Gustavo Fernandez, 38 år gammal, bor med sin flickvän i Buenos Aires, Argentina. Med sin far och sina två bröder driver han ett företag som importerar laminatfilm för böcker och tidsskrifter.
Sommaren 2014 satsade han sitt livs besparingar på ett bräde. Över nätet beställde han 66 specialdesignade datormaskiner av märket Titan, tillverkade av det svenska bitcoinföretaget KNC Miner.
Idag, 18 månader senare, möter Gustavo Fernandez KNC Miner i Stockholms tingsrätt. På bordet ligger anklagelser om svek, brutna löften, försenade leveranser och ett skadeståndskrav på drygt 3,5 Mkr.
Det är första gången KNC Miner möter en missnöjd kund i en svensk rättssal, men Gustavo Fernandez är långt ifrån ensam. Runt hörnet väntar ett hundratal personer med egna skadeståndskrav.
“Av de fall jag känner till så landar vi på anspråk om ungefär 100 miljoner kronor”, säger advokat Magnus Daar, som företräder Gustavo Fernandez i rätten.
“Om vi vinner så är det många som kommer att gå vidare till stämning”, fortsätter han.
Om vi vinner så är det många som kommer att gå vidare till stämning.
KNC Miner, med en omsättning på över 600 Mkr år 2014 och välkända investerare som Creandum, Accel och GP Bullhound i ägarkretsen, är ett av Sveriges mest omtalade startupbolag. Bolaget är idag mest känt för sin bitcoingruva i Boden, där KNCs egen maskinpark arbetar dygnet runt med att bryta – alltså räkna fram – den digitala valutan.
Men fram tills nyligen kretsade KNC Miners affärsmodell kring att sälja bitcoingrävare till privatpersoner.
Maskinerna som Gustavo Fernandez och många andra beställde var specialdesignade för att så snabbt som möjligt räkna fram nya digitala mynt – och därmed ge avkastning till ägaren.
I stämningsansökan hävdas dels att maskinerna inte fungerat som utlovat, dels att de levererats senare än överenskommet. Det sistnämnda är viktigt då mängden processorkraft som läggs på att utvinna digitala valutor ständigt ökar. Det innebär att maskinerna bara är lönsamma under en kort tidsperiod.
Att KNC levererat maskinerna senare än utlovat betyder alltså att Gustavo Fernandez inte kunde tjäna pengar med dem som tänkt.
Gustavo Fernandez hävdar också att KNC Miner vägrat låta honom häva köpet av maskinerna, i strid med konsumentköpslagen.
Läs även: Bitcoinbrytarna KNC Miners dolda skattgömma
I stämningsansökan noteras att KNC Miner byggt upp sin verksamhet i Boden, som i praktiken alltså konkurrerar med bolagets övriga kunder om att gräva fram nya mynt, under samma tidsperiod som Gustavo Fernandez och andra väntat på sina leveranser.
“Sannolikheten att kundernas förskottsbetalning har finansierat detta mining-datacenter är stor”, skriver advokat Magnus Daar i stämningsansökan.
Vintern 2015, drygt ett halvår efter att Gustavo Fernandez beställt sina Titan-maskiner, tog KNC Miner in en ny riskkapitalrunda om 124 miljoner kronor, från bland andra Creandum, Accel Partners och GP Bullhound.
KNC Miners vd och medgrundare Sam Cole avböjer att bemöta anklagelserna i stämningsansökan innan rättegången är avslutad:
”Jag kan inte kommentera fallet i sak. Vi kommer givetvis att försvara oss själva. Jag är övertygad om att anklagelserna kommer visa sig grundlösa”, säger han till Di Digital.
