Beslutet förbjuder fotografering från drönare – men undantar kameror monterade i bilar och på cyklar.
”Det känns förstås bra att få klarhet i detta. Jag har drivit detta i rätten i över två år”, säger Mapillarys grundare och vd Jan Erik Solem.
Läs mer: Efter drönarförbudet: Politikerna kräver ny fotolag
Det var i mitten av oktober i år som Högsta förvaltningsdomstolen utfärdade sitt kontroversiella fotoförbud. Beslutet innebar bland annat att drönare nu ska lyda under samma lagstiftning som gäller för övervakningskameror, den så kallade kameraövervakningslagen.
Att flyga in i folks bakgårdar och ta bilder är ju inte okej.
Nyheten väckte genast ilska från Sveriges alla drönarbolag.
”Problemet är att lagen bara medger tillstånd för kameraövervakning om syftet är brottsförebyggande. Alla som jobbar med 3D-kartering, mätningsteknik eller journalistik kan alltså inte få tillstånd för att göra sitt arbete i Sverige”, skrev bland andra drönarbolaget Spotscale, NCC och Peab i en debattartikel på Di Digital den 25 oktober.
En vinnare på beslutet är dock det Malmöbaserade snillebolaget Mapillary. Bolaget utvecklar en tekniskt avancerad tjänst som ska kartlägga världen med hjälp av användarnas egna fotografier. Just nu tar man in bilder från cirka 30 000 användare i 190 länder.
Läs mer: Kryphål i drönarlagen – omfattar inte EU-bolag
Användningsområdena för Mapillarys tjänst är många. Bolaget har fått stor uppmärksamhet i tech-världen och bland annat lockat kring 70 Mkr i riskkapital från Sequoia, ett av Silicon Valleys ledande investerare, och Niklas Zennströms riskkapitalbolag Atomico.
Mapillarys tjänst bygger i många fall på bilder tagna av kameror som är fast monterade på bilar eller cyklar. Bolagets vd och grundare Jan Erik Solem var därför länge orolig att detta skulle sortera under kameraövervakningslagen i Sverige.
”Frågan om tillstånd kom upp för 2-3 år sedan och jag ringde till länsstyrelsen för få klarhet i frågan. Men ingen kunde ge ett tydligt svar”, säger han.
Jan Erik Solem skickade sedan in en ansökan för att få frågan behandlad i domstol. Han fick grönt ljus. Men frågan överklagades i flera instanser av Datainspektionen, tills den till slut nådde Högsta förvaltningsdomstolen.
”Där slogs den ihop med en annan ansökan som lämnats in av ett drönarbolag”, berättar Jan Erik Solem.
Mapillary går visserligen vinnande ur striden. Men Jan Erik Solem tycker ändå att lagen måste ses över snarast.
Borde drönade få fotografera överallt?
”Det är ju en svår fråga eftersom drönare kommer åt områden man inte kommer åt med en kamera i sin hand. Jag tycker man borde dela upp detta i områden där man får ta bilder och områden där man inte får. Stadsmiljöer måste ju vara okej. Men att flyga in i folks bakgårdar och ta bilder är ju inte okej. Lagen tar inte hänsyn till det. Den är skriven för kameror som är fastmonterade i butiker och på andra håll.”
Ger detta Mapillary en fördel i er konkurrens med bolag som kartlägger med hjälp av drönare?
”Nej. Vi använder bilder från drönare också. Men om man vill kartlägga världen är datainsamling via drönare inte effektivt. De kan bara ta några tusen bilder innan de måste ladda om batterier.”