Hoppa till innehållet

Debatt: "Stockholm ska bli världens bästa startupstad"

Sverige har halkat efter i innovationspolitiken, men nu ska startupscenen bli en prioriterad fråga för regeringen. Det skriver Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister och Karin Wanngård (S), kommunstyrelsens ordförande i Stockholm. 

Mikael Damberg.
Mikael Damberg.Foto: Jesper Frisk.

Stockholm har hittills producerat fem av världens 78 enhörningar; bolag som uppnått ett värde av en miljard dollar. Det gör Stockholm till världens andra hetaste startup-stad, sett till antal enhörningar per invånare. Om vi ska tro arrangörerna bakom SthlmTechFest kan vi snart vara i ledning, då fler enhörningar är på väg att läggas till den snudd på otroliga skaran.

Vi har stora förväntningar på vad de nytänkande och modiga entreprenörerna bakom startup-bolagen kan åstadkomma. Vår ambition är därför att Stockholm inte bara ska vara Europas - utan hela världens bästa startup-stad. Det är en prioriterad fråga för både regeringen och Stockholm stad.

Förutsättningarna i Stockholm är bra – men de kan bli ännu bättre. Vi vill att bolagen ska bli fler och att de ska kunna växa och utvecklas här i Stockholm.  För att det ska bli verklighet finns en del utmaningar för oss att ta tag i.

Under Almedalsveckan tog vi emot det Svenska Startupmanifestet som författats av ledande företrädare för branschen. Häri beskrivs branschens verklighet och vad som utgör hinder för bolagens tillväxt. Även om vi inte ställer upp på samtliga förslag på politiska lösningar ser vi att det finns ett antal problem, som vi också tagit första viktiga steg för att hantera:

Vi delar Startupmanifestets syn på bostadssituationen i Stockholm. Bostadsbristen gör att växande företag får svårt att stanna i staden. Regeringen gör nu den största bostadssatsningen på mycket länge. Inför nästa år satsas 5,5 miljarder kronor på bostäder för att Sverige och Stockholm snabbt ska få fler små hyresrätter med rimliga hyror. Dessutom har Stockholm stad beslutat att det ska byggas 40 000 nya lägenheter till 2020.

Stockholms startupföretag är i stort behov av att rekrytera talanger med rätt kompetens, inte minst programmerare. Stockholm stad ligger i startgroparna för ett pilotprojekt på utvalda skolor med programmering i undervisningen. Därtill har kommunen inrättat en programmeringskommisson som får i uppdrag att utreda hur programmering kan ta större plats i utbildningen. I budgetpropositionen avsätter regeringen dessutom pengar till yrkeshögskolan som motsvarar 6000 fler platser. Förhoppningen är att flera av dessa ska fyllas av framtidens programmerare.

Regeringen utreder också frågan om personaloptioner som skulle kunna underlätta finansiering av kvalificerad talang, något som Stockholms startup-bolag har efterfrågat sedan länge.  Dessutom är en översyn av arbetstillstånd beställd för att undersöka hur vi kan förenkla processen för rekrytering av specialister utanför EU.

Tillgång till kapital är avgörande för växande företag. Därför vill regeringen skapa en organisation för det statliga riskkapitalet som ger mer pengar till tidiga skeden genom fond-i-fondlösningar tillsammans med privata investerare. Den utredning som genomförts i frågan har dessutom föreslagit en lånegaranti så att fler växande företag kan få tillgång till kapital via banksystemet.

Vi behöver också förstärka arbetet inom regeringskansliet för att säkra att vi på ett långsiktigt och samlat sätt kan tillvarata startup-bolagens intressen. Därför tillsätter vi nu en funktion på näringsdepartementet med särskilt fokus på branschen som ska fungera som kontaktperson och samordnare.

I Startupmanifestet riktas även kritik mot att det bara är storföretag och traditionella företag representerade i utredningar och kommittéer kring näringspolitik och arbetsmarknad. Det här är en bild som stämmer, varför regeringen nu kommer att bredda remissinstanserna till att även inkludera nya sektorer, så som startup-sektorn.

Vi håller med författarna till Startupmanifestet om att svensk innovationspolitik är i behov av uppdatering. Under de senaste åren har Sverige inte lyckats förnya innovationssystemet och har därigenom tappat position mot andra länder som varit duktigare på att få utväxling på sina investeringar i forskning och utveckling. För att förstå vad Sverige behöver för att kliva tillbaka i ledarposition och ännu bättre ta tillvara på digitaliseringens möjligheter har statsministern inrättat ett innovationsråd. Rådets uppgift är att ge regeringen vägledning i arbetet med att skapa förutsättningar för ett världsledande innovationsklimat.

Stockholms stad har tagit stora kliv framåt i IT-utvecklingen genom att satsa på system som främjar digital innovation. Genom att investera i svartfiber som kan hantera enorma mängder data har staden kunnat utveckla teknik inom området ”Internet of Things” – sakernas internet.  Runt om i staden finns enheter som är uppkopplade på Internet och som därigenom samlar in och analyserar data om stadens miljö och tillvaro. Denna data görs sen helt öppen för exempelvis Stockholms teknikföretag att använda och utveckla sina idéer genom. Det här är exempel på hur vi gemensamt kan göra Stockholm till en testplats för nya tekniker som ger svar på våra samhällsutmaningar – och samtidigt gör staden till världens bästa plats för innovationer.

Mikael Damberg (S), närings- och innovationsminister

Karin Wanngård (S), kommunstyrelsens ordförande i Stockholm. 

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera