Delningsekonomin underlättar för personer att dryga ut sin kassa, tjäna lite extra och, sist men inte minst, täcka kostnader genom att låta fler använda samma resurs. Det har också den stora fördelen att ta bort trösklar till arbetsmarknaden genom att ge arbetssökande de livsviktiga kontakter, erfarenheter och meriter de behöver. Det anser vi som står bakom den nybildade branschorganisationen Shared Economy Sweden (SES).
Enligt konsultföretaget PwC omsatte delningsekonomin under 2013 globalt cirka 15 miljarder dollar. År 2025 väntas denna siffra uppgå till hela 335 miljarder dollar. Med rätt regelverk och skattelagstiftning skulle delningsekonomi kunna bli ett viktigt komplement till den traditionella svenska ekonomin.
I vår mening kan alltså ett deltagande i delningsekonomin inte utgöra en persons huvudsakliga professionella verksamhet.
Redan idag använder sig tio procent av svenska invånare av tjänster i delningsekonomin och det har startats över 90 bolag i landet. Vi som idag lanserar en branschorganisation för den svenska delningsekonomin menar att delningsekonomi innebär ett effektivt sätt att utnyttja resurser som annars legat oanvända. Sådana resurser kan vara en bil, en borr eller kompetens som inte används professionellt till vardags av personen som besitter den. Detta är extra viktigt att belysa. I vår mening kan alltså ett deltagande i delningsekonomin inte utgöra en persons huvudsakliga professionella verksamhet.
Läs mer: Ny utredning: Så ska delningsekonomin organiseras
Tyvärr passar inte delningsekonomin in i något befintligt regelverk. De hundratusentals svenskar som använt en delningstjänst har därför gjort så utan visshet om deras roll och ansvar i det kontraktuella förhållandet. Självklart får detta många att tveka inför att använda delningstjänster. Som aktörer inom delningsekonomin märker vi tydligt hur missförstånd och otydliga och föråldrade regelverk bidrar till att många anser delningsekonomin vara en “gråzon” som man drar sig för att delta i. På så sätt missar många chansen att skaffa sig erfarenheter och kontakter som kan vara attraktiva på arbetsmarknaden och resurser slösas bort.
Istället för att fokusera på problem och utmaningar med att reglera delningsekonomin har fem företag gått samman i en branschorganisation, Shared Economy Sweden, för att vara ett bollplank till lagstiftare och myndigheter i frågor som rör delningsekonomin. Vi kommer också säkerställa att våra medlemsföretag håller sig till gemensamt framtagna riktlinjer. Detta för att Sverige skall ligga i framkant i såväl framtagandet som i utnyttjandet av dessa nya plattformar.
Debatt: "Delningsekonomi är att dela på ägodelar – Uber är arbetsförmedling"
Redan i samband med vår lansering i dag lägger vi fram ett par konkreta förslag till lösningar som kan anammas omgående av politiker och som snabbt kan förverkligas i lag och tillämpning:
1. Definiera delningsekonomi som ekonomisk aktivitet under ett visst belopp. Därutöver bör aktiviteten klassas som professionell och inte delningsekonomi.
Gör vi inte om vårt skattesystem så riskerar Sverige att missa den enorma möjlighet som delningsekonomin medför. Flera länder i Europa har eller är på väg att anta schablonbelopp för att särskilja professionell verksamhet från delningsekonomi. Fördelen är att de också kan tillämpa förenklad beskattning för deltagare i delningsekonomi, såsom i Belgien och inom kort även i Italien. Även EU-kommissionen föreslår ett förenklat regelverk för delningsekonomin, med andra affärsmodeller än den traditionella ekonomin, och att ett tröskelvärde (schablonbelopp) fastställs för att avgöra vad som är icke-professionell verksamhet mellan privatpersoner.
Läs mer: (M) sågar förslag om delningsekonomin: ”Tandlös utredning”
Genom ett schablonbelopp drar man en gräns mellan professionella och icke-professionella tjänster. Det stänger också ute aktörer som under delningsekonomins täckmantel vill dra fördel av förenklade regler för privatpersoner för sin affärsverksamhet.
2. Förenklad beskattning upp till schabloniserat belopp och ingen moms på belopp därunder. Vi rekommenderar 50.000 kronor per år, precis som för andrahandsuthyrningar.
Man gör samhället en otjänst när förmögna personer kan hyra ut sina fastigheter för 50 000 kr skattefritt och samtidigt tvinga unga barnvakter skatta redan vid 18 840 kr. Sedan 2013 får du som privatperson hyra ut hela eller en del av din bostad skattefritt upp till 50 000 kronor per år. Detta schablonbelopp borde tillämpas på alla delar av delningsekonomin, inte endast på bostäder och är i linje med den föreslagna definitionen av delningsekonomi.
3. Skyldighet för plattformen att automatiskt redovisa intjäning och erlägga skatt för användarna.
Vi vill att det ska vara lätt att göra rätt. Vi efterfrågar en enkel uppkoppling mot Skatteverket för att enkelt kunna överföra kontrolluppgifter om varje transaktion som görs via plattformen. Det möjliggör också tillsyn och kontroll för att säkerställa att skatt betalas in och att ingen ersättning går ut utöver det schabloniserade taket. För eventuella inkomster överstigande schablonbeloppet föreslås traditionell beskattning och regelverk.
Treåriga utredningar där man sopar en reell utmaning under mattan tyder på att våra politiker tror att man kan vänta in framtiden innan man tar beslut. Men senfärdigheten skapar stora problem för de individer som deltar i delningsekonomin. Delningsekonomin är här och behöver ett tydligt regelverk redan idag (egentligen igår).
Shared Economy Sweden: Hicham Larhnimi, vd Heetch, Robin Szekely, vd TaskRunner, David Ovespian, vd TechBuddy, Joakim Grönvall, vd Triple, Jacob Rudbäck, vd Yepstr
