Hoppa till innehållet

Här är de svenska bolagen som tjänar på en förarlös framtid

Svenska bolag kan bli vinnare på biljättarnas och techbolagens kapplöpning kring att utveckla självkörande bilar. "Sverige har en otroligt stark position", säger en statlig expert.

En Volvo XC90 utrustad med Ubers teknik för självkörande bilar. Foto: Uber
En Volvo XC90 utrustad med Ubers teknik för självkörande bilar. Foto: UberBild: Uber

Snart sagt alla av de stora biltillverkarna, däribland Volvo, GM, BMW, Audi, Ford, Toyota och Tesla, förbereder sig för en framtid där förarlösa bilar susar fram på gatorna.

Även techbolag som Apple, Google, Baidu och Intel vädrar morgonluft eftersom den förarlösa tekniken i ännu högre grad förvandlar den mekaniska bilen både digital och uppkopplad.

Dessutom pågår något av en konsolideringstrend. I mitten av mars köpte chiptillverkaren Intel israeliska Mobileye som utvecklar teknik för autonom körning. Affären var värd över 130 miljarder kronor. I februari meddelades att amerikanska Ford kommer att investera motsvarande omkring 9 miljarder kronor i Argo AI som utvecklar förarlös teknik.

Läs mer: Ford miljardköper startup för förarlösa bilar

Kapplöpningen sker eftersom optimisterna spår att bilar med någon grad av autonom teknik skulle kunna bli normen inom några år. Enligt konsultfirman McKinsey skulle hälften av alla nya bilar som säljs år 2030 kunna vara ”till stor del autonoma”. Därtill skulle omkring 15 procent vara helt autonoma.

Läs även: Stor majoritet är positiva till förarlösa bilar

Det skulle såklart ge en enorm marknadspotential både för de som säljer autonoma bilar såväl som för de specialister och underleverantörer som kommer att behövas.

När eller om branschen slår om till förarlöst har Sverige och svenska bolag en gynnsam position. Det menar Jan Hellåker, som är programansvarig för det statliga innovationsprogrammet Drive Sweden.

De kan bli en av världens toppleverantörer.

”Sverige har en otroligt stark position inom förarlösa bilar och även när det gäller utvecklingen av tekniken. Volvo Cars är givetvis i ledningen för personbilar. Men både Scania och Volvo Lastvagnar befinner sig i den yttersta världseliten för lastbilar", säger han.

Läs även: Självkörande Uber-Volvo i krasch – bilder sprids på Twitter

Han pekar ut Volvo och Autolivs samriskföretag inom mjukvara för autonom körning, Zenuity, som den mest spännande svenska aktören just nu.

”De har rivstartat och har definitivt förutsättningarna att bli en av världens toppleverantörer i branschen.”

Den stora flaskhalsen just nu är enligt Jan Hellåker inte själva tekniken, utan valideringen av den.

 ”När det gäller att få tekniken att fungera i 99,9 procent av fallen är vi nog hemma. Men sedan gäller det att kunna garantera säkerheten både mot sig själv och myndigheterna, samt kunden förstås. Det är svårt och kräver enormt många körmil.”

Di Digital har listat några svenska bolag som kommer att tjäna på en förarlös framtid:

Volvo Cars

Den svenska industriklenoden genomför flera olika satsningar på autonom teknik.

Tillsammans med Autoliv har man satsat en dryg miljard på samriskprojektet Zenuity som utvecklar mjukvara som används för autonoma bilar.

Läs mer: Autoliv och Volvo miljardsatsar på självkörande bilar

Sedan några år tillbaka testkör bolaget självkörande bilar på hemmaplan i Göteborg.

Senare i år ska Volvo Cars Drive me-projekt utökas till att vanliga användare får åka med i bilar som är helt autonoma på delar av vägnätet. 

Läs mer: Test av självkörande bilar ska underlättas

Det är något världsunikt menar Jan Hellåker:

”Jag ser inget annat projekt som är i närheten av det. Visst har man sett klipp på nätet med autonoma bilar förr, men då är det alltid en ingenjör med i baksätet”, säger han.

I USA har Volvo Cars tillsammans med taxitjänsten Uber investerat motsvarande 2,5 miljarder kronor på att utveckla hårdvaran till förarlösa bilar som testkörs i bland annat Pittsburgh. 

Mapillary (NTL)

Kart- och bildbolaget Mapillary är ett av Malmös mest omhuldade startupbolag och har Niklas Zennströms Atomico i ägarkretsen. Bolaget är grundat av Jan Erik Solem, som tidigare sålt ansiktsigenkänningsbolaget Polar Rose till Apple.

Produkten kan beskrivas som ett Google Maps där bilder samlas in från allmänheten i syfte att bygga en öppen och alternativ karttjänst.

I början av maj kunde Di Digital berätta att Mapillary uppvaktar världens biltillverkare med ett dataset med gatubilder från hela världen som kan användas för att lära upp autonoma bilar.

”Vi delar med oss av ett dataset med 25 000 utvalda, högupplösta bilder, med 100 klasser av annoterade objekt som cyklar, fotgängare, skyltar och vägmarkeringar. Bilderna matas in i neurala nät och kan sedan användas som träningsdata för de AI-system som används i självkörande bilar”, berättade Jan Erik Solem.

Sentient (NTL)

För några år sedan blev en reklamfilm för Volvo Lastvagnar viral, när den belgiske skådespelaren Jean Claude van Damme gick ned i split mellan två lastbilar.

Mjukvaran som stabiliseras lastbilarna i reklamfilmen kommer från Göteborgsbolaget Sentient.

Tanken bakom bolaget är att en förarlös bil måste vara mycket säkrare än en normal förare, för att samhället ska kunna ta till sig autonom teknik. Sentients mjukvara kör därför lika säkert som en mänsklig expertförare, enligt bolaget.

Deras specialitet är just mjukvara som syftar till att öka körstabilitet och precisionen. Den ska även kunna hjälpa till vid potentiellt farliga situationer. 

Bolaget som grundades 2009, har tio anställda och säljer mjukvara som kunderna sedan får applicera på sin egen hårdvaruplattform.

Univrses (NTL)

Det Stockholmsbaserade virtual reality-bolaget Univrses har slutit ett avtal med Volvo och Autolivs samriskföretag inom mjukvara för autonoma bilar, Zenuity, för att leverera lösningar inom AI och datorseende.

Bolagets teknik kan användas för positionering, spårning och klassifiering av objekt inom både virtual reality och augmented reality.

Univrses säger sig ha löst ett problem inom vr som handlar om användarens positionering i den verkliga världen. Bolagets algoritmer kan med utgångspunkt från bara en kamera beräkna djup, och därmed skapa en karta i 3d.

Sedan starten 2015 har man tagit in omkring 20 miljoner kronor.

Smart Eye (NTL)

Göteborgsbolaget Smart Eyes teknik kan analysera hur förarens ögon rör sig med med hjälp av kameror som placeras exempelvis på bilens instrumentbräda.

I början av december förra året gick Smart Eye till börsen och kursen rusade över 40 procent.

Smart Eyes teknik används idag även i bil- och flygsimulatorer, vilket under 2015 gav bolaget intäkter på 40 miljoner kronor.

Bilar som helt eller delvis kör sig själva är dock en växande marknad för Smart Eyes, där kan deras teknik användas för att kontrollera att föraren har ögonen på vägen.

Läs även: Ögonstyrning för självkörande bilar går mot börsen

Arccore (NTL)

Göteborgsbolaget Arccore levererar öppen mjukvara, plattformar och utvecklingsverktyg för bilindustrin, däribland bolag som sysslar med förarlös teknologi.

De är bland annat inblandade i Volvos Drive me-projekt.

I början av maj öppnade man ett kontor i Silicon Valley för att komma närmare det främsta amerikanska klustret för självkörande teknik, dessutom intensifierar man sitt samarbete med Stanford University. Huvudkontoret ligger i Göteborg och därutöver har man kontor i München och Bangalore. Ett nytt kontor är på gång i Shanghai.

Arccore grundades 2009 och har sedan starten tagit in omkring 20 miljoner kronor i riskkapital.

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera