Hoppa till innehållet

Finansprofil går in i digitala skolböcker

Startupbolaget Kognity tar in en tredje finansieringsrunda. Nu värderas bolaget som gör digitala läroböcker till närmare 100 miljoner kronor.

Nicholas Johansson och Hugo Wernhof grundare av Kognity.
Nicholas Johansson och Hugo Wernhof grundare av Kognity.

Digitaliseringen av skolan är i full gång, så väl i Sverige som internationellt. Det senaste året har en rad svenska startupbolag lockat till sig miljoninvesteringar. Ett av dem är Kognity som gör digitala läroböcker för IB-utbildningar.

”Vi satte oss 2012 och tittade på möjligheten att skapa ett bolag inom utbildning drivet av teknologi. För två år sedan lanserade vi vår nuvarande produkt och nu har vi kommit till en punkt då vi bevisat att det fungerar och ska expandera”, säger Hugo Wernhoff, medgrundare och vd för Kognity (NTL).

Hittills har Kognity tagit in drygt 7 miljoner från ängelinvesterare. Nu fyller de på kassan ytterligare. Bland investerarna finns Gustaf Rentzhog, vd för pensionsrådgivaren Söderberg & Partners och Jeremias Andersson, en av grundarna av rekryteringsbolaget Academic Work (NTL).

Hugo Wernhoff avböjer att berätta hur mycket pengar de nya ägarna går in med, men uppger att kapitalanskaffningen sker på en värdering av hela bolaget om 100 Mkr. 

”Det är personer med expertis kring att bygga bolag vilket är ett stort stöd för oss. Sen är det viktigt med folk som har en långsiktighet och liksom oss ser det här på 15-20 års sikt”, säger Hugo Wernhoff.

Kognity har dels utvecklat en plattform för att publicera interaktiva, digitala läroböcker, dels producerar de också innehållet till läroböckerna.

”Vi tror att man behöver ha båda delarna. Det gör till exempel att vi direkt kan få feedback på ett visst avsnitt och kan ändra det direkt”, säger Nicholas Johansson, medgrundare av Kognity.

I dag arbetar 25 personer på Kognity och bolagets plattform används i över 50 länder. Än så länge är det bara skolor inom IB-programmet (en gymnasieutbildning med internationell läroplan) som använder Kognity men planen är nu att testa nya utbildningssystem.

”IB ser vi som vårt insteg i marknaden. När vi nu hittat en fungerande produktmodell så är vår plan att gå in på andra utbildningssystem i Europa”, säger Nicholas Johansson.

En utmaning för alla bolag som har skolan som kund är att få till en skalbar produkt. Det eftersom läroplanerna skiljer sig åt mellan olika länder.

”Det har varit ett hårt iterativt arbete. Vi är inte själva lärare så vi har fått testa och lyssna väldigt mycket. Nu får vi experimentera med andra utbildningsmarknader för att se var vi är mest lämpade”,  säger Hugo Wernhoff.

Läs mer: Axis-bröderna: "Behövs ett paradigmskifte i skolan"

De digitala läroböckerna har flera fördelar jämfört med de fysiska böckerna enligt Kognitys grundare. Till exempel kan läraren hela tiden följa hur långt eleverna kommit, och genom inbyggda test se vad de inte förstått. Att paketera plattformen som en digital lärobok, snarare än som en teknisk plattform har varit viktigt i införsäljningen.

”Vi försöker inte revolutionera skolan. Vi gör en digital lärobok som gör det lättare för läraren att undervisa. Det har varit en nyckelfaktor för att få fart på försäljningen”, säger Hugo Wernhoff.

Läs även: Reportage: startup-bolagen som vill rädda skolan

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera