Hoppa till innehållet

Kits förlust: 22 miljoner kronor

Mediesnackisen Kit gjorde en förlust på 22 Mkr under fjolåret. ”Vi följer den plan som vi tog in pengar på”, säger vd och medgrundare Peder Bonnier i en intervju med Di Digital.

Peder Bonnier är vd och medgrundare på Kit
Peder Bonnier är vd och medgrundare på KitFoto: Christian Caspar

Peder Bonnier tar emot på Kits nya kontor på Norra Stationsgatan i Stockholm, det tredje sedan starten under hösten 2014.

Företaget flyttade in för bara ett par veckor sedan. Ett gäng byggarbetare kliver fortfarande runt i lokalerna. Glasrutor och brädor står staplade mot de färgglada tapeterna.“Det finns inga lediga kontor nånstans i stan. Vi har gått från rivningskontrakt till rivningskontrakt”, säger han.

Kit (NTL) har varit en stor snackis i mediesverige sedan starten. Sommaren 2014 lämnade de tre grundarna Peder Bonnier, Robert Brännström och Fredrik Strömberg sin tidigare arbetsgivare Bonnier Tidsskrifter. Planen var att starta en mediesajt “för en tid när konsumtion av redaktionellt innehåll är social, mobil – allmänt jävla fientlig mot allt som har varit mediebolagens livsådra”, som en av grundarna skrev vid lanseringen. 

Det är också Bonnier som finansierar nysatsningen: Efter en investering på 50 Mkr äger Bonnier Growth Media (NTL) ungefär två-tredjedelar av Kit. Resten av ägandet är fördelat på de tre grundarna och bolagets anställda.

Sajten kit.se, tydligt inspirerad av amerikanska förlagor som Vox och Buzzfeed, såg dagens ljus i april 2015. Sedan dess har varumärket – idag med flera avknoppningar – byggt upp en omfattande närvaro framförallt på Facebook.

Hur många läser då Kit? Grundarna har ända sedan starten avböjt att avslöja några läsarsiffror. 

Klart är dock att satsningen kostat stora pengar. År 2015 sammanfattas med en förlust på 22 Mkr, säger Peder Bonnier.

Intäkterna för året var “mer eller mindre noll”.

“Vi började sälja i Q1 i år. Särskilt det senaste kvartalet har varit väldigt bra. Det känns som att vi har en produkt som marknaden behöver och våra kunder, som jag upplever det, är mycket nöjda”, säger Peder Bonnier.

Kommer Kit att göra vinst i år?

“Nej”

En stor del av pengarna gick åt till rekrytering. Vid starten av 2015 arbetade fem personer för Kit. Vid slutet av året hade siffran vuxit till 25 personer. Idag har företaget 35 anställda.

I början av 2016 hade Kit ungefär 28 Mkr kvar i kassan. Några planer på att ta in ytterligare kapital finns inte, enligt Peder Bonnier. 

Givet att kostnaderna inte minskar dramatiskt talar det för att bolaget räknar med att nå lönsamhet inom två år. 

“I nuläget är tanken att de pengar vi tagit in ska räcka. Som det ser ut nu kommer vi inte behöva mer kapital. Sen beror ju allting givetvis på hur marknaden utvecklar sig”, säger han.

Ägaren, Bonnier Growth Media, ser sitt engagemang i Kit som långsiktigt, säger han. 

“Att bygga medieprojekt har alltid tagit lång tid. Det kräver branschkunniga, uthålliga ägare. Det tog väldigt många år att ta Aftonbladet och Dagens industri dit de är idag på nätet", säger han. 

Är Aftonbladet en förebild?

“Frågar du om vi vill bli en institution? Gärna. Vi har stora ambitioner."

Fundera gärna över vad kvällstidningarnas tv-satsningar kostade under 2015.

Att ett riskkapitalfinansierat bolag gör stora förluster under sina första levnadsår hör till sakens natur. Ändå är Kit ett anmärkningsvärt projekt av flera skäl. 50 Mkr är en stor summa pengar för en första investeringsrunda, inte minst i ett oprövat grundarteam och i ett helt nystartat projekt, verksamt på en marknad som i övrigt präglas av kraftiga nedskärningar och fallande intäkter.

Kanske är det en bidragande anledning till den uppmärksamhet – och de ibland starka känslor – som Kit rört upp i branschen. 

“Det finns en gräns för hur mycket fluff som går att yttra utan att någon ställer den relevanta frågan: kommer detta någonsin gå runt?”, skrev nyligen Ehsan Fadakar, sociala medier-chef på Schibsted, i en debattartikel om Kit.

Peter Bonnier vill gärna nyansera:

“Det är, helt ärligt, en av de saker jag är förvånad över. Hur intresserad branschen har varit av vad vi håller på med. Det görs väldigt stora investeringar i mediesverige, många betydligt större än den i det här projektet. Där, kan jag kanske tycka, har vi varit disproportionerligt omskrivna”, säger han.

“Fundera gärna över vad kvällstidningarnas tv-satsningar kostade under 2015”, fortsätter han. 

Foto:

Mediesajten Kit, med Bonnier Growth Media som största ägare, gör en förlust på 22 Mkr år 2015.

Kits 35 anställda är fördelade på redaktion, marknad och “Kit creative studios”, produktionsbyrån som tillsammans med den egna teknikplattformen ska bli motorn i företagets affär. Kortfattat handlar det om att skapa innehåll – ”content marketing” på branschspråk – för betalande kunders räkning, som sen publiceras på den egna plattformen och distribueras via sociala medier.

På sätt och vis har Kits affärsmodell alltså mer gemensamt med en reklambyrå än ett traditionellt mediehus. Värdet ligger i att skapa attraktivt innehåll för betalande kunder, säger Peder Bonnier, inte i att sälja tillgång till en stor publik av läsare eller prenumeranter.

“Volym har blivit en commodity. Räckvidd är inte längre ett problem för de här stora annonsörerna”, säger Peder Bonnier.  

Vad är det då ni tar betalt för?

“Det beror på vad kunden vill ha. Vissa vill driva konvertering eller engagemang – typ antal reaktioner, kommentarer eller delningar. Andra vill ha en hög genomläsningsgrad, att folk faktiskt tar del av innehållet”, säger Peder Bonnier.

“Det vi försöker göra är att lära oss att om du vill berätta en historia för säg en kvinna i 25 till 45-årsåldern söder om dalaälven, så tenderar just det här eller det här att fungera”, fortsätter han.

Kit har så här långt gjort “ett 30-tal” betalda kampanjer. Bland kunderna märks Swedbank, Tre, Warner Music, SF och den Bonnier-ägda e-bokstjänsten Bookbeat.

Några stora förändringar är inte planerade för året som kommer.

“Det finns inga slagkraftiga visioner mer än att vi kör på och jobbar vidare. Vi har bra traction på läsare och annonsörer. Nu handlar det om att fortsätta utveckla och bygga vår säljorganisation. Det låter kanske tråkigt, men det är så det är”, säger Peder Bonnier.

Innehåll från WintAnnons

Wint är Sveriges bästa bokföringstjänst

Med AI:s höga framfart har allt fler aktörer i bokföringsbranschen velat hoppa på tåget och många pratar om automatisering. Men vad automatisering innebär, och hur mycket av det faktiska jobbet de olika tjänster och program som finns på marknaden gör, skiljer sig åt.

Många aktörer i branschen slåss om att påvisa högst automatiseringsgrad. I praktiken handlar det om hur mycket av jobbet som görs av tjänsten och hur mycket av jobbet som görs av användaren själv. 

Nu står det klart att Bokföringssystem.se utnämner Wint till Sveriges främsta bokföringstjänst, med motiveringen att Wint inte bara erbjuder ett bokföringsprogram – de levererar en helhetslösning som överträffar konkurrenterna genom sin förmåga att både automatisera bokföringen och att sömlöst förenkla det administrativa arbetet för sina användare (Se hela resultatet från bokföringssystem.se här). Bokföringssystem.se sätter Wint i topp med orden: ”Den bokföringstjänst som kan mest är Wint. Alltså Sveriges bästa bokföringstjänst när vi gör vår heltäckande granskning.”

Sedan starten 2021 har Bokföringssystem.se jämfört digitala bokföringstjänster och program. Deras sätt att mäta baseras på en grundlig analys av över 100 funktioner, där faktorer som automatiseringsgrad, användarvänlighet, support och möjligheten till en papperslös bokföring vägs samman. Genom detta sätt kan de sedan se hur mycket som bidrar till en smidig bokföring och därefter ge ett betyg. 

Extern länk: Läs mer om bokföringstjänsten Wint här  

Tidsvinst för användaren på riktigt

Wint får 84 poäng av de 100 möjliga, före andra digitala bokföringstjänster och långt före program där man får sköta bokföringen själv.

 – Det är alltid skönt att få det svart på vitt att man gör något riktigt bra. Det Wint gör är unikt. Vi är bäst på att automatisera bokföring och i och med det, frigör vi mest tid åt våra användare. Ingen annan gör det vi gör på den här nivån, oavsett vad de säger. Det ligger i hela vår affärsidé, för att inte säga vårt DNA att leverera högst automatisering på marknaden. Vår tjänst står helt enkelt ut, säger Daniel Johansson, vd på Wint. 

Extern länk: Mer läsning – IT-konsulten som bytte sin traditionella byrå mot Wint 

Stora skillnader mellan olika aktörer

Genom att utse årets bästa bokföringstjänst vill Bokföringssystem.se sätta ljus på skillnader i en bransch där många kommunicerar på samma sätt, och där många insett att automatisering är något fler och fler efterfrågar. Det finns många aktörer idag som säger sig erbjuda automatiserad bokföring och det är svårt att avgöra vem som verkligen automatiserar och lyfter bort allt jobbet, och vem som snarare faktiskt bara tillhandahåller ett arbetsverktyg.

– Det är bra att jämföras. Som fullservicetjänst gör vi mycket mer än de debet- och kreditprogram som är det många andra faktiskt är. Utöver den löpande bokföringen sköter vi både betalningar, löner, deklarationer och bokslutet samt är kopplade till både Skatteverket och företagets bank. Det innebär att de som använder Wint slipper tung administration och sparar mycket tid, avslutar Johansson.

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera