma-koncernen, en av Europas ledande leverantörer av affärskritisk mjukvara. Koncernen har levererat en exponentiell tillväxt de senaste 20 åren och rapporterade 2023 en tillväxt på nästan 2,4 miljarder euro. Tillgången till global kompetens och resurser stärker Visma Amilis tekniska utveckling och möjliggör ännu effektivare och säkrare produkter.

I en tid av ökad konkurrens fortsätter Visma Amili att utmana branschen. Med visionen om att vara en framstående leverantör av molnbaserade faktura-, påminnelse- och inkassolösningar, ligger bolagets fokus på att leverera lösningar som optimerar och automatiserar företags och myndigheters ekonomiska processer.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Visma Amili och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera