Hoppa till innehållet

Fåhraeus tar in 60 miljoner till sitt skärmbolag Flatfrog

Serieentreprenören Christer Fåhraeus skärmbolag Flatfrog tar in 60 miljoner kronor. Bland investerarna finns Luxemburgbaserade Finvus Invest och danska Sunstone Capital.

Christer Fåhraeus, grundaren bakom Flatfrog, vars smarta skärmar ska ersätta såväl tv-apparater som projektorer. Foto: TT
Christer Fåhraeus, grundaren bakom Flatfrog, vars smarta skärmar ska ersätta såväl tv-apparater som projektorer. Foto: TT

(Di Digital/Malmö) Techprofilen Christer Fåhraeus bolag Flatfrog (NTL) utvecklar ett alternativ till dagens tryckkänsliga skärmar som finns i bland annat läsplattor.

I stället för att använda sig av ett rutnät med tryckpunkter använder Flatfrog en teknik som mäter hur ljusflödet i glaset förändras när någon trycker på skärmen. Tekniken gör det möjligt att göra stora skärmar på upp till 200 tum tryckkänsliga med god precision till ett relativt lågt pris.

I våras tog Flatfrog in 42 Mkr från befintliga ägare. För att finansiera den fortsatta utvecklingen har Flatfrog under hösten stängt en nyemission på 7 miljoner dollar, motsvarande 60 Mkr, där bolaget värderades till 208 Mkr.

Vi tror att skiftet kommer inom en femårsperiod.

Storägaren Finvus Invest gick in med motsvarande 44,5 Mkr och bland övriga investerare finns befintliga ägare som Sunstone Capital och grundaren Christer Fåhraeus genom det egna bolaget Fårö Capital.

”Vi är några ägare som kör Flatfrog framåt. Just nu skalar vi upp bolaget”, säger Christer Fåhraeus, grundare och styrelseordförande.

Läs mer: Hemligt mobil-labb öppnar i Lund

Lundabolagets försäljning riktar sig i dag mot utbildningssektorn, där man med en tryckkänslig stor skärm vill ersätta klassrummens whiteboard och projektor.

”Det är vår befintliga marknad och den marknad som vi växer på”, säger Christer Fåhraeus.

I framtiden hoppas han att Flatfrogs stora skärmar ska komma in i styrelserummen och mötesrummen och därmed ersätta tv-apparater och projektorer.

”Det är en mycket större marknad än utbildningssektorn med en potential på tiotals miljoner enheter. Vi tror att skiftet kommer inom en femårsperiod. Det skiftet kan ändra marknaden från en nischmarknad till en stor marknad. Huruvida det finns en konsumentmarknad återstår att se”, säger Christer Fåhraeus. 

Under 2015 omsatte Flatfrog 8,7 Mkr och gjorde ett resultat efter finansiella poster på -165 Mkr. Christer Fåhraeus säger att försäljningen har ökat under 2016.

”Marknaden ser bra ut och vi kommer att omsätta mer än tre gånger så mycket.”

Flatfrog grundades 2007 av Christer Fåhraeus och Ola Wassvik och har fram till i dag tagit in omkring en halv miljard kronor i riskkapital. 

Christer Fåhraeus står bakom ett antal teknikföretag, som bland annat Cellavision, Anoto och Precise Biometrics. Han står även bakom en rad uppfinningar, varav C-Pen, en penna som scannar in text, är den mest kända.

Innehåll från Publicis SapientAnnons

Från hype till att göra skillnad i den stora AI-eran

Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient
Shivaun Anderberg, Nordic Data & AI Lead, Publicis Sapient

Allt fler företag står inför utmaningen att integrera AI-teknologi i sin verksamhet på ett effektivt sätt. Publicis Sapient är drivande i att stötta ledande företag att nå maximal effekt från framtidens affärsmodeller, att integrera relevant digital teknik och stärka kundupplevelser – områden där AI har en betydande roll.

Från att förstå de grundläggande stegen för att ta AI i bruk till att undvika potentiella fallgropar är det avgörande för företagsledare att driva rätt strategier för att dra nytta av AI:s fulla potential. Shivaun Anderberg, Nordic Lead Data & AI på det globala konsultföretaget Publicis Sapient, poängterar den enorma affärsnytta som AI kan generera. Hon rekommenderar starkt att det första steget, för alla aktörer, är att bedöma sin befintliga infrastruktur och kapacitet att hantera data.

– I den AI-era som vi befinner oss i är data det absolut mest värdefulla som ett företag kan ha. Det blir därför särskilt viktigt att faktiskt se över vilken typ av data ni besitter, likaså hur tillgänglig den är. Det vi har sett med våra svenska, såväl som nordiska, kunder är att alla har stora mängder data som omfattar samtliga delar av verksamheten. Det innebär att de aktivt letar efter effektiva sätt att koppla ihop och använda den för att frigöra värde – som i praktiken ska innebära effektivitetsförbättringar, kostnadsbesparingar och innovation.

Första stegen mot AI-integration

Shivaun fokuserar även på vikten av att definiera specifika, mätbara mål för vad AI ska uppnå inom bolaget, annars är risken överhängande att projekten varken blir värdeskapande eller lönsamma.

– Vi rekommenderar att börja med ett pilotprojekt, som man kan skala upp och som visar på konkret värde, innan större investeringar görs. Att etablera tydliga framgångskriterier och kontinuerlig uppföljning är helt avgörande för att säkerställa att investeringen leder till önskade resultat.

Utmaningar och lösningar

Trots de många fördelar som AI kan leda till finns det också betydande risker och utmaningar att hantera. Dålig datakvalitet kan leda till felaktiga slutsatser och beslut, och en bristfällig förändringsledning kan undergräva de anställdas engagemang och acceptans av nya system. 

– För att undvika dessa fallgropar bör företag investera i utbildning och utveckling av sina anställda samt etablera starka principer för dataskydd och etik. 

Skalning av AI i företagsmiljö

En central fråga som ofta diskuteras bland företagsledare är hur man effektivt kan skala AI från experimentella projekt till full verksamhetseffekt. 

– Det är en nyckelfråga som kommer att vara högt upp på agendan i alla styrelserum under de kommande fem åren, säger Shivaun och fortsätter: 

– För att lyckas med detta krävs en stark organisatorisk struktur, kompetensuppbyggnad och tydliga ansvarsområden. Företagen måste också hantera relevanta relationer med AI-partners och ha robusta dataflöden och system som stödjer AI-applikationer kontinuerligt. Dessutom är det viktigt att upprätthålla och säkerställa tydliga ansvar och etisk användning av tekniken.

Genom att förstå dessa nycklar kan företag förbättra sina operativa processer och säkerställa hållbara AI-strategier. Det är en investering i framtiden som kräver noggrann planering och stort engagemang på alla nivåer i organisationen, menar Shivaun och avslutar: 

– I slutändan beror skillnaden mellan ett rent AI-experiment och framgångsrik verksamhetsutveckling på vilka stöd- och ledningsfunktioner som finns tillgängliga för projekten. 

Läs mer om Publicis Sapient här

 

 

Mer från Publicis Sapient

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Publicis Sapient och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera