Hoppa till innehållet

"Delningsekonomi är en väg in i vårt samhälle"

"Digitalisering och migration är just nu de dominerande utvecklingskrafterna i världen. Sverige kommer i grunden att förändras av båda", skriver bland andra Anna Felländer, digitaliserings- och framtidsekonom på Swedbank.

"Digitalisering och migration är just nu de dominerande utvecklingskrafterna i världen. Sverige kommer i grunden att förändras av båda", skriver debattörerna Anna Felländer (bilden), Emil Källström, Cecilia Wennerholm och Mernosh Saatchi.
"Digitalisering och migration är just nu de dominerande utvecklingskrafterna i världen. Sverige kommer i grunden att förändras av båda", skriver debattörerna Anna Felländer (bilden), Emil Källström, Cecilia Wennerholm och Mernosh Saatchi.

Detta är ett debattinlägg. Vill du också skriva för Di Digital? Mejla oss på digital@di.se.


Digitalisering och migration är just nu de dominerande utvecklingskrafterna i världen. Sverige kommer i grunden att förändras av båda. Denna utveckling utmanar i hög takt dagens samhälls- och företagsmodeller.

Men, att hålla fast vid status quo är inte ett alternativ. Det behövs förändrade förhållningssätt samt modernisering av regelverk och samhällsstrukturer. Sverige har det som krävs. Vi kan omfamna och leda utvecklingen. Med modiga och utvecklingsoptimistiska politiker och företag kan vi ställa om vårt samhälle på ett sätt som garanterar att Sverige fortsätter vara ett konkurrenskraftigt välfärdsland i världsklass.

Delningsekonomin är en katalysator för egenföretagande och möjliggör en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. 

Samtidigt som fler människor än kanske någonsin tidigare befinner sig i rörelse möjliggör digitaliseringen helt nya villkor för ekonomiskt tillväxt. Delningsekonomin är inget nytt fenomen men tekniken leder till att traditionella mellanhänder ersätts av digitala plattformar som möjliggör billigare utbyte av skräddarsydda varor och tjänster.

Fler än någonsin kan konsumera, producera och utnyttja befintliga resurser mer effektivt.

Delningsekonomin är en katalysator för egenföretagande och möjliggör en förbättrad matchning på arbetsmarknaden. Exempelvis kan outnyttjad kompetens hos de som idag står långt ifrån arbetsmarknaden genom digitaliseringens unika matchningsmöjligheter identifieras och möta efterfrågan/uppdrag.

Om potentialen i delningsekonomin släpps fram får då även nyanlända möjlighet att snabbare etablera sig i samhället.

Parallellt med den nya ekonomins entreprenörer lyckas stora företag som anammar den nya tekniken växa och ta marknadsandelar. Inte minst gäller det gamla stora industriföretag som genom att digitalisera sina produkter och värdekedjor, skapar smarta och attraktiva varor och tjänster. Erbjudandet ”tjänstifieras” i allt högre utsträckning och allt större del av intäkterna kommer från tjänster.

Läs även: "Sluta framställ delningsekonomi som välgörenhet"

Att teknologiska paradigmskiften innebär stora förändringar är inget nytt. År 1764 blev spinnmaskinen Spinning Jenny förstörd av handvävare i Storbritannien, rädda att förlora sina arbeten när de fick lärdom om vad hon kunde göra. Jenny förstördes men inom ett antal år fanns över 20 000 Spinning Jennys i Storbritannien.

Vi kan dra många lärdomar av detta men en är viktigast: omfamna utvecklingen. Motarbeta den inte. Det finns anledning till tillförsikt och framtidstro. Sverige har unika förutsättningar. Vi har ett samhälle där medborgare i högre utsträckning vågar ta risker. Vårt utbyggda sociala skyddsnät, kopplat till staten och inte till arbetsgivaren, betyder att ett misslyckande inte leder till katastrof.

Genom lärdomar från första IT-boomen och kraschen, en välutbyggd IT-infrastruktur och en hög densitet av IT-entreprenörer har vi både en teknisk mognad och en mognad bland konsumenter. Utvecklingen går allt snabbare. Både den tekniska, i form av en exponentiell utvecklingskurva, och migrationen med allt fler människor i rörelse. Traditionella samhällsstrukturer och branscher utmanas på ett ibland dramatiskt sätt.

Läs även: "Uber smutskastar delningsekonomin"

Det finns oroväckande tecken på att handvävarnas misstag upprepas. Det vore en stor olycka om Sveriges svar på en allt snabbare utveckling blir att sluta sig inåt eller krampaktigt hålla fast vid det traditionella. Genom att omfamna digitaliseringens potential att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt, som bättre matchning och sänkta inträdesbarriärer, släpper vi loss såväl utvecklingskraften hos nyanlända, som inom delningsekonomin.

Detta är en perfekt kombination, då just delningsekonomin kommer att vara vägen in i vårt samhälle för tusentals människor. Det krävs modernisering av regelverk och samhällsstrukturer för att möta utvecklingen och skapa långsiktig tillväxt och konkurrenskraft. Gamla, stelbenta regelverk håller såväl delningsekonomins aktörer och nya svenskar utanför.

Under tiden som asylsökande är det alltför svårt att arbeta och i princip omöjligt att starta företag. Människor som deltar i delningsekonomin möts av dåligt anpassade system och hamnar ofrivilligt i en skuggekonomi utan skydd och utan möjlighet att bidra med skatteintäkter.

Den förändring som krävs måste ske brett i alla delar av samhället. Vi vill dock särskilt peka på följande fem punkter:

1. Underlätta för enskilda individer att bli näringsidkare inom delningsekonomin. Målet kan exempelvis vara att hela företagandet, inklusive nödvändig redovisning och skatteinbetalning, sker på en och samma applikation.

2. Delningsekonomin innebär självreglering och tillit mellan så kallade ”peers” på den digitala plattformen. Vissa sektorer är bättre lämpade för detta än andra men där den fungerar väl behöver lagar och regler anpassas för att inte vara i vägen.

3. Säkerställ att delningsekonomins aktörer tar del av trygghetssystemet och att skatt betalas. Skapa tydlighet och transparens avseende ansvar och försäkring på den digitala plattformen.

4. Effektivisera offentlig sektor genom digitalisering. T ex möjliggör för offentlig sektor att inkludera delningsekonomin genom att upphandla tjänster på digitala plattformar.

5. Utforma mätmetoder för att fånga det värdeskapande som sker på digitala plattformar men som inte speglas i traditionella mått på ekonomiskt tillväxt. Med mod och framtidstro kommer Sverige göra fantastiska möjligheter av världens just nu största utmaningar.

Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet

Anna Felländer, digitaliserings- och framtidsekonom, Swedbank

Cecilia Wennerholm, advokat

Mernosh Saatchi, VD och grundare Humblestorm, Comitto, Popup House mfl.


Detta är ett debattinlägg. Vill du också skriva för Di Digital? Mejla oss på digital@di.se.

Innehåll från ToborrowAnnons

Så mycket bidrar EU med i stöd till svenska företag

Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.
Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow.

EIF-lån erbjuder företag möjlighet att få tillgång till finansiering med förmånliga villkor och minskad risk, och Magnus Ersson, Kreditchef på Toborrow, delar med sig av sin expertis för att hjälpa dig att förstå och dra nytta av dessa möjligheter.

Läs mer och ansök om EIF-lån på toborrow.com.  

EIF-lån tillhandahålls av europeiska investeringsfonden, en del av europeiska investeringsbanken, med syfte att stödja tillväxt, innovation och sysselsättning för små och medelstora företag inom EU.

– Med en EIF-garanti slipper du riskera att själv bli betalningsansvarig för hela lånebeloppet om ditt företag inte skulle kunna betala tillbaka lånet. Du själv behöver bara agera borgensman för 20 procent av lånesumman, då EIF garanterar resterande 80 procent, förklarar Magnus.

Han betonar också vikten av att förbereda sig för den kreditprövning som görs i samband med att man ansöker om ett lån.

– Det är bra om företaget kan visa upp en stabil ekonomisk historik och en tydlig affärsplan för att öka sina chanser att bli godkända för finansiering.

EIF-lån spelar en avgörande roll för att främja tillväxt och utveckling för små och medelstora företag i EU. På Toborrow kan företag enkelt ansöka om EIF-lån och få hjälp att navigera genom processen med hjälp av kreditspecialister som Magnus Ersson. Med minskad personlig risk och förmånliga räntevillkor är EIF-lån ett attraktivt alternativ för företag som strävar efter tillväxt och framgång.

Under 2023 anslog europeiska investeringsfonden 445,6 miljoner euro i kapitalinvesteringar, garantier och inkluderande finansiering i den svenska ekonomin.

Vill du veta mer eller ansöka om EIF-lån? Läs mer här.  

Räntan på ditt företagslån fastställs individuellt och baseras på flera faktorer, såsom din kreditvärdighet, ekonomiska situation och lånebelopp. Eftersom räntan avgörs av banken eller långivaren är det svårt att förutse vilken ränta ditt företag kommer att få. Kom ihåg att aldrig låna mer än vad som är nödvändigt och att ta ansvar för ditt företags ekonomi.

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Toborrow och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera