Det pågår en revolution inom bank- och finanssektorn och revolutionens epicentrum är precis här i Sverige. Enligt en studie från Handelshögskolan i Stockholm har fintech-sektorn mer än fördubblats i Sverige på bara fem år och sysselsätter idag över 6 000 personer, enbart i Stockholm.
Det finns uppenbarligen goda förutsättningar, och framgångsrika svenska fintech-bolag som Klarna och iZettle har redan visat hur snabbt man kan bygga en global marknad med Sverige som utgångspunkt. Men det knorras i leden och detta trots att vi har några av de viktigaste komponenterna för att nå framgång inom fintech.
Ta kapital som exempel. Private equity, venture capital och andra investerare har de senaste åren i det närmaste öst pengar över fintech-bolagen. Bankerna, som vaknat något senare, drivs snarare av ambitionen att överleva och att kunna erbjuda de nya finansiella tjänster som konsumenterna efterfrågar. Ett exempel på detta under senare tid var när SEB investerade i ekonomi-appen Tink. En studie från investmentbanken Goldman Sachs visar att upp emot 5 000 miljarder dollar av bankernas globala intäkter hotas av unga fintech-bolag.
Den regeltsunami som var en följd av finanskrisen börjar nu mattas av
Sedan har vi de snabbfotade entreprenörer som drivs av att skapa vad marknaden efterfrågar - användarvänliga tjänster och produkter. Dagens konsumenter kräver snabbare, enklare och mer bekväma tjänster. Detta i kombination med den enorma summa som står på spel och samhällets övergripande digitalisering gör det inte svårt att förstå att det flockas innovativa entreprenörer inom fintech. Om vi dessutom adderar det stora teknikkunnande som finns i Sverige till den här ekvationen blir det än tydligare att vi som land kan ta en ledarposition.
Men vari ligger då problemet? För många bolag inom fintech-sektorn är det på den regulatoriska sidan som det råder oklarheter. Är verksamheten tillståndspliktig? Vilket tillstånd krävs? Hur ska reglerna, som kan vara väldigt detaljerade och ibland svårförståeliga, appliceras på fintech-bolagets verklighet som snarare är global än lokal? Hur lång tid tar Finansinspektionens handläggningsprocess och hur ser den ut? Sammantaget riskerar detta att skapa en snedvridning av konkurrensen för bolagen inom fintech-sektorn.
Från entreprenörens perspektiv framstår kanske den finansiella (regulatoriska) sektorn mot bakgrund av processerna och den detaljerade lagstiftningen som otidsenlig och innovationsfientlig, särskilt i relation till att allt annat i samhället utvecklas så snabbt. Men de allra flesta fintech-bolagen är inte fientliga till lagstiftning, snarare tvärtom är vår uppfattning. Felet är utformningen och processerna.
Den regeltsunami som var en följd av finanskrisen börjar nu mattas av, och det finns en förståelse bland de ”drabbade” att det trots allt har varit nödvändigt. Det finansiella systemet, oavsett om leverantören är en stor bank eller en mindre uppstickare, måste vara stabilt. Vi behöver därför en lagstiftning för att skydda konsumenterna och samhället, men också för att skydda investerarna och inte minst entreprenörerna själva.
En stabil finansmarknad behöver omgärdas av ett ändamålsenligt, genomtänkt och effektivt regelverk
Men regleringen måste bli bättre. Våra lagar på det finansiella området baseras på förhandlingar mellan 28 EU-länder. När dessa regelverk väl är färdigförhandlade ska de implementeras i rask takt, vilket rimmar illa med den svenska lagstiftningsmodellen. Konsekvensen blir inte sällan detaljerade regleringar som ofta är svårtillämpade och inte verklighetsanpassade. Ett komplext regelverk med regleringar av olika dignitet som beslutas av olika myndigheter inom EU underlättar inte överskådligheten och förutsebarheten.
Skatteverket och Bolagsverket, båda utskällda förr, bestämde sig för ett antal år sedan för att bli riktigt bra och tillmötesgående i sina respektive uppdrag. Detta har de lyckats med, och det är få som klagar på dem idag. I stället är det Finansinspektionen som nu får utstå samma spe som dessa myndigheter. Visst stämmer viss del av den kritik som riktas mot Finansinspektionen, men det är en uppgift för alla som är delaktiga att lägga manken till för att förbättra situationen.
Men vad kan vi då göra åt detta? Som vi ser det finns det tre saker:
- EU-regelverken måste implementeras på ett sådant sätt att vi värnar om den svenska lagstiftningsprocessen. Regeringen med stöd från berörda departement kan inte att bara kopiera direktiven utan de måste anpassas. De måste mycket grundligt gå igenom de konsekvenser som de får på den praktiska tillämpningen för både tillsynsmyndigheter och de som ska bedriva kommersiell verksamhet inom regelverkets ramar.
- Finansinspektionen behöver fylla ut den kostym som myndigheten har fått, genom att vara en tydligare ”motpart” i finansregulatoriska frågor. Det gäller såväl tillståndsgivning, regelgivning och vad som förväntas av de finansiella företagen.
- Finansinspektionen behöver också förbättra sina handläggningsprocesser och göra dem mer transparanta. Med ändamålsenliga, genomtänkta och effektiva regler finns det också rätt förutsättningar för detta och det innebär också att entreprenörerna får en ökad insyn i processen och på så sätt kan bistå på ett bättre sätt.
Regeringen måste alltså tydligt visa att man är villig att satsa på fintech-sektorn genom ökade anslag till Finansinspektionen men också genom att ta sitt ansvar i lagstiftningsprocessen. Fintech-bolagen i sin tur behöver öka sin förståelse för regleringarna och varför de finns till.
Vi hoppas att Finansinspektionen ska gå samma väg som Skatteverket och Bolagsverket gjort. En stabil finansmarknad behöver omgärdas av ett ändamålsenligt, genomtänkt och effektivt regelverk för att kunna gynna alla grupper. Det skapar också goda förutsättningar för fintech-bolagen och gör det möjligt att skapa ett svenskt Silicon Valley för fintech-sektorn, där ”Made in Sweden” fullt ut blir den kvalitetsstämpel det bör vara.
Anders Söderlind och Joacim Johannesson är advokater och delägare i Setterwalls advokatbyrå. Vill du också skriva en debattartikel? Mejla digital@di.se
Läs mer: Tio heta bubblare inom fintech
Kommentar: ”Nu börjar fintech-kampen”
