Hoppa till innehållet

Facket larmar om dåliga villkor hos matapparna

Fackförbundet Transport kritiserar anställningsvillkoren som erbjuds cykelbud för matleveranstjänster som Foodora, Wolt och Uber Eats. Transport har uppmanat bolagen att teckna kollektivavtal – men fått nobben.

Finska Wolt, tyska Foodora och amerikanska Uber Eats har gett sig in på samma marknad i Sverige. Foto: Wolt/Press, Uber Eeats/Press, Caroline Eriksson
Finska Wolt, tyska Foodora och amerikanska Uber Eats har gett sig in på samma marknad i Sverige. Foto: Wolt/Press, Uber Eeats/Press, Caroline Eriksson

I höstas anklagades matleveransappen Foodora för lönedumpning. Då sade Foodoras Sverigechef Felipe Gutierre att bolaget valt bort kollektivavtal för att spara på administration och kostnader.

Läs mer: Foodora anklagas för lönedumpning

Nu ifrågasätter fackförbundet Transport lönerna, anställningsvillkoren och stressnivån hos de cykelbud som levererar mat för tjänster som Foodora, Wolt och Uber Eats. Det skriver Svenska Dagbladet.

"Lönenivåerna ligger långt under minimum och de flesta jobbar inte många timmar om dagen. Det är väldigt osäkra anställningar där cykelbuden inte vet hur mycket de kommer att tjäna eller om jobbet finns kvar nästa månad", säger Antti Vaino, utredare på Transport, till tidningen.

Transport har kallat bolagen till möten med syftet att få dem att teckna kollektivavtal som bland annat innehåller ett krav på en lön på minst 125 kronor i timmen.

Men det har inte gått vägen uppger Antti Vaino till Svenska Dagbladet.

Enligt fackförbundet tjänar cykelbuden 70 kronor timmen på vardagar, med en provision på 20 kronor per leverans. Sammanräknat blir det 110 kr i timmen enligt Transport. På helgerna är timlönen noll kronor och provisionen 75 kronor.

Företrädare för matapparna har gått i svaromål på Transports kritik.

Josefin Fröberg, marknadsförings- och pr-ansvarig på Foodora säger till Svenska Dagbladet att cyklisternas snittlön ligger över snittet för branschen. Ett genomsnittligt cykelbud arbetar elva timmar i veckan i omkring tre månader. Hon tycker att korta kontrakt är gynnsamma för att cyklisterna kan pussla ihop sitt schema med andra aktiviteter. 

Wolts Sverigechef Carl Zetterqvist uppger att bolagets anställda inte har klagat på lönerna. Uber Eats menar att cykelbuden inte är anställda av bolaget, utan kan välja att jobba med andra saker samtidigt.

Läs mer: Matapparna döms ut: "Otroligt överkapitaliserade"

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera