Annons
Frans Sporsén, förbundsstyrelseledamot CUF.

Debatt: "Robotskatt en bromskloss för utveckling"

Nytt kapitel i svensk industrihistoria SPONSRAT AV Node Pole

Izettle rullar ut Swish-lösningar i Norge och Danmark

Så ska Jack Dorsey vinna över Izettle

Ubers vd och medgrundare Travis Kalanick avgick i förra veckan. Mediemogulen Arianna Huffington, som valdes in i Ubers styrelse i fjol, uppges få allt större inflytande över bolaget.

Ubers kris sätter skyhög värdering i gungning

Missa inget! Sveriges bästa tech-och startupnyheter direkt i mejlen:

Debatt: "Robotskatt en bromskloss för utveckling"

Frans Sporsén, förbundsstyrelseledamot CUF.
Frans Sporsén, förbundsstyrelseledamot CUF. Foto: Stephen Kirk
En robotskatt dödar incitament för utveckling, skriver Frans Sporsén (CUF).
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Nyligen gick Bill Gates ut med att han vill se en skatt på robotar, något som Di Digital rapporterade om. Detta kan för den oinvigde verka som science fiction, men automatiseringen av såväl produktion som tjänster och dataanalys kryper allt närmare. Enligt FN:s senaste rapport på ämnet kommer ungefär två tredjedelar av alla dagens jobb i i-länderna att automatiseras inom en överskådlig framtid.

Läs mer: Nu börjar debatten om robotskatt

Utvecklingen innebär ett konkret problem: hur hanterar vi ett skifte där många eller rent av alla anställda i en hel sektor plötsligt blir arbetslösa. För de som är medvetna om utvecklingen och oroas över den kan robotskatten verka som en given och enkel lösning.

Läs mer: Ekonomen: "Robotar kan ta varannat jobb"

Tanken bakom idén med en robotskatt är att en bred skattebas av inkomstskatt försvinner i och med automatisering, och att detta utgör ett hot mot finansieringen av välfärdsstaten. I detta kan Gates ha rätt, men en viktig fråga kvarstår. Hur skulle egentligen en robotskatt utformas och vem skulle den gynna?

Många har redan robotar i sina hem, även om de inte alltid märks. Det kan vara allt från uppkopplade kaffemaskiner till dammsugare, och inom ett par år kan även din bil komma att räknas som en robot när den styr sig själv. Frågan är då var gränsen skall dras då det kommer till vilka robotar som skall beskattas. Antingen får vi ett otroligt komplicerat skattesystem, eller så kommer skatten att baseras på en klumpsumma eller schablonskatt. Det senare alternativet hade reserverat möjligheten att satsa på automatisering till de som har en tillräckligt stor buffert för att kunna satsa stort. Giganterna på marknaden skulle etablera en hegemoni över de nya produktionsmedlen.

Oron över att en sådan utveckling kan leda till en ekonomi som är allt mer definierad och gynnsam för rika än idag är rättfärdigad.

Men det finns konkreta indikationer på att även områden som resursallokering och administrativt arbete kommer att revolutioneras av artificiell intelligens. Detta innefattar system som visar när och var det finns behov av en viss produkt eller tjänst som du som individ kan erbjuda att sälja. Antingen på distans, eller lokalt. Några exempel är uthyrning av verktyg och teknik som du inte alltid behöver, att låta din självkörande bil skjutsa folk när du inte använder den, eller att sälja egenproducerad el från solpaneler på ditt tak genom smarta elnät till dina grannar. Skulle den här tekniken också beskattas?

Läs mer: Nio robotar som vill in i ditt hem

Dessa nya system i kombination med digitaliserad tillit genom betyg- och kommentarsystem likt de som Airbnb och Uber har, och smarta digitala kontrakt genom blockchainteknologi, skapar en ekonomi där du inte behöver äga för att använda och fullt ut kan använda det du äger. Det utgör en stark grund för en ekonomi som är mer gräsrotsbaserad med lägre barriärer för folk att utbyta tjänster. Det möjliggör även en modulär form av ‘socialism’ som inte kräver tvång, baserad på kooperativt ägande - för de som väl är lagda så.

Genom denna nya form av ekonomi kan inkomstskatter fortfarande utgöra en relativt stor del av skattebasen, likväl som konsumtionsskatter. Men utöver detta bör vi även satsa starkt på en skattebas som skiftar över till att beskatta miljöskadlig verksamhet och fast kapital så som mark eller fastigheter. Detta skadar inte incitament för utveckling i lika hög utsträckning som en potentiell robotskatt, och utgör fortfarande en förhållandevis effektiv och rättvis beskattning.

Robotar må ta över de jobb vi ser som självklara idag, men detta kommer att öppna upp helt nya möjligheter att tjäna pengar på sysslor vi antingen inte uppfunnit än eller haft råd med. 

Det kommer alltid finnas arbeten som robotar inte kan utföra. Men ännu viktigare är faktumet att de effektivitetsvinster vi kommer att uppnå i och med robotiseringen kommer att spara både tid och pengar. När robotar producerar vår mat och bygger våra hur per automatik så kommer kostnaden helt enkelt att sjunka enormt. För att fylla luckorna för de som inte hänger med i farten lär vi troligtvis även ha råd med ett sofistikerat grundtrygghetssystem. Robotar stjäl inte våra jobb, de gör jobben åt oss.

Frans Sporsén, förbundsstyrelseledamot CUF

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post