I den kanske mest välkända scenen i filmen The Social Network sitter Sean Parker och Mark Zuckerberg på en restaurang.
”A million dollar isn’t cool. You know whats cool?”, säger Sean Parker och svarar själv: ”A billion dollars”.
Samtalet handlar om att Facebook ska börja sälja annonser på sajten för att tjäna pengar. I filmen, liksom i verkligheten, valde Mark Zuckerberg tillväxt före vinst. Annonserna fick vänta. Facebook levde på riskkapital och väntade fem år från starten 2004 till dess att de för första gången redovisade vinst.
Då hade Facebook tagit in 615 miljoner dollar i riskkapital. Det är mycket pengar, men spelet gick hem. Bara det senaste kvartalet gjorde Facebook en vinst på 715 miljoner dollar.
När aktiemarknaden nu skakat till börjar det viskas om vikten av lönsamhet i Silicon Valley. Vad händer om riskkapitalbolagen stryper pengakranarna? Vad händer om bolagen måste leva på sina egna intäkter?
Ända sedan dess har det varit en oskriven regel för hur ett internetstartup ska agera. Först användartillväxt, sedan intäkter. Någon gång efter det lönsamhet. Vi har snart haft ett helt årtionde där alla som pratat om intäkter och resultat känts... tja, lite mossiga.
Di Digital skrev i somras en tillspetsad artikel om de svenska internetstartups som tjänar mindre än en pizzeria. Det är bolag som dragit Facebookstrategin till sin spets. Medan Facebook faktiskt hade intäkter på drygt 60 Mkr redan under sitt andra verksamhetsår pratar vi här om bolag som i vissa fall funnits i 6-7 år men som fortfarande knappt har några intäkter att visa upp, än mindre vinstsiffror.
Artikeln väckte en del munterhet men också stor irritation. Hur kan man vara så dum att man mäter startups efter intäkter, frågade flera.
Men när aktiemarknaden nu i veckan skakat till börjar det plötsligt viskas om vikten av lönsamhet i Silicon Valley. Vad händer om riskkapitalbolagen stryper pengakranarna och bolagen måste leva på sina egna intäkter?
Facebook klarade av att ställa om till lönsamhet och stå på egna ben inom loppet av ett par år. Användarna stannade kvar, och blev fler, trots att Facebook slog på annonserna. Frågan som vi kommer att få svar på om aktierasen fortsätter är om Facebook-exemplet är regel eller undantag. Kan de flesta bolag med många användare enkelt ställa om från tillväxt till lönsamhet eller är det bara ett fåtal som klarar av det?
Om Twitter är regel och Facebook är undantag, då kan den här tioårsperioden snart vara en märklig parentes.
Twitter är ett oroande exempel. De har försökt gå i Facebooks fotspår, men nio år efter starten går bolaget fortfarande med förlust. Det finns en hel del argument för att de flesta bolag kommer att få det Twitter-svårt att ställa om till lönsamhet. Få bolag vet lika mycket om sina användare som Facebook, få bolag har samma enorma skala, få bolag har lyckats låsa in sina användare lika effektivt… Kort sagt, de flesta internetbolag har mer gemensamt med Twitter än med Facebook.
Om så är fallet – om Twitter är regel och Facebook är undantag – då kan den här tioårsperioden snart vara en märklig parentes. Då kommer värderingsmodellerna smärtsamt att återgå till hur de såg ut innan Facebook.
”Vet du vad som är coolt?”, blir kanske frågan i filmen om nästa succébolag. Svaret? ”Intäkter”.