Hoppa till innehållet

Här är startupbolagen som ska rädda bostadsmarknaden

Bostadsutbudet är för litet och priserna skyhöga. Det råder ingen brist på startupbolag som vill lösa det problemet.

Easy Rental, Homii, Nooks och Tessin är bara några av startupbolagen som verkar inom bostadsbranschen.
Easy Rental, Homii, Nooks och Tessin är bara några av startupbolagen som verkar inom bostadsbranschen.

Det finns mycket man kan göra för att förbättra bostadsmarknaden i Sverige i allmänhet och Stockholm i synnerhet.

En del handlar om politiska initiativ. Men det finns också affärsmässiga vägar att gå. Det hoppas och tror åtminstone de startup-bolag som på olika sätt försöker förbättra bostadsmarknaden.

Alla bolag har inte uthyrningsplattformar eller olika typer av investeringsstöd. Men gemensamt har de att de försöker underlätta någon del i den process som ska ge människor tak över huvudet. 

Vi har delat in bolagen i tre kategorier: Plattformar för köp/sälj och uthyrning, Finansieringsstöd och Byggnationsstöd.

Plattformar för köp/sälj och uthyrning

EasyRental har en tjänst för att snabbt få veta när en bostad läggs ut för uthyrning. Bostadssökaren definierar vad den är ute efter och får ett meddelande via mejl eller telefon när ett matchande objekt läggs ut. Färdigt ifyllda fält gör att du kan ansöka via ett klick.

Easyrentals hemsida samt gänget bakom. Från vänster, Martin Russo, Diego de Jodar och Fran Aleo.

Homii vill skapa en tryggare, enklare och roligare andrahandsmarknad. Genom att använda Facebook kopplar man ihop uthyraren och bostadssökaren genom gemensamma vänner. Syftet är att göra uthyrningen både lättare och säkrare.

Homii sammankopplar hyresvärd med hyresgäst genom gemensamma vänner.

Nooks ambition är att minska hetsen och öka utbudet på Stockholms bostadsmarknad. Alla objekt på deras hemsida har en sak gemensamt: de är kanske till salu. Vid rätt tajming, rätt bud och rätt köpare kan det bli en affär. Köparen lägger ett indikationsbud som säljaren sen tar ställning till.

Nooks grundare Philip Marthinsen, Victor Köhler och David Dworsky.

Qasa har tagit fram en tjänst inriktad på säker andrahandsuthyrning av rum och lägenheter under längre tidsperioder. Tjänsten matchar bostadssökande med personer som vill hyra ut boenden. Bland investerarna märks Hemnet och Nordnet-ägaren Claes Dinkelspiel.

Gänget bakom Qasa.


 

Finansieringsstöd

 Co-owning använder crowdfunding för att investera i fastigheter. Genom ett samarbete med betallösningsföretaget Bricknode ska man också kunna göra mindre investeringar. Målet är att bli ett Avanza för onoterade fastighetsaktier, enligt medgrundaren Samuel Brissman.

Samuel Brissman, vd och grundare på Co-owning.

Kameo arbetar med crowdlending mot bland annat mindre fastighetsprojekt. Kameo sköter den administrativa delen och gör en kreditvärdering av alla projekt. Som privatperson väljer du själv vilka projekt du lånar ut till och när ett lån är fullt finansierat börjar du få fasta månadsvisa räntebetalningar till ditt konto.

Sebastian Harung, medgrundare av och vd för låntjänsten Kameo.

Tessin är en crowdfundingtjänst för den som vill placera sitt kapital direkt i fastigheter utan krångliga avgiftsstrukturer och mellanhänder. Man går ihop tillsammans med andra och investerar i de projekt man vill se förverkligade och får avkastning på sitt kapital.

Jonas Björkman, vd på Tessin.


 

Byggnationsstöd

BIMobject är en plattform för e-handel av byggvaror, en typ av virtuell Lego-låda för byggsektorn. Där kan tillverkare skapa virtuella versioner av sina produkter och lägga in dem i databasen. Det ska underlätta för byggbranschen att bygga virtuellt och då vara säker på att allt passar och levereras i tid.

Stefan Larsson, vd BIMobject.

Buildsafe har byggt en molntjänst för att förenkla kommunikationen kring säkerhetsarbetet i byggbranschen. Tjänsten ska spara tid och minska antalet olyckor i branschen. I mars i år tog man in 3 miljoner kronor från statliga Almi Invest och riskkapitalbolaget Moor.

Fyra av Buildsafes fem grundare, från vänster: Deniss Karavajev, Viktor Broberg, Leo Sydow och Johan Brunedal.

Fieldly har ett digitalt projekteringsverktyg som ska underlätta kommunikationen i byggbranschen. Man hoppas ersätta papperkaoset som ofta råder i byggbranschen med deras egen telefonapp. I juli 2015 investerade affärsängeln Lars Dahlén 5,3 Mkr i Helsingborgsbolaget.

Fieldlys grundare, Daniel Krusenstråhle (tv) och Sven Paulin (th). 


Och här är några av de bolag vi missade i listan.

Bo Tillsammans är en webbtjänst för att hitta och erbjuda kollektiv, rum eller rumskompis. De arbetar med att matcha människor för att bo tillsammans och vill också visa på den positiva effekten det innebär att bo tillsammans. Man menar att bo tillsammans är ekonomiskt oslagbart, förbruknings- och yteffektivt, och för delat boende finns inga sociala eller kulturella gränser. Bo Tillsammans sammankopplar Facebook med sin tjänst, för att användare ska kunna se gemensamma vänner och intressen.

Gänget bakom Bo Tillsammans.

Mod:group har tagit fram en process där man med hjälp av milimeterexakta inmätningar skapar en 3D-modell. I modellen samlas sedan hela projektets information. I varje hantverkares verktygslåda finns en iPad med all information om projektet. Informationen uppdateras direkt vid varje uppdatering. Sedan starten 2014 har bolaget tiodubblat sin omsättning och i år räknar man med att omsätta 60-65 miljoner kronor.

Renthia är en portal där personer får hjälp med att hyra ut sin bostad. Man lägger själv ut sin bostad och sätter hyran. Sedan använder Renthia sitt kontaktnät med agenter för hyresgäster och samlar intressenter. De genomför kreditkontroll och sköter kontraktsskrivningen. Under hela hyresperioden garanterar man betalningen och sköter all kontakt mellan hyresvärd och hyresgäst.

Samtrygg är en marknadsplats för andrahandsuthyrning och har haft tusentals kunder över hela Sverige. I tjänsten ingår ett trygghetspaket, som bland annat garanterar hyran under hela perioden. Samtrygg gör kreditprövningar på hyresgäster, hjälper till att skriva avtal och finns med som stöd för båda parter före,under och efter uthyrningen.

Marcus Lindström, vd för Samtrygg.


Har vi missat något bolag? Mejla oss på digital@di.se och berätta hur ni försöker förbättra bostadsmarknaden!

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera