Hoppa till innehållet

Efter Pokémon Go – rusning till svensk föregångare

Många av idéerna i megasuccén Pokémon Go känns igen från det svenska spelet Turf – som släpptes redan 2010. “Vi har 200 procent fler nya spelare sen Pokémon-lanseringen”, säger en av skaparna.

Det svenska mobilspelet Turf, som släpptes redan 2010, har många likheter med Pokémon Go.
Det svenska mobilspelet Turf, som släpptes redan 2010, har många likheter med Pokémon Go.Foto: Turf

Pokémon Go-febern har slagit klorna i Sverige och de märkliga historierna om spelets framfart avlöser varandra. I veckan krävde Trafikverket stopp för såkallade pokéstops, ett slags baser i spelet, nära järnvägar och bensinstationer, då de anses vara trafikfarliga.

Simon Sikström känner igen reaktionerna.

“Vi har upplevt allt det som det skrivs om nu. Arga markägare, personskador, polisrapporter om folk som smyger runt, förlovningar och giftemål i spelet, och så vidare”, säger han.

Han är, tillsammans med Andreas Pantesjö, skapare av mobilspelet Turf. Det lanserades redan 2010 och har förvånansvärt många likheter med just Pokémon Go.

52BcpkcfG_k

Turf är, precis som Pokémon Go, ett spel som spelas med hjälp av mobiltelefonens karta och gps-funktion. Men istället för att besöka pokéstops och leta monster så handlar det om att leta upp och ta kontroll över “zoner”, särskilda utmärkta platser på kartan, i konkurrens med andra spelare.

Framförallt liknar det Ingress, Pokémon Go-skaparna Niantic Labs genombrottsspel som släpptes år 2014, alltså fyra år efter Turf. Pokémon Go är i sin tur en slags vidareutveckling av Ingress, och använder till stor del samma underliggande teknik och spelmekanik.

“Det stora genidraget var att man fick det att bli mainstream med varumärket Pokémon”, säger Simon Sikström. 

Att man måste röra på sig för att spela känns självklart efter Pokémon Go, men det var svårt för oss att förklara i början.

Turf var en tidig pionjär inom det som brukar kallas för AR, augmented reality. Något förenklat handlar det om teknik som lägger ett virtuellt lager ovanpå verkligheten, och som nu, tack vare Pokémon Go, har fått sitt breda genomslag i spelvärlden.

Bland de redan frälsta har Turf varit känt i många år. Spelet har idag ungefär 165 000 registrerade spelare världen över. För drygt två år sedan låg siffran på 55 000.

“De senaste åren har det blivit populärt med events. Det innebär att man träffas under en kortare tid och spelar om särskilda zoner, ungefär som en fotbollsmatch eller dylikt. Det har även blivit populärt i skolor. Under året har vi haft mer än 300 idrottslektioner med Turf”, säger Simon Sikström.

Foto: Privat

Simon Sikström (till vänster) och Andreas Pantesjö. Foto: Privat

Siffrorna bleknar såklart i jämförelse med Pokémon Go, som på bara ett par dagar laddats ned över 75 miljoner gånger.

Men mycket tyder på att framgångarna smittar av sig. Dagarna efter Pokémon Go-lanseringen mer än tredubblades antalet nya Turf-spelare, säger Simon Sikström.

Framför allt har Pokémon Go inneburit en helt annan förståelse för hur AR- och GPS-baserade spel fungerar, säger han.

“I början var en av de stora friktionerna att få folk att förstå hur man gjorde. Att man måste röra på sig för att spela känns helt självklart efter Pokémon Go, men det var svårt för oss i början. Jag har fått svara på många frågor om hur man ‘styr sin gubbe’”, säger Simon Sikström.

Turf har alltid drivits som ett hobbyprojekt, utan något direkt vinstintresse. Skaparna har förlitat sig på donationer från spelare och hjälp från entusiaster för att hålla servrarna igång och spelet vid liv. I fjol omsatte Andrimon AB, bolaget som utvecklar Turf, ungefär 166 000 kr.

Vi har alltid tyckt om att driva det lite mer på entusiastnivå.

Simon Sikström jobbar till vardags som it-konsult, just nu med uppdrag på Expressen. Andreas Pantesjö är officer inom Försvarsmakten.

Några omedelbara planer på att skala upp verksamheten, trots spelgenrens stora genomslag, finns inte:

“Vi har alltid tyckt om att driva det lite mer på entusiastnivå. Sen ska man ju inte sticka under stol med att tanken har lockat om att göra något större av det”, säger Andreas Pantesjö.

“Vi är alltid öppna för seriösa förslag, men det ska vara på våra villkor. Det här är ju vår baby”, fortsätter han.

Läs även: Mäklare säljer lägenhet – med hjälp av Pokémon Go

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera