Hoppa till innehållet

Här är bolagen som pitchar på Female Founders

Ett drönarbolag som samarbetar med FN, en robotrådgivare, ett datadrivet skönhetsbolag och en designer som vill få dina kläder att lysa i mörkret. Här är bolagen som pitchar vid Di Digitals event Female Founders.

Light Flex Sweden, Globhe, Dashl och Lysa tävlar om juryns godkännande på tisdagen.
Light Flex Sweden, Globhe, Dashl och Lysa tävlar om juryns godkännande på tisdagen.

Tisdagen den 23 maj går eventet Female Founders av stapeln. Med eventet vill Di Digital lyfta fram några av Sveriges främsta kvinnliga grundare av digitala bolag.

Fyra bolag kommer att delta i den pitchtävling som äger rum under kvällen. Det handlar om drönarbolaget Globhe, den datadrivna skönhetsplattformen Dashl, den automatiserade robotrådgivaren Lysa och Light Flex Technology, som utvecklat en teknik som gör det möjligt att screentrycka ljuskällor på tränings- och arbetskläder. 

I juryn sitter Collector-grundaren Lena Apler, EQT Ventures Ashley Lundström, Industrifondens Sara Resvik,  Almis Anna Söderholm och Sara Wimmercranz från Backing Minds.

Bolagen som kommer att pitcha på Female Founders är:

Foto: Jesper Frisk

Globhe 

Grundare: Helena Samsioe

Antal anställda: 3

Omsättning: 850 000 kronor

Globhe (NTL) grundades 2015 och arbetar med ett nätverk av leverantörer och konsulter vars drönare sätts i bruk för att leverera medicin och sjukvårdsutrustning i svårtillgänglig terräng i bland annat Rwanda. Globhe sitter på kontorshotellet H2 Health Hub i Stockholm och har valts till FN:s drönarprojekt i Malawi.

Läs även: Hennes drönarbolag levererar blod i Rwanda  

Light Flex Sweden

Foto:

Grundare: Victoria Bäcksin och Mårten Kull

Antal anställda: 4

Omsättning: 1 miljon kronor

Det tidigare Sting-bolaget Light Flex Sweden (NTL) har tagit fram en intelligent ljusteknik som kan sättas på kläder och hjälmar. På det viset kan motionärer och vägarbetare ha en bättre synlighet än vad reflexer ger. Bolaget har tagit in cirka 1,7 miljoner kronor från investerna Richard Båge och Rustan Panday, även tidig investerare i Storytel.

Läs mer: Light Flex Technology vill få dina kläder att lysa i mörkret 

Dashl

Foto:

Grundare: Nina Akbari och Arbilina Nissan 

Antal anställda: 4

Omsättning: 0 kr

Dashl (NTL) grundades 2016 och är en digital skönhetstjänst som använder kundernas personliga data för att koppla ihop dem med rätt behandling enligt preferenser för stil, pris och geografisk plats. Tjänsten är uppbyggd på ett bildmatchnings- och betygsystem. Bolaget har tagit in drygt 800 000 kronor av okända investerare.

Läs mer: Dashl vill digitalisera skönhetsbranschen 

Lysa

Foto: Jonas Eng

Grundare: Emilie Andersson, Patrik Adamson och Henrik Littecke

Antal anställda: 8

Omsättning: 0 kr

Lysa (NTL), som grundades 2015, har tagit fram en robotrådgivare som fungerar som en investeringstjänst för både spararen med lite och mycket tillgängligt kapital. Bolaget är godkänt som värdepappersbolag av Finansinspektionen. Bolaget har hittills tagit in 20 miljoner kronor av bland andra Nicklas Storåkers, Nordstjernans vd Tomas Billing, Citigroups Eirik Winter och Ernström & Co. 

Läs mer: Lysa: ”Svenska sparare är redo för robotrådgivning” 

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera