Hoppa till innehållet

KNC Miner-grundaren: "Kina har fördelar som vi inte känner till"

Tuffare konkurrens än vad bolaget kunnat ana fick KNC Miner att ansöka om konkurs. ”Det här var det ansvarsfulla att göra” säger Sam Cole, vd och medgrundare av KNC Miner.

Sam Cole, grundare och vd för KNC Miner.
Sam Cole, grundare och vd för KNC Miner.

KNC Miner ansökte i fredags förra veckan om konkurs vid Stockholms tingsrätt. Det bara två år efter att bolaget tog in sina första investeringar från riskkapitalister som Creandum och Accel.

Orsaken till konkursen är enligt de inblandade att antalet bitcoin som går att framställa kommer att halveras i juli.

”Vi har alltid vetat att den här halveringen ska komma och att den dubblar våra kostnader för att ta fram fler bitcoin. Vad vi inte har vetat är från vilken nivå den ska ske. Som det ser ut nu kommer vi att med liten marginal att bli olönsamma efter halveringen”, säger KNC Miners vd och medgrundare Sam Cole.

Enligt Sam Cole har KNC fortfarande god lönsamhet på att framställa kryptovalutan. Särskilt nu när priset de senaste dagarna ökat. Men eftersom de halverade intäkterna inte ser ut att kunna bära kostnaderna efter juli tog styrelsen ett proaktivt beslut om att sätta bolaget i konkurs.

”Vi försöker vara ansvarsfulla. Vi var så pass övertygade om att vi kommer att bli olönsamma i juli att det var bättre att gå i konkurs frivilligt nu än att kanske tvingas i konkurs senare”, säger han. 

Andra orsaker till KNC:s konkurs är att man försenades i arbetet med den senaste generationens datachip ”Solar”. Samt den allt skarpare konkurrensen av nya bitcoinbrytare från till exempel Kina.

”Konkurrensen har ökat mer än vi någonsin kunde ana.  När vi räknar på det så handlar det om 100-tals miljoner dollar som investerats det senaste halvåret. Även om de har gratis elektricitet kan vi inte förstå hur de någonsin ska vara lönsamma”, säger Sam Cole.

Varför tror du att det investerats så mycket om det inte är lönsamt?

”Jag kan bara spekulera i det. Antingen vet det inte vad de gör, men det är inte så troligt när man investerar så mycket. De har kanske någon typ av fördel i Kina som vi inte känner till eller har här”, säger Sam Cole.

Mängden datakraft som används för att producera bitcoin har ökat kraftigt de senaste halvåret. Vilket gjort att KNC:s del av nya bitcoins minskat. 

År 2014 omsatte KNC-koncernen 640 miljoner kronor och redovisade 36 miljoner kronor i förlust. Några siffror för 2015 finns ännu inte offentliggjorda men enligt Sam Cole var omsättningen lägre än 2014 på grund av att man upphört med försäljningen av hårdvara till konsumenter.

”Vi redovisar en förlust för 2015 också eftersom vi i december investerade i att bygga ett nytt datacenter”, säger Sam Cole.

KNC Miner har i dag tre datorhallar i Boden och var på väg att färdigställa ett fjärde innan konkursanmälan. Datorhallarna utgör en del av KNC:s tillgångar som konkursförvaltaren nu ska försöka sälja. 

KNC har också i dagsläget några miljoner i kontanta medel och runt 7 miljoner kronor i bitcoin.

”Det finns många saker som vi utvecklat som kan visa sig värdefulla, både hårdvara- och mjukvara, för blockchain. Dessutom har vi investeringar i dotterföretag. Vi får se vad folk kommer att vilja lägga bud på”, säger Sam Cole.

Hårdvaran i datahallarna i Boden är enbart framtagen för att bryta bitcoin, eller bitoinliknande kryptovalutor, så att till exempel bryta den nu populära valutan Ether är inte något alternativ. 

För Sam Cole själv innebär konkursen att han nu står till konkursförvaltarens förfogande i att montera ned bolaget han byggt upp.

"Jag har jobbat med det här bolaget i 3 år. Under samma tidsperiod har jag fått två barn så det har varit en hektisk tid. Jag är glad att vi gjorde det men det är synd att det slutar så här. Nu ser jag fram emot att göra något lika spännande igen", säger han. 

 


 

Läs även: KNC:s bitcoingruva: "Driften fortsätter"

Läs även: KNC-ägaren: "vi hade inte koll på produkten"

Läs även: Kommentar: "Rent nonsens om KNC-kollapsen"

Innehåll från Leksands KnäckebrödAnnons

Klimatmärkt knäckebröd – en investering i framtiden

Leksands Knäckebröd är ett av tre svenska livsmedelsföretag som kan skryta med klimatmärkning på sina förpackningar.

– Det är ett sätt att kommunicera vårt starka fokus på hållbarhet och klimat. Att kartlägga hela produktionskedjan ger oss en fullständig bild av var vi står oss idag och ett bra underlag för framtida förbättringar, säger Peter Joon, företagets vd.

Det finns mycket man kan lära sig genom att läsa det finstilta på en matförpackning. Numera kan man även kan få information om en varas hållbarhet och klimatavtryck. Enbart tre svenska företag har klimatmärkning på sina förpackningar och Leksands Knäckebröd är ett av dem.

– Vi har jobbat hårt med hållbarhetsarbetet under många år. 2021 tog vi steget fullt ut och började klimatmärka vårt knäckebröd.

Leksands Knäckebröd följer brödets påverkan på miljön hela vägen från fält till butik.

– Vi kartlägger hela produktionskedjan i detalj. I beräkningen inkluderas allt från råvaror och jordbruk, tillverkning, energiavfall i produktion och förpackningsmaterial såväl som transporter till butik och konsumentsvinn.

Hållbar produktion under två sekler

Produkterna har ett genomsnittligt klimatavtryck på 0,578 CO2e per kilo.

– Det är kul att äntligen svart på vitt kunna visa hur bra vi är. Detta är en riktigt bra siffra, men vi ska bli ännu bättre, säger Peter Joon, vd och sjätte generationens bagarmästare.

Peter berättar att företaget jobbade med hållbarhet redan på 1950-talet, då hans farfar började återvinna värmen från ugnarna som ett led i att sänka energikostnaderna. Vid närmare eftertanke, menar Peter, har inriktningen mot hållbarhet funnits ända sedan starten på 1800-talet.

– Vi har en gammal ärofull traditionen som vi förvaltar och utvecklar för kommande generationer. Min gammelfarmors mormor Jakobs Karin visste att man måste hushålla med resurserna. Vi fortsätter i samma anda nästan tvåhundra år senare.

Höga krav på råvaror

Peter berättar om alla de åtgärder som gör att Leksands Knäckebröd kan skryta med ett lågt klimatavtryck:

– Vi väljer närodlad råg och hämtar vatten från vår egen källa i Badelundaåsen. Vi byter bilar och frakter till fossilfria alternativ och ska installera solpaneler på bageriets tak. Vi har tagit bort all plast i kassar, muggar och kartongband och återvinner all värme från ugnarna till lokalvärme och varmvatten. Ugnarna värms med grön och lokalproducerad el, främst från Trängslet i Älvdalen.

Förbättringar för kommande generationer

Det är inte dyrare att vara grön, menar Peter Joon.

– Vi måste alltid var konkurrenskraftiga prismässigt. Miljöarbetet och besparing går ofta hand i hand. Att vi tar tillvara all överskottsvärme från ugnarna och använder den för uppvärmningen av lokalerna och allt varmvatten sparar både pengar och energi.

Hållbarhetsarbete kan kommuniceras på två sätt – genom att man slår sig på bröstet eller jobbar med ödmjuk självkritik. Enligt Peter Joon väljer Leksands Knäckebröd det sistnämnda.

– Vi har infört klimatmärkningen för att kunna genomföra framtida förbättringar där de ger bäst resultat. Vi är ett familjeföretag och vi tittar inte på kvartalsekonomi – vi tittar på sekel. Min tid som vd är bara en kort stund och sedan tar någon annan över. Leksands Knäckebröd ska leva i många generationer till, då är det minsta vi kan göra att ha ett fortsatt starkt fokus på hållbarhet och klimat, avslutar Peter.

 

 

Mer från Leksands Knäckebröd

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Leksands Knäckebröd och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill du bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1180kr
Prenumerera