Den svenska startupscenen ångar på. Första halvåret i år investerades 503 miljoner euro, motsvarande drygt 4,8 miljarder kronor, i techbolag, enligt en sammanställning från databasen Nordic Tech List, NTL. Det är en ökning med 53 procent jämfört med samma period ifjol.
”Det är ett fantastiskt klimat där ute och ett intressant läge för investerare. Vi befinner oss i ett tidigt skede i flera tekniksprång, till exempel artificiell intelligens, som har potential att i grunden transformera hela branscher”, säger Mikael Karlsson, vd på statliga riskkapitalbolaget Almi Invest, som med 21 affärer stod för flest investeringar under halvåret, enligt NTL.
Anmärkningsvärt är att rekordnoteringen skedde trots att antalet investeringar minskade med drygt 20 procent.
Läs även: De är Sveriges mest aktiva tech-investerare
En förklaring, enligt Mikael Karlsson, är att sektorn har haft tre, fyra år med många så kallade såddinvesteringar. Det är investeringar i ett bolags tidiga skede, ofta innan det finns en kommersiell produkt.
”I nästa skede sker en utsållning, bara de bästa idéerna tar sig vidare. De som lyckas är färre men kan också räkna med större investeringar”, säger han.
Men startuppscenen lockar också mycket kapital, vilket driver upp värderingarna, enligt Mikael Karlsson.
”Värderingarna i vissa branscher och vissa geografier är helt klart höga och vi tackar absolut nej till bolag av den anledningen”, säger han.
Högre värderingar kan möjligen också förklaras av att bolagen har ett högre teknikinnehåll än tidigare, enligt Mikael Karlsson.
”Det var en otrolig boom kring appar för något år sedan, men det ser vi inte lika mycket av längre. Det är en mer gedigen teknikbas i bolagen som kommer till oss i dag”, säger han.
Trenden är också att bolagen i allt högre utsträckning riktar sig mot företag snarare än konsumenter.
”Det finns ett antal teknikområden som har börjat mogna och som börjar locka intresse från företag, hela visualiseringssidan till exempel. Nu handlar det inte bara om en VR-hjälm till spelkonsoler utan man tar det ut i industriella applikationer i alltifrån byggbranschen till tillverkningsindustrin”, säger han.
Hetaste bransch under halvåret, med 33 investeringar, var fintech, följt av e-handel och medtech på 20 respektive 19 investeringar, enligt databasen.
Högst upp på fintechlistan, finansiella tjänster, tronar sparappen Qapital, som lockade knappt 110 Mkr, bland annat från Industrifonden och riskkapitaljätten Northzone. Därefter följer molnbolaget Pagero och Trine (NTL), som har utvecklat en plattform som låter privatpersoner investera i solenergiprojekt i utvecklingsländer, på 98 Mkr respektive 58 Mkr.
Inom sektorn e-handel var det livsmedelshandlaren Mathem som reste mest kapital, 169 Mkr från bland andra H&M-chefen Karl-Johan Persson.
Läs även: H&M-chefens techportfölj sväller
Healthtechlistan toppas av de digitala vårdcentralerna Min Doktor och Kry på 214 Mkr respektive 190 Mkr.
Nischbanken Collector är den aktör som har investerat i flest fintechbolag under halvåret. Totalt har nischbanken investerat i 16 bolag sedan riskkapitalfonden Collector Ventures (NTL) grundades i maj 2016.
”Det är uteslutande strategiska investeringar som vi gör för att spara tid och komma åt intressant teknik. Det kan vara en plattform eller produkt som har affärsmässigt intresse för Collector på kort eller medellång sikt”, säger Lena Apler, grundare och styrelseordförande i Collector, samt ordförande i branschorganisationen Swedish Fintech Association.
Enligt Lena Apler är det naturligt att fintech är den bransch som lockar flest investeringar.
”Stort intresse, stora aktörer, mycket pengar”, säger hon lakoniskt.
”Digitaliseringen pågår visserligen överallt, men det är väldigt påtagligt och konkret vad bank-, finans- och betalsektorn kan åstadkomma med ny och bättre teknik. Sektorn har också varit lite eftersatt i utvecklingen. De bolag som har funnits länge har insett att de saknar kompetensen själva och blickar därför utåt”, utvecklar hon.
Läs även: Lena Apler: ”Om jag vore Spotify skulle jag inte sova en natt”
Att just ”bolagen som har funnits länge” på allvar började investera i fintechbolag under fjolåret har inte dämpat efterfrågan. Två exempel är SEB:s jätteinvestering på 85 Mkr i sparappen Tink under 2016 och Swedbanks första fintechinvestering tidigare i år när Göteborgsbolaget Mina Tjänster tog in 15 Mkr.
Lena Apler beskriver det som absolut nödvändigt för storbankerna att dammsuga marknaden efter ny teknik.
”De gör helt rätt, annars blir de frånåkta. En bank som har funnits i 150 år saknar helt enkelt innovationsklimatet internt för att hänga med”, säger hon.
Läs även: Här är storbankernas alla startupsatsningar
Den nya tekniken, som förs fram av fintechbolagen, förändrar finansmarknaden i grunden, spår Lena Apler.
”För 20 år sedan gick folk fortfarande till ett fint bankkontor, lite svettiga och nervösa för att bli utfrågade och eventuellt få låna pengar. I dag måste banken komma till kunden och är du inte tillgänglig, effektivast och har bäst villkor så väljer kunden någon annan. Den trogna bankkunden förekommer inte längre”, säger hon.
Liksom Mikael Karlsson på Almi invest poängterar Lena Apler att utvecklingen bara är i ett inledningsskede.
”Vi har bara skrapat på ytan när det gäller till exempel artificiell intelligens och blockkedjeteknik, möjligheterna är nästan oändliga. Det ska bli intressant att se utvecklingen de närmaste fem åren. Jag tror att vi får se många spännande användningsområden och nya bolag”, säger hon.
Fotnot: Spotifys lånefinansiering på 7 miljarder kronor under första halvåret 2016 har uteslutits i jämförelsen med samma period 2017.
