Hoppa till innehållet

"Investera inte i nästa Mark Zuckerberg"

En av Sveriges främsta ängelinvesterare, Hampus Jakobsson, hävdar att svenska investerare ofta suktar efter fel bolag. Branschen letar efter nästa Mark Zuckerberg, när de egentligen borde leta efter motsatsen till honom.

Hampus Jakobsson är privatinvesterare i runt 40 nystartade teknikbolag.
Hampus Jakobsson är privatinvesterare i runt 40 nystartade teknikbolag.Foto: Alfred Beckman

I arbetet med listan över Sveriges 20 mäktigaste internetinvesterare hamnade jag i ett långt samtal med Hampus Jakobsson. Han var en av grundarna till mobilföretaget TAT och har de senaste åren blivit en av södra Sveriges mest aktiva ängelinvesterare. 

Med mer än 40 bolag i sin portfölj har han börjat se ett mönster när det gäller investeringar. Vi kan kalla det för en trygghetslista. Precis som man känner i fickorna efter mobil-plånbok-nycklar innan man går hemifrån har många ängelinvesterare en omedveten trygghetslista. 

Den ser ut någonting i stil med det här:

  • Man.
  • 25-30 år.
  • Ingenjörsutbildning från välkänt lärosäte.
  • Jobbat på ett välkänt bolag.
  • Svensk bakgrund.

Om allt detta stämmer för grundarna av ett nytt bolag som söker pengar känner sig de potentiella investerarna trygga. Grundarna passar in i framgångsmallen och en falsk trygghet infinner sig.

"Jag har på riktigt hört investerare komma till mig efter en pitch och säga om grundaren att 'han känns som en ung Mark Zuckerberg'. De har aldrig träffat varken en ung eller gammal Mark Zuckerberg men de har fått en idé om hur han var och går efter det", säger Hampus Jakobsson.

Om det är något som sticker ut, som en kvinnlig grundare utan ingenjörsutbildning, då blir det ett omedvetet minus på trygghetsskalan som de måste kompensera för.

Problemet med den falska trygghetslistan är, utöver att den som Hampus Jakobsson säger är "exkluderande och osympatisk", också riskerar att peka investeringar i fel riktning.

"70-80 procent av en tidig investering handlar om teamet. Att man känner sig trygg med teamet. Och folk känner sig trygga med teamet om de kan pricka av punkterna på listan. Om det är något som sticker ut, som en kvinnlig grundare utan ingenjörsutbildning, då blir det ett omedvetet minus på trygghetsskalan som de måste kompensera för".

Vi börjar prata om Stefan Lennhammer som var en av de första investerarna i Truecaller som i dag värderas till miljardbelopp. Men grundarna Alan Mamedi och Nami Zarringhalam stämmer "bara" på tre av fem punkter på trygghetslistan.

"Det man ska komma ihåg var att Truecaller inte alls var ett självklart case. Många var frågande och fler undrade vad jag tyckte om bolaget. Ingen av dem investerade. Grundarna var två killar med utländsk bakgrund och det gjorde nog folk skeptiska. Att Stefan Lennhammer trodde på dem och gick in var ett visionärt drag".

En äldre grundare kan också väcka investerarnas skepsis. 

"Jag har tackat nej till ett bolag på grund av grundarens ålder. Men han var 67 år. Det finns såklart några poänger med att inte ha grundare som är 67 år, men en grundare som är 40 år, det tycker jag inte att man ska se som ett minus". 

Hampus Jakobsson har tillsammans med en grupp andra investerare tagit fram en ny trygghetslista. En som pekar ut de punkter en investerare verkligen bör oroa sig för. Och en som entreprenörer bör arbeta för att leva upp till. Så kasta de förutfattade meningarna, sluta leta efter Mark Zuckerberg och titta istället efter det här för att känna dig trygg med en investering: 

  • Grundarna är trevliga och ärliga
  • Grundarna själva har de kärnkompetenser som krävs och är inte beroende av konsulter. 
  • Grundarna och de anställda äger själva minst 90 procent av bolaget innan den första finansieringsrundan. 
  • Grundarna förstår marknaden (citatet "om vi bara tar 1 procent av marknaden..." är ett tecken på motsatsen")
  • Företagsidén är skalbar, på riktigt.

Läs även: De 20 mäktigaste investerarna i den svenska internetbranschen

Innehåll från ChargeNodeAnnons

Optimera elbilsladdningen och spara pengar

En smart laddtjänst är ett viktigt verktyg för företag och fastighetsägare som vill hålla nere sina elkostnader och samtidigt tillhandahålla elbilsladdning.

Senast 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört effektbaserad prissättning vilket innebär debitering utifrån effektuttag. Redan idag tillämpas modellen bland elnätsföretagen eller så planeras det för fullt för ett införande. Med effektbaserad prissättning ska man motiveras till att sprida ut sin elanvändning. Detta innebär att man undviker effekttoppar vilket främjar effektivt nätutnyttjande. 

Elbilsladdning och effektbaserad prissättning kan därför innebära problem om man inte tänker till från start. Med ChargeNodes smarta ladd- och betaltjänst är det möjligt att plana ut effektkurvan och därigenom slippa dyra effektavgifter. Användarna anger avresetiden i företagets app och sedan prioriterar ladd- och betaltjänsten i vilken ordning bilarna ska laddas. 

– Vårt laddsystem har funktionen lastbalansering i kombination med en smart laddtjänst så att medlemmarnas bilar laddas utifrån parkeringstid. Det är alltså kombinationen av lastbalansering och smart laddtjänst som gör att anläggningsägaren kan hålla nere sin elanvändning och därigenom slippa dyra effektavgifter, säger Richard Forssell på ChargeNode.

En annan fördel är att ChargeNodes laddsystem med sin centraliserade laddstyrning har betydligt färre komponenter än traditionella lösningar. Det innebär effektiv och billig förvaltning efter garantiperiodens slut. 

– Vi rekommenderar att företag och fastighetsägare tänker igenom hur laddinfrastrukturen ska förvaltas över tid, säger Richard Forssell.

 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med ChargeNode och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera