Hoppa till innehållet

Familjen Walerud bildar riskkapitalbolag

Affärsängeln Jane Walerud, hennes make Bengt och dotter Caroline bildar det egna riskkapitalbolaget Walerud Ventures. Ambitionen är att investera upp till 10 Mkr per bolag.

Familjen Walerud, Bengt, Caroline och Jane, bildar riskkapitalbolaget Walerud Ventures.
Familjen Walerud, Bengt, Caroline och Jane, bildar riskkapitalbolaget Walerud Ventures.Foto: Patrik Olsson

Ambitionen är att samla familjens resurser och hinna göra mer nytta som ett team.

”Vi hoppas bygga bolag, bidra till samhället, tjäna pengar och ha kul”, säger Jane Walerud (NTL).

Hon är kanske främst känd som affärsängeln som upptäckte Klarna (NTL) och var först att investera i bolaget 2005. Men hennes CV är betydligt längre än så. Hon har bland annat jobbat på Tobii och gjort framgångsrika investeringar i bolag som Lensway och Teclo Networks.

Vi bryr oss speciellt mycket om världshaven och korallreven – och företag baserade på programmeringsspråket Erlang.

Även hennes make Bengt Walerud är en bolagsbyggare av rang. Han har bland annat startat och sålt av två management- och strategikonsultbolag.

De senaste åren har dessutom dottern, Caroline Walerud (NTL), seglat upp som en profil på den svenska tech-scenen. För fyra år sedan blev hon medgrundare på Volumental, ett bolag inom 3D-skanning med kunder som New Balance och den amerikanska varuhuskedjan Nordstrom. Caroline var länge vd för bolaget, men är idag arbetande styrelseordförande.

”Det ska bli kul att jobba ihop! Caroline blir ansvarig för första mottagandet av projekt och propåer. Och Bengt har mer tid nu att bidra med sin kunskap om affärsmodeller och prissättning”, säger Jane Walerud.

Läs mer: Walerud lämnar vd-posten på Volumental

Walerud Ventures lanserar nu en egen hemsida där man beskriver sin investeringsfilosofi och presenterar sin portfölj. Formellt rör det sig dock inte om ett bolag. Investeringarna sker istället privat, samt genom familjebolagen Walerud & Partners AB och Wapa Stockholm AB.

”Vi investerar våra egna pengar, upp till 10 miljoner kronor per bolag. Fokus är deep tech, bolag med stor teknisk innovationshöjd”, säger Jane Walerud utan att vilja gå in på fler detaljer än så.

Caroline Walerud stämmer in.

”Vi vill investera i bolag inom artificiell intelligens, syntetisk biologi och hållbarhet. Vi bryr oss speciellt mycket om världshaven och korallreven – och företag baserade på programmeringsspråket Erlang”, säger hon.

Hemsidan Walerud.com lanserades under torsdagen.

Walerud Ventures ska investera på ett mycket tidigt skede och jobba aktivt med bolagen, inte minst i början. Just nu har man tre aktiva bolag i portföljen. Volumental, med Caroline som huvudansvarig, den digitala sporttränaren Wememove, där Bengt är rådgivare, och Satcube, som bygger mobila terminaler för HTS-satelliter och som just nu är Janes främsta engagemang.

Läs mer: Jane Walerud: ”Utan Erlang, inget Klarna”

Familjen Waleruds historia började när amerikanen Jane Walerud mötte Bengt då de båda studerade vid Stanforduniversitetet i Kalifornien. Jane flyttade till Sverige som 20-åring och jobbade därefter på bolag som Telia och Ericsson.

Det stora genombrottet kom när hon 1998 lämnade telekomjätten för att starta Bluetail, ett bolag som med hjälp av Ericssons programmeringsspråk Erlang byggde säker drift för e-post och andra webbfunktioner. Redan efter 18 månader såldes Bluetail för 1,4 miljarder till ett bolag som senare köptes av Nortel.

Jane Walerud fick loss aktier och kontanter till ett värde på 60–80 Mkr. Aktierna föll visserligen i värde, men affären blev ändå startpunkten för ett nytt liv som investerare.

Läs mer: Här är morgondagens techmiljardärer

Fotnot: NTL-länkarna i texten går till Nordic Tech List, en databas med information om bolagen och investerarna i den nordiska tech-sektorn.

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera