Annons
Det amerikanska bolaget Hyperloop One har byggt en testbana i Nevadaöknen med ett rör som är 500 meter långt. Nu vill hyperloopaktörerna i Norden utveckla hyperloop vidare i form av en testbana i Salo, Finland.

Finland kör om Sverige med hyperloop

Alexander Olsson, vd på Animail sedan december 2016. Foto: Animail.

Animails jakt på lönsamhet börjar ge resultat

Riskkapitalbolag köper hälsosajten Webmd för 20 miljarder

Daniel Ek, vd och medgrundare för Spotify.

Spotify uppges vara nära nytt stort avtal

Klassiska Paint på väg att gå i graven efter 32 år

Missa inget! Sveriges bästa tech-och startupnyheter direkt i mejlen:

Finland kör om Sverige med hyperloop

Det amerikanska bolaget Hyperloop One har byggt en testbana i Nevadaöknen med ett rör som är 500 meter långt. Nu vill hyperloopaktörerna i Norden utveckla hyperloop vidare i form av en testbana i Salo, Finland.
Det amerikanska bolaget Hyperloop One har byggt en testbana i Nevadaöknen med ett rör som är 500 meter långt. Nu vill hyperloopaktörerna i Norden utveckla hyperloop vidare i form av en testbana i Salo, Finland. Foto: Hyperloop One
Finland satsar på det omdiskuterade transportsättet hyperloop, medan Sverige avvaktar. Trots att Hyperloop-anhängarna hävdar att deras teknik både är bättre och billigare ligger Sveriges fokus på höghastighetståg.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

En passagerarfarkost som ser ut som ett flygplan inuti och färdas i ett vakuumrör i över 1 000 kilometer i timmen. Låter det som science fiction? Det är det inte om hyperloop-anhängarna får bestämma. 

De hävdar att det är ett snabbare, billigare och mer miljövänligt sätt att färdas och blir hyperloop verklighet är det första nya transportsättet sedan flygplanet 1903.

“Det är mer science fiction att flyga på 10 000 meters höjd med flytväst som enda säkerhetsutrustning. Sväva i ett rör på marken borde vara säkrare”, tycker Malcolm Sjödahl, chef för affärsutveckling på ingenjörskonsultbolaget Ramböll.

Det är ett av de bolag som är delaktiga i nordiska utvecklingsprojekt kring hyperloop, det mest aktuella i Salo i Finland.

Som Di Digital var först med att rapportera, presenterades ett förslag om en hyperloop mellan Helsingfors och Stockholm under Almedalsveckan för ett år sedan. 

Det lades fram av en grupp bestående av Ramböll, det åländska bolaget FS Links, Setterwalls advokatbyrå och ett antal externa konsulter i samarbete med det amerikanska bolaget Hyperloop One (se artikel i botten), som investerade i FS Links 2015.

Enligt Hyperloop One hade man samtal med regeringen och flera kommuner i Sverige för att utmana det planerade höghastighetståget i Sverigeutredningen, men sedan dess har det varit mer eller mindre tyst i frågan från svenskt håll.

“Det som har hänt nu är att ett antal partier har konstaterat att höghastighetståget kommer att bli för dyrt. Och att det kanske inte kan stanna på alla ställen som man önskar, för att man måste hålla nere restiden”, säger Mårten Fröjdö, en av initiativtagarna och projektledare på FS Links.

Foto:

Mårten Fröjdö är intiativtagare till och projekledare på FS Links.

Han menar att prislappen var överraskande hög och kom som en chock för några av partierna.

Enligt Hyperloop Ones uträkningar från förra året skulle en hyperloop längs sträckan över det svenska fastlandet kosta drygt 42 miljarder kronor. För hela projektet mellan Stockholm och Helsingfors hamnar notan på närmare 180 miljarder kronor.

Läs också: Så mycket skulle en svensk-finsk hyperloop kosta

I jämförelse beräknas höghastighetståget mellan Stockholm, Malmö och Göteborg kosta 230 miljarder, enligt Transportstyrelsen. Men i den budgeten är det inga stickspår in till olika städer på sträckan inräknade och inte heller stationer eller tåg, säger Mårten Fröjdö. 

Foto:

Alan James är global utvecklingschef på Hyperloop One. Foto: Pasi Murto

Hyperloop Ones globala utvecklingschef Alan James bekräftar att kostnadsberäkningarna om en hyperloop mellan Stockholm och Helsingfors från förra året fortfarande stämmer.

“Vi förväntar oss att de ekonomiska fördelarna överlag kommer att vara tre eller fyra gånger större än för höghastighetståg”, säger Alan James, och talar förstås i egen sak.

Foto: Anna Byström

Alan James framhåller att hyperlooptransporter skulle ha stor betydelse för Stockholms bostadsbrist och ge människor möjlighet att bo och jobba varsomhelst. Vilket i sin tur skulle leda till att staten kan spara pengar på infrastruktur. Och han hoppas få möjlighet att ta upp förhandlingarna med den svenska regeringen.

"Jag vet att det har skett kontakter med våra konsulter från svenska regeringen och att de förväntar sig något typ av svar inom kort. Nu är det sommar och lite stiltje, men jag vet att det finns intresse av att följa upp det”, säger Mårten Fröjdö från FS Links.

Men några sådana kontakter har Sveriges infrastrukturminister Anna Johansson inte hört talas om.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Sveriges infrastrukturminister Anna Johansson. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

“Jag känner inte till att regeringen skulle ha tagit kontakt med några hyperloop-aktörer, men vi är jätteintresserade av att följa utvecklingen och se på utvärderingen av en testbana samt få en uppfattning av investeringskostnaderna”, säger Anna Johansson.

Hon uppfattar hyperloop som något som fortfarande är relativt teoretiskt och som skulle kunna vara intressant i framtiden.

“Men det är en betydligt senare fråga”, säger Anna Johansson.

Angående infrastruktur för transporter säger hon att man just nu fokuserar på planeringen av höghastighetstågen som ska koppla ihop Sveriges tre största städer. Det handlar också om att bygga ut regionaltrafiken, för att kunna leda om trafiken vid behov och få ett mer robust system.

“En hyperloop skulle inte skapa en robusthet i ett befintligt system, utan skulle i så fall kunna fungera som ett komplement i ett senare skede för att knyta ihop olika städer ”, säger Anna Johansson.

När det gäller den nordiska hyperloop-gruppen, med FS Links och Ramböll i spetsen, lägger de just nu det mesta krutet på att få till stånd ett forsknings- och utvecklingscenter i Salo i Finland, där Nokia en gång hade sin hemvist. 

I Salo finns en 100 000 kvadratmeters lokal och Mårten Fröjdö ser ett centralsystem för hyperloop framför sig, likt uppbyggnaden av internet som skickar information till servrar. Men i det här fallet handlar det istället om att skicka kapslar med passagerare i vakuumrör.

“Vi planerar att anlägga en testbana som sedan ska byggas ut till en kommersiell sträckning till Åbo. Vi vill börja rekrytera till hösten och det är i linje med den plan som den finska regeringen har”, säger Mårten Fröjdö.

Syftet med forskningscentret är att försöka bevisa att hyperloop är ett säkert färdmedel och skapa lagstiftning parallellt med det. Och det finns de som är skeptiska till hyperloop och om det verkligen är en realistisk och hållbar transportlösning.

“Tekniken är fortfarande väldigt ung. Först måste man visa att det här är ett säkert färdmedel och skapa lagstiftning parallellt med det. Testa alla beståndsdelar som behöver finnas, stationer, depåer, växlingar, hur man växlar i högfart och lågfart”, säger Mårten Fröjdö.

Målet för centret i Salo är att ha en detaljerad plan klar under 2017, börja bygga 2018 och färdigställa testbanan 2019. Därefter vill man börja testa tekniken 2020 och få ett godkännande av testbanan för passagerare år 2021.


Läs även: Två amerikanska bolag i kampen om hyperloopFoto: Brian Vernor
På två olika sidor av Los Angeles, en dryg halvtimme ifrån varandra, ligger de två bolagen som tävlar om att bli först med att bygga en en kommersiell hyperloop. 


Fakta: Vad är en hyperloop?

Konceptet för hyperloop presenterades i augusti 2013 av Teslas och Space X:s grundare och vd Elon Musk i ett 57 sidor långt dokument.

En hyperloop kan närmast liknas vid rörpost, men för gods och passagerare som transporteras i en kapsel i slutna tunnlar. Kapseln svävar för att minska friktionen och i vakuumet i tunneln gör att i princip allt lufttryck försvinner.

Men det finns de som är skeptiska till om hyperloop är en realistisk och hållbar transportlösning. Framförallt är säkerheten en stor fråga.

Två bolag har byggt en testbana:

Det finns två bolag som har tagit fram en testbana för en hyperloop. Amerikanska Hyperloop One med en testbana i Nevadaöknen på 500 meter och holländska Hardt, som är det första europeiska hyperloop-bolaget och har en testanläggning med en tub på 30 meter.


 

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post