Annons
Alok Alström är Sverigechef på Uber.

Debatt: ”Inför ett skatteavdrag för delningsekonomin”

Nytt kapitel i svensk industrihistoria SPONSRAT AV Node Pole

Izettle rullar ut Swish-lösningar i Norge och Danmark

Så ska Jack Dorsey vinna över Izettle

Ubers vd och medgrundare Travis Kalanick avgick i förra veckan. Mediemogulen Arianna Huffington, som valdes in i Ubers styrelse i fjol, uppges få allt större inflytande över bolaget.

Ubers kris sätter skyhög värdering i gungning

Missa inget! Sveriges bästa tech-och startupnyheter direkt i mejlen:

Debatt: ”Inför ett skatteavdrag för delningsekonomin”

Alok Alström är Sverigechef på Uber.
Alok Alström är Sverigechef på Uber. Foto: TT
Reglerna som styr den svenska delningsekonomin skrevs då det inte fanns någon smartphone. Sverige behöver ett skatteavdrag för de som nyttjar delningsekonomin, skriver företrädare för teknikbolag som Uber, Airdine och Fundedbyme.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Imorgon träffar vi regeringens delningsekonomiutredning som ska kartlägga hur delningsekonomin fungerar, och behovet av reformer. Vi är glada över att ha blivit inbjudna och ser det som en tydlig signal att regeringen tar den framväxande delningsekonomins förutsättningar på allvar.

Men vad är delningsekonomin och vad är den bra för? Det finns flera olika definitioner men vi definierar delningsekonomin som ett sätt för privatpersoner att använda det de har mer effektivt, oavsett om det är en kompetens, en fysisk tillgång eller en kombination. Alltför många av våra resurser står oanvända eller underutnyttjade; fritidshus står tomma större delen av året och bilar står parkerade majoriteten av tiden, och på samma sätt har många hushåll verktyg som används en gång under hela sin livstid.

Delningsekonomin handlar också om att ge ett uppdrag till grannens tonåring som klipper gräsmattan, killen som hjälper till att montera IKEA-möbler, tjejen som söker crowdfunding för att starta eget eller middagen som du kan servera för fyra personer istället för att äta själv.

Men delningsekonomin är inte bara ett sätt för privatpersoner att tjäna extra pengar genom att använda deras tillgångar och kompetenser mer effektivt. För samhället kan delningsekonomin bidra till att minska miljöpåverkan genom minskad resursanvänding, ökad integration genom att minska trösklarna för att gå från bidrag till arbete och motverka ungdomsarbetslöshet genom att ge unga ett första steg in i sysselsättningpå arbetsmarknaden för att nämna några exempel.

Varför blomstrar delningsekonomin först nu? Vi har ju förvisso delat saker sedan lång tid tillbaka, men det har alltid bromsats av otryggheten för att göra upp affären. Till exempel, risken att skada din bil eller ditt hus eller inte få betalt. Tillit har varit nödvändig för transaktionen men har tagit lång tid att bygga upp genom exempelvis en långsiktig affärsförbindelse eller familje- och vänskapsband.

Men tack vare dagens informationsteknik har transaktioner som tidigare ansetts för riskfyllda eller inte tillräckligt värdeskapande möjliggjorts genom den tillit som delningsekonomins plattformar skapar. Med ratingsystem, realtidsinformation, GPS-teknik och digitala betalsätt har delningsekonomiföretagen skapat nya möjligheter för användare som både köper och säljer. Tack vare tekniken är det både tryggt, snabbt och enkelt att dela. 

Skatter ska betalas och regler följas.

Dock står det klart att dagens regler skrevs i en tid då smartphones inte fanns. Ett tydligt exempel är vårt skattesystem som är för komplicerat för verksamheter där transaktioner sker i liten skala med små summor. Skatteverket bedömer i sin delrapport om delningsekonomi från mars i år att nuvarande system faktiskt kan tillämpas på delningsekonomin - men vi tycker inte att det är bra nog. Samtidigt som skattesystemet ska finansiera våra gemensamma behov ska det också underlätta för samhällsnyttigt företagande.

Många olika delningsfrämjande förslag har redan presenterats; från en delningsskatt till ett delningsekonomiavdrag. Här anser vi att utredningen borde undersöka möjligheten att införa ett generellt delningsekonomiavdrag som liknar det som redan finns i dag på 40 000 kronor per år om du hyr ut ditt hus eller din lägenhet men som skulle gälla generellt för inkomster från delningsekonomin. Den danska regeringen beslutade nyligen att utreda ett delningsekonomiavdrag som en del av sin tillväxt- och framtidsstrategi för danskt näringsliv för att få fler danskar att dela mer.

Det finns även flera viktiga samhällsbehov som behöver tas om hand inom delningsekonomin: Människor som köper produkter och tjänster behöver skyddas, liksom de människor som utför uppgifterna och tillhandahåller tjänsterna. Skatter ska betalas och regler följas. Det gamla sättet att göra det på är att det ska finnas en tydlig skillnad mellan det privata och professionella. Men sanningen i dag är att skillnaden minskar och gränserna flyter ihop.

Människor får extra inkomst genom att hyra ut deras fritidshus, att bjuda in främlingar på middag och dela kostnaderna, hjälpa varandra med hushållssysslor eller dela bilkostnader. Nya levnadsmönster kräver skatter och regler som hänger med.

Sverige ligger i delningsekonomins framkant med både lokala och internationella aktörer. Men för att vi ska stå oss väl i den internationella konkurrensen och inte bli omsprungna krävs åtgärder nu. Vårt budskap till regeringens utredare och svenska beslutsfattare är att Sverige behöver moderniserade regelverk för delningsekonomin om delningens småskaliga företagande ska blomstra och Sverige ska dela mer till fler.

Charlie Hedström, vd, Airdine

Erik Wallin, vd och grundare, Bag Hitch

Robin Hesselstad, vd, Buddler

Daniel Daboczy, vd och grundare, Fundedbyme

Johan Hedkvist, vd och medgrundare, Rentl

Magnus Engervall, Sverigechef, Snappcar

Robin Szekely, vd och grundare, Taskrunner

Alok Alström, Sverigechef, Uber

Jacob Rudbäck, vd och grundare, Yepstr


 

Detta är ett debattinlägg. Vill du också skriva? Hör av dig till digital@di.se!

Läs även: Åtta heta trender i den svenska delningsekonomin

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post