Tech förknippas oftast med appar, storbolag som Google och mindre startups som försöker att förändra en bransch med ny teknik. Men ett område där det händer mycket är bioteknik – det märktes inte minst på SXSW.
När Jennifer Doudna kliver upp på scenen på SXSW, den årliga musik-, film- och techfestivalen i Austin, är åskådarna hänförda.
”Tänk dig att du kan skriva om koden i DNA precis på samma sätt som man kan ändra texten i ett dokument”, öppnar Jennifer Doudna sitt anförande med.
Forskaren Jennifer Doudna talar på SXSW. Foto: Joey Abrait.
Berkeleys Jennifer Doudna och kollegan Emanuelle Charpentier, verksam som gästforskare vid Umeå Universitet, är personerna bakom genkniven Crispr. För de som har missat denna upptäckt kan den beskrivas som ett verktyg som kan gå in och klippa i cellers DNA. Genom att använda tekniken CAS9 kunde de båda kvinnliga forskarna visa hur man exempelvis kan ta bort cancergenen i en cell.
Upptäckten är så pass stor att en stor del av forskningsvärlden ansett att forskarna förtjänar nobelpriset i kemi, men de har hittills blivit förbigångna av andra forskare. Det har däremot inte stoppat utvecklingen.
Vi kan göra förändringar i vår DNA som kommer gå i arv till generationerna som kommer efter oss.
På scenen på SXSW förklarar Jennifer Doudna vad hon anser är Crisprs storhet. Hon tar bland annat upp hur man genom att ändra vissa sekvenser i myggors DNA-kod kan ta bort den delen i myggans DNA som gör att den blir smittbärare av Malaria. Ett annat exempel är hur man genom tekniken kan göra donatorgrisar mycket mer kompatibla med människor så att deras organdonationer fungerar bättre. Men även i kampen mot cancer och ärftliga sjukdomar.
”Det här har verkligen grundläggande implikationer för det betyder att vi som människor har möjligheten att kontrollera vår egen evolution. Vi kan göra förändringar i vårt DNA som kommer gå i arv till efterkommande generationer”, säger Jennifer Doudna.
Samtidigt finns det ett moraliskt dilemma när det kommer till användandet av Crispr.
Många av oss minns kanske diskussionerna om den framavlade korasen Belgian Blue som avlades fram för att ha mycket kött. De var så tunga att benen knappt höll dem uppe.
På samma sätt som med Belgian Blue kommer man med Crispr, rent tekniskt i alla fall, kunna ändra vissa ”sämre” egenskaper till de som ses som bättre.
Jennifer Doudna visar upp The Economist förstasida som togs fram i samband med en publicering om genkniven. Foto: Joey Abrait.
”Det här har blivit startskottet för en väldigt viktig offentlig debatt om en teknik som ger oss den fantastiska potentialen att påverka framtiden för människorasen”, säger Jennifer Doudna.
Vad vi än tycker om dessa möjligheter att ändra i DNA så är den nya gentekniken här för att stanna.
Missa inte resten av vår rapportering från SXSW. Läs artiklarna här.
