Hoppa till innehållet

”Digitalt gap skapar problem”

Styrelsernas brist på engagemang kring digitalisering riskerar att skada bolagen, skriver Di Digitals bloggare Sara Öhrvall.

Digitaliseringen har seglat högt upp på ledningsgruppens agenda. En studie publicerad i Harvard Business Review visar att två tredjedelar av företag i USA och Europa nu har stort fokus på digitalisering.

Endast en knapp tredjedel anger att digitaliseringen är en prioriterad fråga

På styrelsenivå är intresset lägre. Endast en knapp tredjedel anger att digitaliseringen är en prioriterad fråga. Tidigare studier har visat att en femtedel av styrelsemedlemmar har någon slags digital bakgrund, men 2016 års Amrop-studie visar att förutom hos de renodlade techbolagen är siffran 8 procent.

Vi ser ett gap mellan ledningens ambitioner och styrelsens prioriteringar som ställer till problem. Enligt rekryteringsföretaget Russell Reynolds, har de företag som lyckats stänga gapet mellan styrelse och ledning för att definiera en gemensam digital agenda och en enhetlig teknikstrategi 9 procent högre tillväxt, 27 procent bättre lönsamhet och 12 procent större marknadsvärde.

När världen digitaliseras måste så även styrelsen

Företagens digitala transformation blir avgörande beslut i styrelsen när befintliga intäktsströmmar måste nedprioriteras för att skapa rum för morgondagens affärer, som till exempel när Microsoft nu fokuserar på molnaffären till förmån för sin traditionella mjukvara. Likaså måste styrelsen prioritera tillväxtinvesteringar när nya hållbara digitala intäkter finns i horisonten, som exempelvis när Netflix lämnade sin nationella fysiska distributionsaffär av dvd:er för en snabb global expansion av streamat innehåll.

När världen digitaliseras måste så även styrelsen. De flesta styrelser är vana vid att diskutera genomgripande förändringar av företagens organisation och arbetssätt, däremot ser vi mer sällan innovation i styrelsearbetet. Dagens styrelseagendor är förvånansvärt lika de för ett hundra år sedan.

Enligt konsultbolaget McKinsey spenderar styrelser upp till 70 procent av mötestiden på att genom backspegeln studera compliance-, kvartals- och revisionsrapporter. Digital transformation håller ett högre tempo än infrekventa styrelsemöten. När marknaderna blir mer volatila och ledningsgruppen kämpar för att lösa dess omedelbara utmaningar är det än viktigare för styrelsen att hålla blicken mot horisonten. Strategimöten kan inte ske en gång per år, i stället behövs realtidsinformation, löpande strategidiskussioner och mer frekventa utvärderingar.

För att lösa allt mer komplexa frågeställningar, krävs kreativ problemlösning och fler angreppssätt – även i styrelserummen. När det tekniska innehållet ökar, växer behovet av ständig kompetensutveckling av styrelsen. Fler experter snarare än generalister bör få plats och externa specialister blir allt viktigare för att bereda svåra beslut.

Vilka är då styrelsens verktyg för att hantera digital transformation? Allt fler amerikanska företag tillsätter ett digitalt transformationsutskott för att förbereda beslutsunderlag med djupare analys av omvärlds- och teknikförändringar samt för att säkerställa att policydokument och incitamentssystem främjar digital utveckling. På marknaden lanseras även digitala plattformar för att förenkla ett agilt arbetssätt i styrelser. Morgondagens styrelse behöver digitala styrmodeller, likt en cockpit med komplett överblick av relevant realtidsdata.

När bransch efter bransch utmanas av nya marknadsvillkor bör styrelserna framtidssäkra sina bolag. De flesta företag är inte organiserade för att hantera det okända och när tempot skruvas upp krävs en ökad intensitet även i styrelsearbetet. För att företaget ska kunna genomföra modiga och tillräckliga förändringar krävs en samverkan mellan styrelsens utblick och organisationens kapacitet.

Läs mer av Sara Öhrvall: ”Framtidens branscher riskerar att bli mindre jämställda”


Sara Öhrvall är digital strateg och styrelseledamot i bland annat Bonnier News (som äger Dagens industri), Bisnode och Investor. För Di Digital skriver hon om digitaliseringen av näringslivet i smått och stort.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera