(Di Digital/Silicon Valley) Martin Ford har stämt träff på den amerikanska kedjan Panera Bread i Sunnyvale, Kalifornien. Än så länge jobbar det människor här, men i framtiden kanske det är robotar som står bakom disken. Enligt Martin Ford ligger den verkligheten inte så långt bort.
Han slår sig ned vid ett bord med en kaffe och säger att det var här han skrev en pitch om robotutvecklingen för tre år sedan. Den ledde sedermera till att han fick napp hos ett förlag för boken ”Rise of the robots: Technology and the threat of a jobless future”, som kom ut förra året.
Det här handlar inte bara om att ersätta muskelkraft, utan hjärnkraft.
Under många år försörjde han sig på konsultverksamhet i Silicon Valley inom mjukvaruutveckling, men på senare år märkte han att jobben började sina.
”Det har blivit svårare för att industrin har blivit mycket mer koncentrerad. Allt handlar om Google och Facebook, och priserna för mjukvara har kollapsat”, säger Martin Ford, som numera jobbar mer eller mindre heltid som författare och föreläsare.
Insikterna kring hans eget jobb är det som ligger till grund för boken ”Rise of the robots”. Martin Fords tes är att den här omgången av teknikutvecklingen, när mycket automatiseras och artificiell intelligens blir alltmer sofistikerad, kommer att leda till att många jobb går förlorade.
Det skiljer sig från vad som har hänt efter tidigare samhällsomvälvningar inom industri och teknik, då jobben successivt har kommit tillbaka. Men så blir det inte den här gången, tror Martin Ford.
”Mjukvaruindustrin har verkligen förändrats, vilket var något jag såg i mitt eget företag. Och i takt med att robotar och artificiell intelligens blev mer utbrett tänkte jag alltmer på det faktum att det skulle invadera många fler industrier. Inte bara mjukvara, musik och böcker – områden som du redan har sett det på – utan överallt”, säger Martin Ford.
Fakta: Martin Ford
- Gör: Författare, futurist och entreprenör.
- Bor: I Silicon Valley, Kalifornien, i den lilla staden Sunnyvale.
- Känd som: Författare till två böcker om teknik- och robotutvecklingen.
- Tror: Att vi står inför en framtid där jobben inte kommer tillbaka och vi måste hitta nya lösningar för att stimulera ekonomin, som medborgarlöner.
Några av exemplen han nämner i boken är journalistik, juridik, utbildning och sjukvård. För förändringen gäller inte bara jobb på fabriksgolvet, utan även i allra högsta grad i tjänstesektorn, menar han. Han tror att det i många fall är enklare att automatisera ett tjänstemannajobb, för det kräver ingen fysisk robot på samma sätt. Det handlar i stället om data och artificiell intelligens i molnet.
”Ta journalistiken som ett exempel. Intressant är att företag som automatiserar den, som Narrative Science och Automated Insights, också rör sig aggressivt mot andra områden som till exempel beskrivningar av fastighetsobjekt.”
Vad är då annorlunda den här gången, frågar sig Martin Ford retoriskt.
Teknikutvecklingen har pågått sedan den industriella revolutionen, och många gånger förut har människor uttryckt en oro över att maskiner ska ersätta deras jobb.
”Jag är säker på att du kan hitta framstående nationalekonomer, kanske till och med nationalekonomer som har fått Nobelpris, som säger att det här är löjligt. Att allt går i cykler, men att det löser sig med jobben i slutänden”, säger Martin Ford.
Själv tvivlar han. Han tror verkligen att det är annorlunda den här gången.
Men frågan är om jobben som försvinner blir lika många som de som skapas. Jag tror inte det.
”Bara för att det alltid har varit sant tidigare är det inte bevis på att det alltid kommer att vara det. Det mesta har ett slut", säger Martin Ford.
I bokens olika kapitel försöker Martin Ford styrka sin tes om varför han tror att många jobb kommer att försvinna. Bevisbördan hittar han bland annat i det faktum att informationsteknik har utvecklats som inget annat område.
Han resonerar kring hur snabbt utvecklingen går, att vi under flera decennier har fördubblat datakraften vartannat år.
Bolag som Google och Facebook har i dag få anställda i förhållande till bolagens storlek och massiva inflytande. Jämfört med till exempel bilindustrin där företagen hade hundratusentals fler när antalet anställda nådde sin topp i slutet av 1970-talet.
”Maskiner börjar tänka och få kognitiva förmågor. Det här handlar inte bara om att ersätta muskelkraft, utan hjärnkraft. Vad kan genomsnittsmänniskan egentligen göra? De flesta gör saker som är rutinmässiga och förutsägbara, och de jobben kommer att vara mottagliga för automation”, säger Martin Ford.
Han pratar i termer av att hälften av jobben försvinner och vilken samhällspåverkan det skulle medföra. De vanligaste frågorna han får efter föreläsningar är ”vad ska jag göra för att fortsätta vara relevant i arbetslivet?” och ”vad borde mina barn studera?”. Det finns inga bra svar på de frågorna, menar Martin Ford.
Över lag handlar det om att undvika rutinmässiga och förutsägbara jobb, för de kommer att automatiseras. Välj i stället sådant som kräver stor kreativitet och djupa mänskliga relationer.
”Människor kommer så klart hävda att nya jobb kommer att skapas och det är sant. Men frågan är om jobben som försvinner blir lika många som de som skapas. Jag tror inte det”, säger han.
Martin Ford tror också att det kommer att ställas avancerade utbildningskrav på nya arbetsområden, vilket utesluter många människor.
”Alla kan inte bli robotingenjörer.”
Gamla lösningar, som att få fler att utbilda sig, är inte längre svaret på problemet med arbetslöshet, menar Martin Ford.
Och det är här som medborgarlöner och basinkomst kommer in, vilket han tror är en rimlig väg fram.
”Jag tror att det är en enkel väg att anpassa kapitalism. När mekanismen som ger inkomst till människor försvinner, så låt oss ersätta det med en annan mekanism”, säger Martin Ford.
En radikal lösning, enligt många, men Martin Ford tycker inte att den behöver vara så dramatisk. Han liknar det vid att reparera en bil. När en del går sönder och ersätts med en annan som fungerar på ungefär samma sätt. Det handlar om att bibehålla systemet vi har och göra det bättre, menar han.
”Folk pratar om ’Star Trek’-ekonomin där ingen jobbar. De ser framför sig att man använder nanoteknik och allt är gratis och i överflöd, men vi är väldigt långt ifrån det i dag”, säger Martin Ford.
Det märks tydligt på honom att det inte är något han tror på. Gräv där du står verkar mer vara hans filosofi, men han tror inte på att medborgarlöner bara ska delas ut utan förbehåll.
Enligt Martin Ford gäller det att börja dela ut ett lågt inkomstbelopp och att det ska finnas incitament för att öka det. Det kan handla om utbildning, volontärarbete och olika samhällstjänster.
”Jag tycker inte att vi ska ha en fast basinkomst och ge alla samma summa pengar. Om du till exempel tar gymnasieexamen ska det ge en högre inkomst, för om du vet att det inte spelar någon roll för inkomsten skapar det ett omvänt incitament”, säger Martin Ford.
Han tror dock att det kommer att ta lång tid för USA att genomföra en förändring som medborgarlön, då det är ett stort icke-homogent land med stora politiska utmaningar.”
Det är ett av skälen till att jag tycker det är så viktigt att vi börjar prata om det här nu”, säger Martin Ford.
Sannolikheten att det kan implementeras snabbare i europeiska länder och särskilt i Skandinavien tror han är stor beroende på inställningen till staten.
”Du kan se sjukvården i USA och Obamacare som en förhandsvisning. Vi har nyss fått något som kan närma sig allmän sjukvård, men det har funnits i decennier i Europa.”
För en månad sedan blev han inbjuden till Vita huset för att diskutera vilka implikationer utvecklingen skulle kunna ha på samhällsekonomin i framtiden. Konversationen han hade med president Barack Obamas personalchef Denis McDonough filmades live via Facebook.
”Det visar att även människor på den nivån börjar tänka på det här. Jag tror att vi fortfarande är långt ifrån att det ska bli en specifik politisk fråga, men folk börjar fundera på det”, säger Martin Ford.
Det här är inga nya teorier. De fanns redan för tvåhundra år sedan.
Han är själv osäker på när förändringen kommer att slå till med full kraft. Det kan handla om tio år, tjugo eller till och med femtio. Men att det är mot den jobblösa verkligheten vi går, är han helt säker på.
”Det här är inga nya teorier. De fanns redan för tvåhundra år sedan. Frågan gäller snarare tajmningen, när det här faktiskt kommer att ske”, säger Martin Ford.
Han har ofta fått höra att han har en negativ inställning till framtiden, men vill själv hävda det motsatta.
”Tänk dig en framtid där ingen måste jobba med något de hatar. Vi skulle kunna utrota fattigdom och göra en massa fantastiska saker med tekniken. Det gäller bara att vi förstår hur den påverkar samhället och anpassa oss till det.”
