Hoppa till innehållet

Debatt: Dumma pengar går främst till män

Den närmast systematiska diskrimineringen av kvinnor i riskkapitalsammanhang är välkänd sedan länge. Felet ligger i systematiken med vilken vi fördelar riskvilligt kapital, skriver Johan Jörgensen, styrelseordförande i Fundedbyme. 

Johan Jörgensen är styrelseordförande i Fundedbyme, grundare av Internet Discovery Day och rådgivare till SUP46.
Johan Jörgensen är styrelseordförande i Fundedbyme, grundare av Internet Discovery Day och rådgivare till SUP46.

Johan Jörgensen är styrelseordförande i Fundedbyme, grundare av Internet Discovery Day och rådgivare till SUP46

Detta är en debattartikel. Vill du också skriva för Di Digital? Hör av dig på digital@di.se


Häromveckan landade en genomgång från DI Digital av de svenska riskkapitalinvesteringarna med en duns. Den slog fast att 93 procent av de svenska riskkapitalbolagens tech-investeringar (venture capital) så här långt i år gjorts i bolag med manliga grundare.

Tyvärr är detta inte någon nyhet. Den närmast systematiska diskrimineringen av kvinnor i riskkapitalsammanhang är välkänd sedan länge. Det märkliga är att den tillåts fortsätta. För det är ju inte så att den ena halvan av befolkningen har sämre idéer, har mindre attraktiva investeringsobjekt eller är sämre entreprenörer.

Eller – hemska tanke – kan det bero på sättet kapitalet tillhandahålls som snedvrider konkurrensen om de resurser entreprenörer behöver för att växa?

Låt oss titta på kapitalet i sig. Det är huvudsakligen vårt pensionkapital som utgör grunden för det riskkapital som olika riskkapitalaktörer investerar i de manliga entreprenörerna. Tanken är egentligen god – genom att hitta framtidens Spotify, King eller Klarna ska våra pensionsmedel växa mer än på börsen.

Den andra sidan av myntet är att riskkapitalet är en fantastisk möjlighet för entreprenörer att få möjlighet att förverkliga sina drömmar och bidra till att samhället utvecklas och blir bättre. Detta kapital har dock tjänats in av både kvinnor och män, men tydligen är det bara männen som ska få möjligheten att växa med hjälp av detta kapital.

Är kvinnliga företagare sämre än manliga? Snarare tvärtom. På område efter område visar kvinnorna snarare att de är bättre lämpade än sina manliga kollegor på att sköta saker som kräver intelligens och ledarskap.

Felet ligger snarare i systematiken med vilken vi tillhandahåller riskvilligt kapital till entreprenörer. Fråga vem som helst i riskkapitalbranschen vad som utmärker dem som söker – och får – riskkapital: lätt megalomana manliga entreprenörer med narcissistiska drag och tankar om världsdominans. Och när dessa entreprenörer blir äldre hamnar många av dem som investerare på olika riskkapitalfonder.

Felet ligger i systematiken med vilken vi tillhandahåller riskvilligt kapital till entreprenörer.

Kanske är det inte så konstigt. Riskkapitalet jagar den där en-på-miljonen-entreprenören som kan slå till och bli hur stor som helst.

Men det innebär också att riskkapitalet systematiskt diskriminerar verksamheter som kanske inte har samma skyhöga riskprofil, men som ändå kan erbjuda fantastiska tillväxtmöjligheter och långsiktigt företagsbyggande av den typen som skapar jobb och tillväxt och inte bara en fantastisk så kallad ”exit” till andra sidan Atlanten som gör investerare och grundare snuskigt rika.

Låt oss istället titta på hur det ser ut inom crowdfunding, där de breda investerarkretsarna bjuds in att investera direkt i framtidens entreprenörer utan att ha en så kallad ”investment manager” som filter.

Av cirka 100 avslutade investeringsrundor på FundedByMe ser fördelningen ut så här:

Alla startade kampanjer: Kvinnliga entreprenörer, 14,5% Manliga entreprenörer, 85,5%

Alla lyckade kampanjer: Kvinnliga entreprenörer, 26% Manliga entreprenörer, 74%

Andel av kampanjer med kvinnliga entreprenörer som lyckats: 75%

Andel av kampanjer med manliga entreprenörer som lyckats: 41%

Slutsatsen är lika självklar som brutal. Kvinnliga entreprenörer är överlägset mer attraktiva som investeringsobjekt än manliga entreprenörer när den stora massan får välja.

Det är givetvis lätt för investerarna på Fina Gatan att avvisa den grå massan som ”dum” och ”oinformerad”, men då har man helt missat vad som driver den nya tidens entreprenörskap – nätverken och förmågan att engagera andra i sin verksamhet.

Kvinnor är nätverksbyggare i högre grad än män. Crowdfunding är investeringar plus nätverk. Både nätverken och kvinnorna verkar ha insett att crowdfunding är en bättre väg till både kapital, tillväxt och riskjusterad avkastning.

Så, även om det verkar svårt att lära de gamla hundarna i riskkapitalbranschen att kvinnliga entreprenörer är minst lika attraktiva som sina manliga kollegor kan kvinnliga entreprenörer äntligen rösta med fötterna och hitta andra sätt att finansiera sig på.

Om några år spår branschvetare att crowdfunding är större än traditionellt riskkapital. Och om trenderna får råda kanske det då blir så att andelen riskkapital som går till kvinnor till och med minskar, helt enkelt eftersom de kvinnliga entreprenörerna har hittat ett bättre sätt att få tillgång till de resurser de behöver för att växa.

Argumentationen ovan leder också till en annan slutsats. Om det är så att vi som samhälle vill ge kvinnliga entreprenörer samma förutsättningar som män så måste vi sluta att kollektivt slussa kapitalet via de strukturer som systematiskt diskriminerar kvinnor. Och istället börja slussa kapitalet via de strukturer som faktiskt ger kvinnor de förutsättningar som krävs för att växa sina verksamheter och lyckas som entreprenörer, till gagn för samhället i stort.

Tills detta sker: FundedByMe finns här för kvinnliga entreprenörer redan nu. Strunta i gammelfinansen, välkomna till framtiden!


Johan Jörgensen är styrelseordförande i Fundedbyme, grundare av Internet Discovery Day och rådgivare till SUP46

Detta är en debattartikel. Vill du också skriva för Di Digital? Hör av dig på digital@di.se

Innehåll från ToborrowAnnons

Så mycket bidrar EU med i stöd till svenska företag

Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.
Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.

EIF-lån erbjuder företag möjlighet att få tillgång till finansiering med förmånliga villkor och minskad risk, och Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow, delar med sig av sin expertis för att hjälpa dig att förstå och dra nytta av dessa möjligheter.

Läs mer och ansök om EIF-lån på toborrow.com.  

EIF-lån tillhandahålls av europeiska investeringsfonden, en del av europeiska investeringsbanken, med syfte att stödja tillväxt, innovation och sysselsättning för små och medelstora företag inom EU.

– Med en EIF-garanti slipper du riskera att själv bli betalningsansvarig för hela lånebeloppet om ditt företag inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Du själv behöver bara agera borgensman för 20 procent av lånesumman, då EIF garanterar resterande 80 procent, förklarar Magnus.

Han betonar också vikten av att förbereda sig för den kreditprövning som görs i samband med att man ansöker om ett lån.

– Det är bra om företaget kan visa upp en stabil ekonomisk historik och en tydlig affärsplan för att öka sina chanser att bli godkända för finansiering.

EIF-lån spelar en avgörande roll för att främja tillväxt och utveckling för små och medelstora företag i EU. På Toborrow kan företag enkelt ansöka om EIF-lån och få hjälp att navigera genom processen med hjälp av kreditspecialister som Magnus Ersson. Med minskad personlig risk och förmånliga räntevillkor är EIF-lån ett attraktivt alternativ för företag som strävar efter tillväxt och framgång.

Under 2023 anslog europeiska investeringsfonden 445,6 miljoner euro i kapitalinvesteringar, garantier och inkluderande finansiering i den svenska ekonomin.

Vill du veta mer eller ansöka om EIF-lån? Läs mer här.  

Räntan på ditt företagslån fastställs individuellt och baseras på flera faktorer, såsom din kreditvärdighet, ekonomiska situation och lånebelopp. Eftersom räntan avgörs av banken eller långivaren är det svårt att förutse vilken ränta ditt företag kommer att få. Kom ihåg att aldrig låna mer än vad som är nödvändigt och att ta ansvar för ditt företags ekonomi.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera