Ah, internet – en gryta av kreativitet, där ingredienser från alla samhällets kanter sammanblandas till en helhet som är större än sina delar och som dagligen knoppas av i nya uttrycksformer. Här kan en enkel bild bli en internationell referenspunkt för miljontals på nolltid, och spridas som ett samlat vittnesmål om vår tids och kulturs vardagsproblem.
Så länge bilden inte kommer från bildbyrån Getty, såklart. Då ställs kulturfesten in och du får sitta ensam kvar med en faktura på 800 euro i händerna.
Fråga bara den tyska bloggen Get Digital. I förra veckan fick de ett kravbrev med en räkning på nästan 8000 kronor från bildbyrån Getty. Orsaken var en bild som bloggen publicerat i februari 2012, i ett litet inlägg om memet ”socially awkward penguin”, ungefärligt översatt till ”socialt valhänt pingvin”. Och den bilden ägdes inte alls av någon esoterisk nätkultur, utan av Getty (här kan man titta på bilden) och därmed basta.
Den socialt valhänta pingvinen kan som fenomen sorteras in under paraplybegreppet ”advice animals”. Det är ett mem som byggts upp av ett antal olika bilder på särskilt uttrycksfulla djur eller människor, som har fått symbolisera människors bästa och sämsta drag. I ett periodiskt system över ”advice animals” hittar man allt från hipsterkatter till påtända hundar.
Detalj ur Know Your Memes periodiska system över advice animals.
Just den socialt valhänta pingvinen rymmer sympatisk igenkänningshumor, en ventil för att berätta om de ständigt återkommande små pinsamma nålstick av misstag och fumlighet som allas våra liv innehåller. Ni vet, till exempel när någon gratulerar en på födelsedagen, och man svarar ”tack detsamma”. Eller när man tittar på en film med familjen och en sexscen plötsligt inleds.
Memet har använts sedan 2009, enligt Know Your Meme, och dess kanske äldsta utställningsplats är den sex år gamla Tumblr-bloggen ”Fuck Yeah Socially Awkward Penguin”. Pingvinen är i det närmaste att jämföra med ett nyinfört ord i nätreferensernas lexikon. Kommersialiseringen är dessutom sedan länge ett faktum. Washington Post listar allt från slipsar till Iphone-appar med den socialt valhänta pingvinen som motiv.
Pingvinen på bilden ger betraktaren en tveksam blick samtidigt som den tar ett skutt framåt. Det var naturfotografen George F. Mobley som fångade den med sin kamera, och bilden upptäcktes av allt att döma av nätpubliken då den illustrerade ett reportage i National Geographic. Sedan dess har alltså pingvinen, i sin nya, photoshoppat blåfältade kontext, spritts över hela världen. Tills nu.
Det är oroande att stora aktörer jagar de mindre med juridiska blåslampor. I värsta fall kan det ödelägga ett helt ekosystem
När rättighetsägaren Getty hörde av sig till den tyska bloggen Get Digital, vars dotterblogg Geek Sisters hade publicerat en version av pingvinmemet, var det med två olika krav. Det första var enkelt: betala en summa pengar. Det andra var lite mer problematiskt. Getty ville att Get Digital skulle hålla tyst om deras kontakten och kraven. Som läsaren säkert kan avgöra själv gick Get Digital med på det förstnämnda, men de kunde inte hålla tysta. Hemligheten som var Gettys kravbrev till bloggar sprack, och nu har Washington Post fått det bekräftat att det bara var det senaste av en lång rad kravbrev till platser där bilden publicerats.
Getty skriver i en mejlad kommentar till Daily Dot att de vill skydda upphovsrätten för de fotografer som lever på sitt arbete, och att de har "ett omfattande ansvar för på ett bra sätt licensiera verken från de över 200 000 konstnärer de arbetar med". Om man vill dela vidare Gettys bilder på sociala medier anser bildbyrån att man ska använda deras något otympliga sociala medier-verktyg.
Get Digitals dotterblogg Geek Sisters är liten och oansenlig, och dess inlägg med pingvinbilden hade faktiskt inte ens fått en enda delning fram tills Getty hörde av sig. Juristen och forskaren Tim Hwang säger till Washington Post att han tycker det är oroande att stora aktörer jagar de mindre med juridiska blåslampor. I värsta fall kan det ödelägga ett helt ekosystem.
De alternativa pingvinbilderna som Get Digital tagit fram för fritt användande av vem som helst.
Den svenska juristen Daniel Westman har emellertid lite svårare att kritisera Getty.
"Har man en ensamrätt till en bild kan man ju välja att göra den gällande eller att inte göra den gällande. Det kan man göra lite som man vill – det ligger i ensamrättens konstruktion."
Han tycker den intressanta frågan är om modern upphovsrätt för bilder skulle tjäna på ett så kallat memundantag, som godkände spridning i sociala medier som inte direkt skadar upphovsmannen.
”Värdet på bilden beror delvis på att den har blivit ett mem. Men detta är inte riktigt något som fullt ut kan beaktas i dagens upphovsrätt. Jag ser en viss parallell till diskussionen om panoramafriheten. Värdet i avbildningen av en staty på allmän plats beror inte bara på upphovsmannen skapande av statyn, utan även att den har fått placeras på allmän plats och därmed blivit känd”, säger han.
Har ett memundantag någonsin tagits under seriöst övervägande någonstans?
"Det har varit uppe när man gjort konsultationer om översyn av den europeiska upphovsrätten. Väldigt mycket som sker på sociala medier utgör ju olika sorters intrång, när man tar bilder och skickar vidare dem. Är det då fel på lagen eller på beteendet? Frågan har väckts, men har inte fått genomslag."
Det här är inte första gången en rättighetsägare eller inblandad person klagat över att ha blivit ett mem. Know Your Meme loggar alla artiklar som förändrats eller raderats på grund av rättighetsanspråk, till exempel elaka skämtbilder på en flicka med Downs syndrom och sexistiska skämt om en läckt halvnakenbild. I april 2012 blev en bild på Hillary Clinton ett mem, och fotografen Diana Walker var missnöjd tills hon fick med sitt namn i memets mest kända Tumblr-blogg.
800 euro skulle man nog inte få om en svensk domstol skulle döma ut en ersättning
Men när Getty kräver små aktörer på 800 euro för att de varit en av miljontals som delat en bild de trodde tillhörde nätkulturen aktualiseras frågan hur detta problem ska lösas framöver, utan att varken kulturen eller kreatören skadas.
Om du nu själv sitter och våndas över att vid något tillfälle ha publicerat bilden på pingvinen så har Daniel Westman både dåliga och goda nyheter för dig. Det är nämligen inte omöjligt att du också får en faktura i brevlådan. Men det kommer inte bli lika kostsamt som det blev för Get Digital.
"800 euro skulle man nog inte få om en svensk domstol skulle döma ut en ersättning. En rättighetsägare kan ju kräva vad som helst, men det betyder inte att man har rätt till det. Det är inga astronomiska summor som döms ut i Sverige", säger han.
