Hoppa till innehållet

Från miljonförlust till 32 miljoner i vinst – på ett år

Tjänsteförmedlaren Servicefinder redovisade miljonförluster under 2014. Nu har vinden vänt. I fjol gjorde Schibsted-bolaget en vinst på 32 miljoner kronor.

Servicefinders grundare Aleksandar Goga, Jeffrey Singh och Vishal Nanda.
Servicefinders grundare Aleksandar Goga, Jeffrey Singh och Vishal Nanda.Foto: Privat

Servicefinder, med grundarna Jeffrey Singh, Vishal Nanda och Aleksandar Goga, hjälper privatpersoner och företag att hitta tjänsteföretag för sysslor i hemmet eller på arbetsplatsen. Enligt bolaget har Servicefinder hittills förmedlat mer än 700 000 prisförslag från sina tjänsteleverantörer.

Bolaget, som fick Schibsted som storägare 2011, gjorde en förlust på 1,6 Mkr år 2014. I fjol gick det mycket bättre.

Omsättningen ökade från 43 Mkr år 2014 till 74 Mkr för fjolåret, vilket motsvarar en ökning på 73 procent. Samma år lämnade bolaget sina röda siffror bakom sig och gjorde en vinst på 32 Mkr.

Just abonnemang har visat sig fungera väldigt bra.

Bakgrunden till den kraftiga resultatökningen är framför allt att Servicefinder har flyttat många av sina kunder till en prenumerationsmodell, med löpande betalningar månadsvis. Fram till 2013 använde bolaget istället en kontantkortsliknande modell där kunderna manuellt fyllde på sitt konto i takt med att de använde tjänsten.

“Vi har experimenterat med olika affärsmodeller. Just abonnemang har visat sig fungera väldigt bra”, säger medgrundaren Vishal Nanda.

Läs även: Schibsted lanserar Blocket-utmanare

Framåt siktar bolaget på internationell expansion. Att lansera Servicefinder utomlands vore möjligt även utan ny finansiering från ägarna, säger Vishal Nanda.

“Jag kan inte kommentera våra finansieringsplaner, men vi har en stark kassa och vi har möjlighet att växa utomlands av egen kraft om vi skulle vilja göra det.”

Läs även: Nu ska Ica leverera mat direkt till ditt kylskåp

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera