Hoppa till innehållet

Han tjänar miljoner på riskkapitalisternas bitcoin-miss

För ett år sedan gick bitcoin-bolaget KNC Miner i konkurs. I samma stund inleddes ett prisrally som har femfaldigat bitcoinkursen. En utveckling som gjort en 50-årig företagare från Uppsala till Sveriges nya bitcoin-kung.

Doldisen Sten Oscarsson är grundare av Uppsalaföretaget Borderlight. Nu driver han serverhall i Boden. Foto: Borderlight
Doldisen Sten Oscarsson är grundare av Uppsalaföretaget Borderlight. Nu driver han serverhall i Boden. Foto: Borderlight

Kvällen den 27 maj i fjol kommer nyheten att KNC Miners ägare ansökt om att försätta bolaget i konkurs. Det är en blixt från klar himmel. Mindre än ett halvår tidigare hade investerarna skjutit in mer kapital i bolaget. Investeringsförslag som skickats runt har gått under rubriken ”Project Klondike” som en blinkning till guldruschens dagar.

Läs mer: Bitcoinpriset rusar: ”Ingen är säker på att priset ska vara på den här nivån”

Totalt investerades drygt 220 miljoner kronor i KNC Miner under knappt tre år. Välrenommerade tech-investerare som Creandum, Accel och Gullspång Invest satsade alla mångmiljonbelopp. Den plötsliga konkursen blev en påminnelse om att riskerna i unga teknikbolag är skyhöga och att även de bästa investerarna gör fel. Eller?

Var det största misstaget investerarna gjorde att låta bolaget gå i konkurs?

Faktum är att ett år efter konkursen är det en helt annan fråga som dröjer sig kvar: Var det största misstaget investerarna gjorde i KNC Miner i själva verket just att låta bolaget gå i konkurs?

Di Digital har sammanfattat resan efter den spektakulära konkursen.

Boden 30 maj 2016 – Bitcoinkurs 533 dollar

Vårluften blåser in genom de öppna dörrarna till KNC Miners fjärde datahall. Bygget har avstannat halvvägs. På ena dörren har någon skrivit ”KNC” i Falu rödfärg. Det är måndag, den första arbetsdagen sedan KNC Miners ägare försatt bolaget i konkurs.

I Boden Business Park sitter Erik Svensson på sitt kontor. Han är vd för kommunägda Boden utveckling. Affärsbyn Boden Business Park är i sig en konsekvens av KNC Miners tillväxt – kommunen har köpt lokalerna för hyresintäkter från KNC.

”Vad kommer nu att hända? Det var oväntat. Jag hade trott att detta kunde fortsätta”, säger Erik Svensson.

Flera är frågande till konkursen. Bolagets investerare och grundare hänvisar till osund konkurrens från Kina.

Foto: Per Pettersson

NC Miners senaste serverhall i Boden var i början av juni ännu inte färdigställd. Foto: Per Pettersson.

Läs mer: Guldruschen som kom av sig 

Sthlm Tech Meet Up den 15 juni 2016 – Bitcoinkurs 696 dollar

KNC Miners grundare och vd Sam Cole står på scenen på hotell Hilton i Stockholm. Det har knappt gått tre veckor sedan konkursansökan men stämningen är god. Sam Cole skojar om det faktum att bitcoinkursen stigit konstant sedan konkursen.

”Då stod kursen i 440 dollar. Bokstavligt talat samma eftermiddag började det stiga. Jag lovar jag har ingenting med det att göra, det är ett rent sammanträffande”, säger Sam Cole skämtsamt.

Sam Cole hävdar att bolaget hade varit lönsamt om de bara fått in kapital för att fortsätta växa.

Han berättar från scenen att anläggningen i Boden kommer att producera tillräckligt med bitcoin för en ren vinst på en miljon dollar i juni. När han beskriver bolaget är det svårt att få känslan av ett misslyckande. Visst, den pågående halveringen av mängden bitcoin som snart ska ske kommer att göra att bolaget tillfälligt blir olönsamt, men en stigande bitcoinkurs kompenserar för det. Sam Cole hävdar att bolaget hade varit lönsamt om de bara fått in kapital för att fortsätta växa. Att de ändå inte lyckats övertyga investerarna om att skjuta till mer kapital förklarar han med att det hela föll på mållinjen.

”Vi var på väg att ta in en kapitalrunda och både Accel och Creandum ville vara med men ingen ville vara ledaren”, säger Sam Cole

Foto: Filip Erlind

KNC Miners grundare Sam Cole.

Världen 10 juli 2016 – Bitcoinkurs 650 dollar

Vid midnatt den 10 juli inträffar den omtalade halveringen. Från den punkten släpps bara hälften så många Bitcoins per dag som tidigare. Det gör att bitcoinbrytarnas intäkter plötsligt halverats. Planen var att stänga av brytningen i Boden vid den tidpunkten men konkursförvaltaren Nils Åberg bestämmer sig för att låta driften fortsätta.

”Det finns intressenter som har utryckt ett behov av att ha mer tid på sig att analysera en investering”, säger han.

Foto:

I juli 2016 värderades bitcoin runt 650 dollar. Källa: Coindesk

Uppsala 15 augusti 2016 – Bitcoinkurs 567 dollar

Knappt tre månader efter konkursen har konkursförvaltaren hittat en köpare.  Det är Sten Oscarsson, grundare av Uppsala-företaget Borderlight som via ett nybildat bolag tar över KNC:s tillgångar.

”Vi började rekrytera personal eftersom det fanns duktigt folk som sökte jobb efter konkursen. Sen hörde konkursförvaltaren av sig och undrade om vi inte ville ta över alltihop istället”, säger han.

Man har blåst ut 22 megawatt till kråkorna.

Sten Oscarsson kommenterar direkt vid köpet att han tycker att datacentren skötts dåligt av KNC.

”Man har blåst ut 22 megawatt till kråkorna” säger han om KNC:s hantering av energiåtervinningen från datacentren.

Sten Oscarsson är tydlig med att verksamheten med datacenter ska fortsätta men inte på det sätt som skett tidigare. Försäljningssumman hålls hemlig.  

Riksdagen 23 november 2017 – Bitcoinkurs 741 dollar

När riksdagen klubbar budgeten för 2017 läggs inte särskilt mycket fokus på datacenter i debatten. Utöver själva uppläsandet av budgetpropositionen är det bara en riksdagsledamot som ens nämner det.

I våras besökte jag Norrbotten och fick höra om den potential som finns.

”En annan viktig reform, kanske inte i första hand för nyanlända men för att attrahera företag till Sverige, är att vi sänker elskatten för datahallar. I våras besökte jag Norrbotten och fick höra om den potential som finns. Jag vet att det är ett viktigt förslag”, miljöpartisten Rasmus Ling.

Den första januari träder den nya lagen i kraft. Skatten på el till datacenter sänks med 97 procent. Det är en fråga KNC Miner debatterat intensivt de senaste åren, inte minst eftersom bolagets kostnader till 90 procent utgörs av elkostnader.   

Foto: Claudio Bresciani/TT

Rasmus Ling (MP) var en av de politiker som förspråkade sänkt elskatt för datahallar. Claudio Bresciani/TT

Tokyo 1 april 2017 – Bitcoinkurs 1089 dollar

Efter månader av debatt träder en ny lag i kraft i Japan. Bitcoin får nu status som en valuta i landet och accepteras som betalning. Även Ryssland följer efter. Det är mest att ses som en symboliskt viktig framgång för bitcoinkramarna. Men det japanska beslutet får årets tidigare kursrusning att få ny fart.  

Läs mer: Japan vill göra Bitcoin till en rumsren valuta 

Uppsala 24 maj 2017 – Bitcoinkurs 2414 dollar

Sten Oscarsson sitter i bilen. Han kan se tillbaka på ett händelserikt år. När han åkte till Boden ett år tidigare reagerade han på ineffektiviteten i driften av KNC:s serverhallar.

”Man hade dels massa utrustning som blev obsolet i samband med konkursen som bara var i vägen. Sen hade man nog haft en kultur med högt tempo och inte tänkt så mycket på kvalitet. Vi kunde minska ytan med en faktor av 8 samtidigt som vi förbättrat driften och minskat antalet anställda”, säger Sten Oscarsson.

Sammantaget har det här varit en väldigt god affär för vår del.

Under hösten 2016 är Bitcoinkursen låg och bitcoin-servrarna stängs av. Men vid årsskiftet vänder vinden. Riksdagens beslut att sänka elskatten får kostnaderna att sjunka samtidigt som bitcoinkursen rusar. Man kan därför slå på servrarna igen och börja bryta bitcoin.

”Men vår affärsmodell är att undvika risk. Därför hyr vi ut kapacitet till servrarna, vi bryter inget till oss själva. Så bitcoinkursen påverkar oss inte direkt men indirekt gör den det eftersom efterfrågan på vår kapacitet givetvis ökar när priset ökar”, säger han.

Under 2015 omsatte KNC Miner 640 Mkr. Sten Oscarsson uppskattar att hans bolag i år kanske omsätter 10-20 procent av det genom att hyra ut KNC:s gamla utrustning.

Effektivare drift och sänkt elskatt har gjort underverk med kostnadssidan.

”Vi har varit kassaflödespositiva från första dagen”, konstaterar han.

Samtidigt som Sten Oscarsson räknar med intäkter på någonstans mellan 60-130 miljoner kronor i år har kostnaderna kapats. Effektivare drift och sänkt elskatt har gjort underverk med kostnadssidan.

”Jag kan i alla fall säga att vi inte har sämre marginaler än i vår övriga verksamhet (Borderlights verksamhet inom nätdrift har en lönsamhet på 27 procent reds. anm.)”, säger Sten Oscarsson och tillägger:

”Nu när vi bygger nästa generation datacenter så tar vi tillvara på all överskottsenergi som fjärrvärme. Då får vi tillbaka i stort sett hela elkostnaden”.

Det låter som att det här blivit en kanonaffär för dig?

”Det är dina ord. Men sammantaget har det här varit en väldigt god affär för vår del”.

Eftersom efterfrågan på serverkapacitet för digital valuta är så stor håller Sten Oscarsson på att bygga ut kapaciteten.

Vi producerar ny utrustning och räknar med att dubbla vår kapacitet.

”Vi producerar ny utrustning och räknar med att dubbla vår kapacitet. Vi kommer redan i år att ha mer kapacitet än KNC hade som mest”.

Köpet av KNC:s konkursbo ser ut att få Sten Oscarssons bolagsgrupp att gå från en omsättning på 100 Mkr och ett resultat på 27 Mkr till en omsättning på runt 200 Mkr och ett resultat på över 50 Mkr.

För att vara Sveriges kanske främsta bitcoin-företagare har han en tämligen ljummen inställning till valutan.

Det gör att samtidigt som KNC Miners investerare sett 220 miljoner kronor gå upp i rök har en 52-årig företagare från Uppsala plötsligt blivit ägare till ett höglönsamt och snabbväxande bitcoinföretag. Men för att vara Sveriges kanske främsta bitcoin-företagare har han en tämligen ljummen inställning till valutan. Sten Oscarsson äger själv inte en enda bitcoin.

”Nej, men jag har lärt mig en del sedan vi tog över och försöker ha en sund objektivitet. Digitala valutor har en viktig funktion i samhället, framför allt på en internationell marknad i en del länder där finanssystemen inte fungerar”.

De största investerarna i KNC Miner (NTL)

Accel

Creandum

Filip Engelbert

Jonas Nordlander

GP Bullhound

Gullspång Invest

Martin Wattin

Leif Edlund

Anders Ström

Back In Black Capital

Läs mer: KNC hade skulder på 165 miljoner kronor 


Mer om bitcoin och storbankernas miljardsatsning på blockchain i senaste Digitalpodden:

https://embed.acast.com/digitalpodden/seb-sblockchain-satsning-facebookshamburgareochfemalefounders-vinnarna

Du hittar även Digitalpodden på Acast och direkt i iTunes


Har du lyssnat på Digitalpodden? Vad tyckte du? Ge oss gärna feedback! Vi finns på Twitter, Facebook och givetvis även på mejl

Missa inget viktigt från Di Digital. Följ oss på Facebook och anmäl dig till vårt nyhetsbrev:
Foto:

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera