Det började med en snilleblixt. Ingenjörsduon Staffan Gestrelius och Björn Berg arbetade med ett projekt på Astra Draco i Lund i början av 90-talet när de insåg att det borde gå att analysera och presentera stora mängder data på ett bättre sätt än tidigare. Resultatet blev programmet Qlikview.
Idén fick Staffan Gestrelius och Björn Berg att bestämma sig för starta eget och de flyttade 1993 in på Ideon Science Park i Lund. De jobbade mest som konsulter vid tiden och balanserade mellan konsultarbeten och utveckling av Qlikview. En av de första personerna att inse storheten i Qlikview var Göran Ohlsson på den statligt grundade stiftelsen Industrifonden. Året var 1997 och Staffan Gestrelius och Björn Berg var på jakt efter kapital för att bygga vidare på programmet. Industrifonden beviljade ett lån på 10 miljoner kronor. Men de kommande åren blev inte vad man hade hoppats på.
Problemet var att dåtidens datorer inte klarade av Qliktechs mjukvara. Programmet Qlikview behövde köras på datorer med större primärminnen än vad som fanns på konsumentmarknaden.
Samtliga investerare övervägde att lägga ned. Bolaget var illa ute vartenda år fram till 2005.
Industrifonden fortsatte dock att hålla liv i Qliktech. Totalt investerade de 23 miljoner från 1997 till 2002 och omvandlade sitt lån till aktier i bolaget.
”Det var lite av nödemissioner. Samtliga investerare övervägde att lägga ned. Bolaget var illa ute vartenda år fram till 2005”, berättar Lennart Gustafson, som år 2000 tog över ansvaret för Industrifondens investering i Qliktech.
Men investerarna höll ut och allting lossnade när Intel släppte sina 64-bitars processorer. Qliktech behövde mer datorkraft och Intel behövde program som motiverade att folk skulle köpa kraftfullare datorer. Matchningen var perfekt. Qliktech stod nu inför ett val: Satsa allt på en riskfylld väg mot internationell expansion eller bygga ett litet lönsamt bolag. Frågan delade ägarna i två läger. Trots de uppenbara riskerna valde man att sikta internationellt och de ägare som inte ville vara med sålde av sina aktier. Istället åkte Qliktech till USA för att hitta nya investerare.
Många bolag som blivit succéer har haft nära döden-upplevelser under resans gång.
Återigen var turen på Qliktechs sida. År 2000 hade man värvat Lars Björk som finanschef till bolaget. Han råkade ha en farbror i USA: Claes Björk, som vid tiden var koncernchef för Skanska. Det blev en dörröppnare som fick de stora investmentbankerna att vilja hjälpa det lilla Lundabolaget att hitta amerikanska investerare. Den amerikanska riskkapitalfonden Accel och Israeliska Jerusalem Venture Partners gick in i Qliktech. Nu var allting på plats: Datorer som klarade av programmet Qlikview, en internationell ägargrupp och ett välkapitaliserat bolag.
”Det man gjorde rätt var att man höll ut under alla åren fram tills dess. Många bolag som blivit succéer har haft nära döden-upplevelser under resans gång”, säger Lennart Gustafson.
Qliktechs marknadschef Pelle Rosell och vd:n Måns Hultman år 2002. Dåtidens datorer klarade inte fullt ut av mjukvaran som Qliktech utvecklat och konkursen var nära.
Qliktechs leddes vid tiden av Måns Hultman som rekryterats som vd år 2000. Men han ville inte flytta till USA så istället fick finanschefen Lars Björk ta över som vd. Tillsammans ledde de Qliktechs expansion på varsin kontinent. Marknaden för ”big data” och analys växte kraftigt år för år. Att det var en het sektor var det ingen tvekan om, men det var egentligen först vid börsintroduktionen 2010 som man insåg hur hett det var. Qliktech värderades till 6 miljarder kronor när det sattes på Nasdaqbörsen och strax därefter steg värderingen till en bra bit över 10 miljarder kronor.
Industrifondens tidiga investeringar på 23 miljoner kronor gjorde att de ägde 10 procent av Qliktech. När de sålde sitt ägande kunde de räkna hem en vinst på över 900 miljoner kronor. En avkastning som gör Qliktech-investeringen till en av de bästa startup-investeringarna i svensk företagshistoria.
”Att det skulle bli en sådan utväxling på kapitalet anade vi inte. Sen kan man säga att det hade blivit ännu mer om man väntat med att sälja. Men det är inte Industrifondens roll så det är ingen som gråter över det”, säger Lennart Gustafson som numera lämnat Industrifonden och gått i pension.
Qliktech, som numera heter Qlik, värderas till 25 miljarder kronor när det nu köps ut från börsen. Grundarna Staffan Gestrelius och Björn Berg lämnade Qliktech redan kring år 2000. Staffan Gestrelius behöll en del av sina aktier i Qliktech långt efter att han lämnade bolaget och fick vara med på värderesan. Björn Berg gick däremot bort i mitten av 2000-talet och fick aldrig uppleva bolagets stora genombrott.
Den enda svensk som fortfarande är storägare i Qlik är vd:n Lars Björk.
