Internetbolagen räddar inte jobben

Många hoppas på den snabbväxande internetsektorn som jobbens räddare. Men jobben som skapas i sektorn är fortfarande få, åtminstone i relation till bolagens marknadsvärde. I dag är det gemensamma marknadsvärdet för sju svenska techsuccéer högre än för börsjätten Sandvik – trots att de bara sysselsätter en tiondel så många.

Uppdaterad: 13 juli 2015, 08:16Publicerad: 11 juli 2015, 10:30

Daniel Goldberg

Text

När sysselsättningen faller inom industrinäringen pekar många gärna på den snabbväxande internetsektorn.

“Tänk vad Volvo och Ericsson hade varit i dag om de inte hade funnits på globala marknader. Då skulle det inte bli fler jobb i Sverige, utan färre, sa näringsminister Mikael Damberg när han nyligen besökte svenska startup-företag i San Francisco.

“Startups är av definition företag som söker efter en skalbar och repeterbar affärsmodell med hög och snabb tillväxt vilket redan i tidiga skeden ger ett stort antal jobb per bolag”, står att läsa i det svenska startupmanifestet, ett upprop undertecknat av flera tunga namn ur den svenska internetsektorn, som lanserades inför årets politikervecka i Almedalen.

I själva verket är den snabbväxande internetsektorn långt ifrån den jobbskapare många vill få den till. Internetindustrin må skapa höga värderingar; men någon sysselsättningmotor är den inte.

Internetindustrin må skapa höga värderingar; men någon sysselsättningmotor är den inte.

Di Digital har samlat in de senaste kända bolagsvärderingarna för några av Sveriges mest omtalade internetbolag – Klarna, iZettle, SoundCloud, Truecaller, Spotify, Mojang och King – och ställt dem i relation till antalet anställda på respektive företag.

Motsvarande siffror har tagits fram för sju traditionella börsbolag – Ericsson, Volvo, ABB, Skanska, Sandvik, NCC och Swedbank.

Genom att jämföra internetbolagens marknadsvärde per anställd med samma siffra för börsbolagen, går det att slå fast två saker. För det första: Internetbolagen värderas högt, men skapar jämförelsevis mycket få jobb. För det andra: Det finns en väldigt stark tilltro till att anställda på internetbolagen ska skapa framtida avkastning.

En anställd på Spotify värderas idag nästan sjutton gånger så högt som en anställd på Ericsson.

De sju internetbolagen sysselsätter tillsammans ungefär 4700 personer. Siffran motsvarar en knapp tiondel av antalet anställda inom Sandvik, vars marknadsvärde är jämförbart med de sju internetbolagen totalt.

Nästan hälften av jobben på internetbolagen har dessutom förlagts utanför Sveriges gränser.

Siffrorna visar vidare att en enskild anställd på Spotify idag värderas till drygt 45 miljoner kronor. Det är nästan sjutton gånger mer än marknadens prislapp på en enskild anställd på Ericsson.

Källa: Bolagens årsredovisningar och senast kända värderingar. Grafik: Eric Bergh

Ett bolag sticker ut i statistiken: Minecraft-skaparna Mojang, som hade blott 28 anställda vid försäljningen till Microsoft för ungefär 18 miljarder kronor. Det innebär att varje anställd värderades till svindlande 642 miljoner kronor.

Trenden är tydlig: Internetbolagen behöver betydligt färre anställda för att skapa lika stora värden som i den traditionella industrin.

Skillnaden går inte att förklara enbart med de anställdas utbildningsnivå och kunskaper. Programmerare framställs ofta som dagens guldgrävare på arbetsmarknaden, men marknadens uppskattning för civilingenjörskollegorna på ABB är betydligt lägre än för de i internetsektorn. I dag går det nio ABB-anställda på en person ur spelbolaget Kings personalstyrka.

Källa: Bolagens årsredovisningar och senast kända värderingar. Grafik: Eric Bergh

”Det vi nu ser är en ökad polarisering av inkomster mellan hög- och lågutbildade. Men polariseringen förstärks även inom yrkesgrupper, då vissa har lättare att använda tekniken som ett komplement till de egna kunskaperna och färdigheterna”, säger Anna Breman, senior makroanalytiker vid Swedbank.

Inte heller kan varje jobb som tillkommer hos ett internetbolag kompensera för varje jobb som försvinner i industrin. Statistik från den statliga myndigheten Tillväxtanalys visar att när en person anställs inom ett industriföretag anställs ytterligare 1,18 personer hos en underleverantör. Motsvarande multiplikatoreffekt för ett tjänsteproducerande företag är drygt 0,8.

Källa: Bolagens årsredovisningar och senast kända värderingar. Grafik: Eric Bergh

Som andel av BNP utgör it-sektorn fortfarande bara drygt fem procent. Det är en knapp tredjedel av tillverkningsindustrin, som med sina 16 procent fortfarande är den viktigaste motorn i den svenska ekonomin.

Professorn: “Framtidens miljardbolag har extremt få anställda”

Robin Teigland är professor på Handelshögskolan i Stockholm. Foto: Ann Jonasson

“Den övergripande trenden i teknikvärlden är enkel: man anställer inte folk längre. De stora bolagen fokuserar nästan uteslutande på att bygga plattform.” Det säger Robin Teigland, professor på handelshögskolan och aktuell med boken The Sharing Economy: Embracing change with caution.

Den nya tidens miljardföretag är byggda för skalbarhet i distribution snarare än produktion. I klartext: Det behövs inte nämnvärt fler Spotify-anställda för att skapa en musiktjänst som når alla i Sverige, som för en som når alla i hela världen.

Hon exemplifierar med Uber och AirBnB, två av den amerikanska internetsektorns just nu högst värderade bolag. Uber profilerar sig självt som en förmedlingstjänst för taxichaufförer. AirBnB är en marknadsplats för privatpersoner som vill hyra ut eller hyra bostad, och konkurrerar därmed direkt med den traditionella hotellnäringen.

“Det sker egentligen ingen produktion alls i de här bolagen, de är bara mellanhänder”, säger hon.

I takt med att de digitala plattformarna blir allt mäktigare – i vissa amerikanska städer står nu Uber för mer än 50 procent av taxinäringen – så förskjuts skiljelinjerna på arbetsmarknaden radikalt.

“Då måste man gå tillbaka till frågan, vad är ett jobb? Vad betyder det att vara anställd? I den här delningsekonomin blir linjen mellan arbetsgivare och arbetstagare väldigt suddig”, säger Robin Teigland.

Av: Daniel Goldberg och Erling Borén

Innehåll från Exclusive NetworksAnnons

Upptäck framtidens datalagring med Cloudian

Uppdaterad: 22 april 2024, 10:41Publicerad: 18 april 2024, 11:58

Cloudian omdefinierar datalagring med innovativa lösningar som hanterar ostrukturerad data i stor skala, så att organisationer kan dra största möjliga nytta av denna värdefulla tillgång. Med ett öga på framtiden prioriterar Cloudian säkerhet, enkel skalbarhet och sömlös integration med populära AI- och dataanalysverktyg.

I takt med att mängden digital information ökar ställs allt fler företag inför utmaningen att effektivt hantera och utvinna värde ur ostrukturerad data som bilder, dokument och maskindata. Cloudians främsta mål sedan företaget grundades 2011 har varit att tillhandahålla innovativa och skalbara datalagringslösningar, vilket har blivit allt mer relevant med den exponentiella tillväxten av data som genereras av AI-applikationer, arbetsbelastningar för dataanalys och IoT-enheter (Internet of Things). Cloudians flaggskeppsplattform HyperStore erbjuder nästa generations S3-kompatibla objektlagring och skapar ett effektivt, AI-optimerat data lake-ekosystem. Halvor Evensen, Regional Sales Manager för Norden och Baltikum, kommenterar:

– Ostrukturerad data, som inte följer en specifik modell eller ett specifikt format, utgör en stor del av all data som skapas idag. Dess värde förblir dock ofta outnyttjat på grund av svårigheter med hantering och analys. Det är viktigt att företag förstår de möjligheter som dagens dataexplosion innebär. Cloudians lösningar är inte bara utformade för att skydda information utan också för att ge organisationer möjlighet att utnyttja denna data för innovation och tillväxt.

Säkerhet och skalbarhet: Cloudians löfte

Cloudians plattform har blivit känd för sin förmåga att hantera stora datamängder och för sitt fokus på säkerhet. Erkänd för sin robusta hantering av massiva datauppsättningar, prioriterar Cloudian säkerhet med funktioner som datakryptering och nyckelhantering, tillsammans med S3 Object Lock för att skydda data mot ransomware genom att göra den oföränderlig. Denna säkerhetsnivå, kombinerat med plattformens skalbarhet, har lett till att flera statliga och offentliga organisationer i Europa har valt Cloudian som en lösning. Halvor fortsätter:

– Säkerhet är hörnstenen i allt vi gör. Våra kunder värderar möjligheten att behålla full kontroll över sina data, samtidigt som de också kan skalas upp vid behov.

Lösningar för den moderna digitala eran

Cloudian fokuserar på att möta behoven hos större företag som står inför utmaningen att hantera omfattande datamängder på ett sätt som är både effektivt och kostnadseffektivt. Genom att noggrant lyssna och anpassa sig till varje organisations unika krav har Cloudian etablerat sig som en tankeledare inom datalagring, alltid med målet att förenkla komplexiteten i den digitala världen

– Genom att anamma rätt strategier för datalagring kan företag inte bara skydda sin mest värdefulla tillgång - data - utan också omvandla den till en katalysator för innovation och tillväxt. Vårt mål är att hjälpa stora organisationer att navigera i datalagringslandskapet med våra skräddarsydda lösningar, avslutar Halvor.