Hoppa till innehållet

Hövding-grundare ska utveckla självkörande bil

Först utvecklade hon en cykelhjälm som bygger på airbagteknik. Nu ska Malmöentreprenören Anna Haupt leda utvecklingen av Nevs självkörande bilar.

Anna Haupt är en av två som gav upphov till den haussade Hövding-hjälmen.
Anna Haupt är en av två som gav upphov till den haussade Hövding-hjälmen.

Det är inte bara jättarna Google och Tesla som satsar på självkörande bilar.

Nyligen meddelade Ford att man tror sig kunna massproducera en självkörande bil redan 2021. Nu satsar också det svensk-kinesiska elbilsföretaget Nevs på att kapa åt sig en bit av marknaden för självkörande bilar.

Bilindustrin är generellt en konservativ, mansdominerad bransch och det påverkar hela användarupplevelsen

Utvecklingen av de självkörande elbilarna ska enligt näringslivssajten 8till5 ledas av Anna Haupt, en av de två grundarna till det numera börsnoterade Hövding. Hon ser många likheter i arbetet med att utveckla airbaghjälmen och att leda arbetet med att ta fram självkörande bilar.

”I båda fallen handlar det om att upptäcka rörelsemönster i trafiken och att med en ganska liten personal lösa stora utmaningar. Det som attraherar mig med bilindustrin är att den genomgår en stor förändring just nu, där det gäller att ta tag i miljöutmaningarna och göra bilen hållbar”, säger Anna Haupt till 8till5.

Hon tror att självkörande bilar kan nå helt nya målgrupper.

”Bilindustrin är generellt en konservativ, mansdominerad bransch och det påverkar hela användarupplevelsen som är formgiven efter en ganska smal, homogen målgrupp. Men den självkörande tekniken ger helt andra möjligheter, som att erbjuda bilar till ensamstående tvåbarnsmammor i karriären som inte haft tid att skaffa körkort”, säger hon.

Anna Haupt grundade Hövding tillsammans med Terese Alstin 2005. För två år sedan lämnade Anna Haupt bolaget och kort därefter lämnade också Terese Alstin.  

Grunden till Nevs lades 2012 när den kinesiske entreprenören Kai Johan Jiang köpte majoriteten av Saab Automobiles konkursbo. Nevs väntas lansera sin första elbil under 2017.


Läs även:

Foto: Uber

Ubers första självkörande bil är en Volvo

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera