För unga och nystartade företag med tillväxtambitioner innebär det särskilda utmaningar att attrahera både kapital och specialistkompetens. En lösning på detta problem ligger i delägarskap via personaloptioner. I Sverige är det emellertid ytterst ovanligt att optionslösningar används. Orsaken är den höga beskattningen av optionsvinster.
Vi anser att det finns bättre alternativ och förordar antingen en normallönemodell eller en teckningsoptionsmodell.
Som revisionsföretaget PWC har visat beskattas optionsvinsterna med låga 15 procent i USA medan skattesatsen i Sverige är nästan 70 procent. Inte heller väljer man att belöna medarbetare med aktier eftersom innehav under 4 procent debiteras den högsta inkomstskatten på aktieutdelningar.
Samtidigt förefaller det finnas en politisk vilja att underlätta för unga svenska företag att växa till globala storföretag. Regeringen har tillsatt en optionsutredning som ska lämna sitt slutbetänkande i mars.
Resultatet är ännu oklart men av debatten framgår att de kommande förslagen sannolikt kommer att innehålla begränsningar där företag av viss typ, storlek, ålder eller i vissa branscher utesluts från användandet av personaloptioner.
Vi är genuint oroliga över att förslagen inte ska vara tillräckligt attraktiva för att skapa en grogrund för tillväxtföretag med globala ambitioner. Försök att identifiera framtidsbranscher där den nya optionsbeskattningen ska gälla faller på sin egen orimlighet – hur ska lagstiftaren kunna ha den informationen?
Nätverksbaserade plattformar inom mogna branscher som taxiverksamhet (Uber) eller rumsuthyrning (Airbnb) skulle för några år sedan knappast ha definierats som innovativa och teknikdrivna branscher.
Vi anser att det finns bättre alternativ och förordar antingen en normallönemodell eller en teckningsoptionsmodell. Normallönemodellen innebär att en anställd som tilldelas personaloptioner också får en inkomstbeskattning baserad i en normallön.
Anta att en tekniker på Ericsson rekryteras till ett ungt tillväxtbolag och tilldelas personaloptioner. Lönen sätts till 35.000 kronor i månaden vilket är en minskning jämfört den tidigare lönen på 50.000 (normallön).
Den anställde är beredd att acceptera den lägre lönen eftersom det finns förväntningar på en värdestegring och positiv utveckling i företaget. Efter tre års anställning löses optionerna och de underliggande aktierna säljs med en vinst på 1,5 miljoner kronor.
I detta fall skulle först mellanskillnaden mellan den utbetalda lönen och normallönen beskattas som inkomst och dessutom påföras arbetsgivaravgifter. Totalt rör det sig om en skillnad på 15.000 kronor i månaden under tre år.
Det innebär att 540.000 kronor skulle beskattas som inkomst medan vinsten på aktierna kapitalbeskattas. Den anställde kommer inte att vara intresserad av en lägre lön om det inte finns någon potential till värdestegring i optionerna, vilket begränsar användandet av personaloptioner till just tillväxtföretag.
Misslyckas företaget utgår ingen beskattning på mellanskillnaden i lön samtidigt som den anställde inte heller kan tillgodogöra sig någon kapitalvinst. Normallönen kan beräknas på ett förhållandevis enkelt sätt, till exempel som tidigare lön eller genomsnittslönen i det aktuella yrket.
Vårt andra förslag handlar om att förändra reglerna för teckningsoptioner. För det första betalar den anställde i dag ett marknadspris för optionerna och den eventuella vinsten beskattas som en kapitalvinst.
Emellertid är det oklart i vilken utsträckning teckningsoptioner kan användas för att binda arbetskraft under en begränsad period, men praxis tyder på att den möjligheten ökat. Rättsläget måste förtydligas.
För det andra ger Skatteverket inte ger något förhandsbesked gällande om optionerna har värderats rätt, vilket innebär att det finns en risk att en eventuell vinst blir inkomstbeskattad. Slutligen är det är långt ifrån säkert att den som ska rekryteras har tillräckliga medel för att köpa optionerna till marknadspris.
Dessa problem går att lösa. Förutsatt att rättsläget klargörs skulle Skatteverket kunna åläggas att ge ett förhandsbesked om värderingen anses korrekt. För det andra skulle lagstiftaren kunna lämna utrymme för en uppskjuten förmånsbeskattning av optionerna. Även om denna lösning är ovanlig finns det exempel på uppskjuten beskattning redan i dag när det gäller kapitalvinster på fastigheter och bolag.
Sammanfattningsvis innebär våra förslag – även om de behöver vidareutvecklas – ett transparent system där vinster på personaloptioner beskattas som inkomst av kapital och inte påförs arbetsgivaravgifter, oavsett bransch eller företagsstorlek, samtidigt som risken för skattebortfall minimeras.
Pontus Braunerhjelm, professor, utredare Entreprenörskapsutredningen
Lars Backsell, (ordförande i referensgruppen), grundare, Recipharm
Per Arwidsson, vd, Granen
Karin Bodin, vd, Polarbröd
Saeid Esmaeilzadeh, vd, Serendipity Innovations
Giovanni Fili, grundare, Exeger
Christer Fransson, grundare, Sommarvik Fritidscenter
Sofia Hagelin, grundare, Heart of Lovikka
Pär Hedberg, grundare, STING
Peter Lindell, entreprenör och investerare, Rite Ventures
Anna Lithagen, grundare, Talent Tribe
Martin Lorentzon, grundare, Spotify
Catharina Tavakolinia, vd, Kavat Vård
Caroline Walerud, grundare, Volumental
