Hoppa till innehållet

Debatt: "Robotskatt en bromskloss för utveckling"

En robotskatt dödar incitament för utveckling, skriver Frans Sporsén (CUF).

Frans Sporsén, förbundsstyrelseledamot CUF.
Frans Sporsén, förbundsstyrelseledamot CUF.Bild: Stephen Kirk

Nyligen gick Bill Gates ut med att han vill se en skatt på robotar, något som Di Digital rapporterade om. Detta kan för den oinvigde verka som science fiction, men automatiseringen av såväl produktion som tjänster och dataanalys kryper allt närmare. Enligt FN:s senaste rapport på ämnet kommer ungefär två tredjedelar av alla dagens jobb i i-länderna att automatiseras inom en överskådlig framtid.

Läs mer: Nu börjar debatten om robotskatt

Utvecklingen innebär ett konkret problem: hur hanterar vi ett skifte där många eller rent av alla anställda i en hel sektor plötsligt blir arbetslösa. För de som är medvetna om utvecklingen och oroas över den kan robotskatten verka som en given och enkel lösning.

Läs mer: Ekonomen: "Robotar kan ta varannat jobb"

Tanken bakom idén med en robotskatt är att en bred skattebas av inkomstskatt försvinner i och med automatisering, och att detta utgör ett hot mot finansieringen av välfärdsstaten. I detta kan Gates ha rätt, men en viktig fråga kvarstår. Hur skulle egentligen en robotskatt utformas och vem skulle den gynna?

Många har redan robotar i sina hem, även om de inte alltid märks. Det kan vara allt från uppkopplade kaffemaskiner till dammsugare, och inom ett par år kan även din bil komma att räknas som en robot när den styr sig själv. Frågan är då var gränsen skall dras då det kommer till vilka robotar som skall beskattas. Antingen får vi ett otroligt komplicerat skattesystem, eller så kommer skatten att baseras på en klumpsumma eller schablonskatt. Det senare alternativet hade reserverat möjligheten att satsa på automatisering till de som har en tillräckligt stor buffert för att kunna satsa stort. Giganterna på marknaden skulle etablera en hegemoni över de nya produktionsmedlen.

Oron över att en sådan utveckling kan leda till en ekonomi som är allt mer definierad och gynnsam för rika än idag är rättfärdigad.

Men det finns konkreta indikationer på att även områden som resursallokering och administrativt arbete kommer att revolutioneras av artificiell intelligens. Detta innefattar system som visar när och var det finns behov av en viss produkt eller tjänst som du som individ kan erbjuda att sälja. Antingen på distans, eller lokalt. Några exempel är uthyrning av verktyg och teknik som du inte alltid behöver, att låta din självkörande bil skjutsa folk när du inte använder den, eller att sälja egenproducerad el från solpaneler på ditt tak genom smarta elnät till dina grannar. Skulle den här tekniken också beskattas?

Läs mer: Nio robotar som vill in i ditt hem

Dessa nya system i kombination med digitaliserad tillit genom betyg- och kommentarsystem likt de som Airbnb och Uber har, och smarta digitala kontrakt genom blockchainteknologi, skapar en ekonomi där du inte behöver äga för att använda och fullt ut kan använda det du äger. Det utgör en stark grund för en ekonomi som är mer gräsrotsbaserad med lägre barriärer för folk att utbyta tjänster. Det möjliggör även en modulär form av ‘socialism’ som inte kräver tvång, baserad på kooperativt ägande - för de som väl är lagda så.

Genom denna nya form av ekonomi kan inkomstskatter fortfarande utgöra en relativt stor del av skattebasen, likväl som konsumtionsskatter. Men utöver detta bör vi även satsa starkt på en skattebas som skiftar över till att beskatta miljöskadlig verksamhet och fast kapital så som mark eller fastigheter. Detta skadar inte incitament för utveckling i lika hög utsträckning som en potentiell robotskatt, och utgör fortfarande en förhållandevis effektiv och rättvis beskattning.

Robotar må ta över de jobb vi ser som självklara idag, men detta kommer att öppna upp helt nya möjligheter att tjäna pengar på sysslor vi antingen inte uppfunnit än eller haft råd med. 

Det kommer alltid finnas arbeten som robotar inte kan utföra. Men ännu viktigare är faktumet att de effektivitetsvinster vi kommer att uppnå i och med robotiseringen kommer att spara både tid och pengar. När robotar producerar vår mat och bygger våra hur per automatik så kommer kostnaden helt enkelt att sjunka enormt. För att fylla luckorna för de som inte hänger med i farten lär vi troligtvis även ha råd med ett sofistikerat grundtrygghetssystem. Robotar stjäl inte våra jobb, de gör jobben åt oss.

Frans Sporsén, förbundsstyrelseledamot CUF

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera